1915 – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
1915
MCMXV
111 år sedan
År
1912
1913
1914
1915
1916
1917
1918
Årtionde
1890-talet
1900-talet
1910-talet
1920-talet
1930-talet
Århundrade
1800-talet
1900-talet
2000-talet
Årtusende
1000-talet
Året
Födda
Avlidna
Bildanden
Upplösningar
Humaniora och kultur
Film
Konst
Litteratur
Musik
Serier
Teater
Samhällsvetenskap
och samhälle
Krig
Politik
Sport
Teknik och vetenskap
Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern
1915
MCMXV
Ab urbe condita
2667
Armeniska kalendern
1364
ԹՎ ՌՅԿԴ
Assyriska kalendern
6665
Bahaikalendern
71–72
Bengaliska kalendern
1322
Berberkalendern
2865
Buddhistisk kalender
2459
Burmesiska kalendern
1277
Bysantinska kalendern
7423–7424
Koptiska kalendern
1631–1632
Erianska kalendern
3081
Etiopiska kalendern
1907–1908
Judiska kalendern
5675–5676
Vikram Samvat
1971–1972
Sakakalendern
1837–1838
Kaliyuga
5016–5017
Holocen kalender
11915
Nri-Igbo
915–916
Persiska kalendern
1293–1294
Muslimska kalendern
1333–1334
Nengō
(Japan)
Taishō
(大正4年)
Nordkoreanska kalendern
Julianska kalendern
Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern
4248
Minguokalendern
ROC
民國4年
Thailändsk kalender
2458
Unixtid
1915
MCMXV
) var ett
normalår som började en fredag
i den
gregorianska kalendern
och ett
normalår som började en torsdag
i den
julianska kalendern
Händelser
redigera
redigera wikitext
Januari
redigera
redigera wikitext
1 januari
– En tysk ubåt sänker det brittiska slagskeppet
Formidable
utanför Englands sydkust.
10 januari
– Livsmedelspriserna i Sverige har stigit kraftigt under det halvår
världskriget
varat.
Sådan dyrtid har Sverige förr aldrig skådat.
13 januari
– Gotlandsbåtarnas turer läggs om till dagtid på grund av risken för minor.
15 januari
– Tyska
zeppelinare
inleder bombräder mot
Storbritannien
24 januari
– Tyska pansarkryssaren
SMS Blücher
sänks i
slaget vid Doggers bankar
25 januari
– Det första transkontinentala telefonsamtalet mellan
New York
och
San Francisco
utförs av telefonens uppfinnare
Alexander Graham Bell
Februari
redigera
redigera wikitext
6 februari
Jordbrukarnas Riksförbund
bildas i
Sverige
på årsdagen av
Bondetåget
7 februari
– Nytt slag vid
Masuriska sjöarna
, Ryssland kapitulerar efter två veckor.
Februari
– Tyskarna (under
Hindenburg
) tillfogar ryssarna allvarligt nederlag i vinterslaget i
Masurien
. Samma månad proklamerar tyskarna en krigszon runt de brittiska öarna, som svar på de allierades handelsblockad, och inleder med sina 27 ubåtar ett ubåtskrig mot handelssjöfarten på Storbritannien.
8 februari
Filmproducenten
D.W. Griffiths
mästerverk
Birth of a Nation
Nationens födelse
) har premiär i
Los Angeles
. Filmen, som är ett epos över
amerikanska inbördeskriget
är tre timmar och sju minuter lång och anses av många som den första filmen med konstnärligt värde.
Kraftverket i
Porjus
invigs.
11 februari
– Sju personer omkommer då svenska
artilleriets laboratorium
exploderar på
Ladugårdsgärdet
Stockholm
18 februari
Olympiska spelen 1916
Berlin
avlyses på grund av
världskriget
20 februari
– Tyska regeringen köper genom krigsministeriet en majoritetspost i
Aftonbladet
och
Dagen
22 februari
– Tyskland startar det
oinskränkta ubåtskriget
och sänker alla fartyg inom krigszonen, även om det är handelsfartyg.
Mars
redigera
redigera wikitext
3 mars
D.W. Griffiths
tre timmar långa film
En nations födelse
har biopremiär i New York.
18 mars
Brittiska och franska krigsfartyg har anlänt till
Dardanellerna
Osmanska riket
Tyska trupper på 100 000 man kapitulerar till ryssarna när den belägrade österrikiska befästningen
Przemysl
faller.
19 mars
– Brittiska och franska stridsfartyg försöker forcera sig förbi
Dardanellerna
men misslyckas.
22 mars
– Tyska zeppelinare
bombar
järnvägsstationer och fabriker i Paris.
April
redigera
redigera wikitext
Armeniska folkmordet
slaget vid Gallipoli
Slaget vid Doggers bankar
15 april
Den svenska regeringen försöker genom skärpta bestämmelser få bukt med de allt vildare spekulationerna i livsmedel och stävja den illegala exporten, främst till Tyskland.
Jess Williard
USA
slår
Jack Johnson
USA
på KO i 26:e ronden i
Havanna
och blir därmed förste vite tungviktsvärldsmästaren i boxning på fem år.
22 april
Stridsgas
används för första gången av tyskarna i
slaget vid Ypres
, vilket hejdar oförberedda allierade styrkor.
24 april
– Turkarna inleder det
armeniska folkmordet
, där 1,5 miljoner armenier dödas.
25 april
– Allierade trupper landstiger på
Gallipolihalvön
Osmanska riket
, men
blir besegrade
26 april
– Ett hemligt avtal, det så kallade
Londonavtalet
, ingås mellan
Italien
Storbritannien
och
Frankrike
där Italien av västmakterna garanteras framtida landförvärv.
28 april
Slaget vid Gallipoli
– Första slaget vid Krithia utkämpas.
28 april
Internationella Kvinnokongressen i Haag 1915
äger rum i
Haag
30 april
– Läkarlarm slås om de svenska kaffe
surrogaten
; dadelkärnor, sågspån och träbitar har hittats i dem.
Maj
redigera
redigera wikitext
1 maj
– Det första flyghaveriet med dödlig utgång i
Sverige
inträffar på
Malmslätt
, med löjtnant
Carl Silow
som dödsoffer.
2 maj
Centralmakterna
(Tyskland och Österrike-Ungern) bryter rysk offensiv mot ungerska slättlandet.
3 maj
– Svenska pansarbåten
HMS Sverige
, som har byggts för pengarna från
pansarbåtsinsamlingarna
, sjösätts
vid
Götaverken
Göteborg
av kung
Gustaf V
av Sverige.
RMS Lusitania
7 maj
– Den brittiska passagerarångaren
RMS Lusitania
sänks av tysk ubåt
utanför Irlands kust, varvid 1 198 passagerare omkommer, däribland 128 amerikanska medborgare. Händelsen påverkar opinionen i
USA
i tyskfientlig riktning.
16 maj
Tyska zeppelinare anfaller London
för första gången
12 maj
– En svensk "kvacksalverilag" gör all yrkesmässig läkarverksamhet av lekmän straffbar i Sverige.
22 maj
227 personer omkommer då ett två
persontåg
och ett trupptåg
kolliderar
Gretna
Skottland
Storbritannien
Frank Hellers
roman
Storhertigens finanser
utkommer.
23 maj
Italien
förklarar krig mot
Österrike-Ungern
Juni
redigera
redigera wikitext
Juni
– Italien anfaller Österrike vid
Isonzo
5 juni
Danmarks folketing
antar en
ny konstitution
som avskaffar alla politiska privilegier och ger män och kvinnor
lika
rösträtt.
10 juni
Storbritannien
erövrar
Tyska Kamerun
30 juni
Osmanska riket
deporterar eller mördar armenier
Juli
redigera
redigera wikitext
2 juli
– Det tyska minfartyget
SMS Albatross
förliser efter strid på
Östersjön
. De överlevande räddar sig iland på
Gotland
och interneras.
15 juli
– Den anonyma "aktivistboken"
Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning
fordrar "modig uppslutning" på tysk sida och vållar upprörd debatt. Det visar sig att två av författarna är socialdemokrater, och de utesluts ur partiet
då
Otto Järte
och
Yngve Larsson
blir uteslutna den
27 oktober
24 juli
– 812 personer omkommer då utflyktsbåten "
SS Eastland
", som trafikerar
Stora sjöarna
, kantrar på
Chicagofloden
28 juli
USA
skickar soldater till
Haiti
för att "upprätthålla ordning" under politisk instabilitet.
Augusti
redigera
redigera wikitext
Assyrisk-syrianska folkmordet
5 augusti
– Tyska soldater erövrar
Warszawa
, tre veckor senare även
Brest-Litovsk
7 augusti
Slaget vid Gallipoli
– Allierade styrkor försöker landstiga vid
Suvla Bay
Assyrisk-syrianska folkmordet
(Seyfo).
12 augusti
– Genom svenska
Röda korset
utväxlas krigsinvalider på svensk mark
mellan
Tyskland
och
Ryssland
September
redigera
redigera wikitext
Nordiska Kompaniet
19 september
Vilnius
invaderas av tyska trupper.
22 september
Nordiska Kompaniets
(NK) nya varuhus på
Hamngatan
Stockholm
invigs, vilket är av internationell typ.
Varuhuset har 1 500 anställda, och arkitekten är
Ferdinand Boberg
Där byggs sedermera Sveriges första
rulltrappa
23 september – Lastfartyget
S/S Norrbotten
försvinner öster om
Cape Race
Kanada
med 42 besättningsmedlemmar.
Oktober
redigera
redigera wikitext
4 oktober
– Vid
Karl Staaffs
död efterträds han som partiledare för
Liberala samlingspartiet
av
Nils Edén
10 oktober
– Karl Staaff begravs i
Engelbrektskyrkan
i Stockholm.
14 oktober
Bulgarien
förklarar krig mot
Serbien
Kraftverket i
Älvkarleby
invigs.
Oktober
29 oktober
AB Stockholms Spårvägar
grundas.
Förhandlingar mellan Sverige och Storbritannien bryter samman, vilket sedermera leder till livsmedelsbrist under kriget.
Tyskland
och
Österrike-Ungern
med understöd av
Bulgarien
, som därmed inträtt i
första världskriget
, erövrar
Serbien
Montenegro
och
Albanien
. Den fransk-brittiska styrka som landsatts vid
Saloniki
Grekland
kan inte förhindra detta.
November
redigera
redigera wikitext
15 november
– Militärfarsfilmen
I kronans kläder
har biopremiär i Sverige.
Filmen regisserades av
Georg af Klercker
, med
Dagmar Ebbesen
i huvudrollen.
21 november
– Sverige inför exportförbud på socker. Redan tidigare i november har man infört exportförbud på smör och fläsk, samt prisstopp på spannmål.
25 november
Albert Einstein
presenterar den
allmänna relativitetsteorin
vid den
preussiska vetenskapsakademien
December
redigera
redigera wikitext
4 december
Svenska Amerika Liniens
första fartyg anländer till
Göteborg
11 december
Broströmskoncernens
första Amerikaångare,
S/S Stockholm
, lämnar Göteborg på sin första färd västerut, mot
New York
Därmed inleds koncernens långa era av Amerikaresor.
12 december
Jussi Björling
gör sitt första framträdande någonsin. Detta skedde i
Trefaldighetskyrkan
Örebro
17 december
13 900 postförsändelser till och från Storbritannien har lagrats i
Göteborg
som sanktion för brittisk post- och telegramcensur mot Sverige.
Kunglig Majestät
utfärdar bestämmelser om tentamina och examina vid
Kungliga Tekniska högskolan
och examensbenämningarna
civilingenjör
bergsingenjör
och
arkitekt
blir därmed skyddade.
28 december
Slaget vid Gallipoli
– De allierade styrkorna börjar evakueras från halvön.
Okänt datum
redigera
redigera wikitext
Kvinnornas fredssöndag
, en manifestation mot krig, som samlar 88 000 kvinnor på 343 orter runtom i Sverige, genomförs.
Vid bildandet av den internationella socialistiska
Zimmerwaldrörelsen
(i protest mot kriget) deltar företrädare för de svenska socialdemokraternas ungdomsförbund och partiopposition.
Stockholms telegrambyrå
grundas.
Det konservativa
Sveriges Nationella Ungdomsförbund
bildas.
Biografen
Röda Kvarn
i Stockholm invigs.
AB Svenska Tobaksmonopolet
får ensamrätt till svensk tillverkning av
tobak
Sverige får en ny skilsmässolag, som gör det lättare att skiljas. Bland annat blir långvarig osämja eller sinnessjukdom tillräcklig orsak för äktenskapsskillnad.
Den svenska ubåten
Hvalen
beskjuts söder om
Skåne
av en tysk beväpnad fiskebåt. En svensk besättningsman skadas svårt och avlider senare på
Ystads lasarett
Alfred Wegener
framlägger teorin om
Pangaea
Ungturkarna
Osmanska riket
låter genomföra ett folkmord på bland annat armenier (se
armeniska folkmordet
).
Sverige
blir
Alfred Dalin
undervisningsråd
Stockholm
Danmark
byter
De Samvirkende danske Tjenestepigeforeninger
, som arbetar för att förbättra
tjänsteflickornas
arbetsförhållanden, namn till
Husassistenternes Fagforbund.
Lammsteken i Sverige stiger på några dagar från 1:30 SEK per kilo till 1:80 kilo.
kaffeersättning i Sverige upptäcks innehålla lupinfrö och sågspån.
Tyska krigsfartyg jagas in på svenskt vatten av fyra ryska kryssare.
Kraftverket i
Älvkarleby
invigs.
Sverige ger båda makarna rätt att upplösa äktenskap.
Flyktingströmmar till
Sverige
från framför allt
Baltikum
och
Ryssland
. Samtidigt förekommer livlig trafik där krigsinvalider transporteras, med svenska sjuksköterskan
Elsa Brändström
10
Födda
redigera
redigera wikitext
Första kvartalet
redigera
redigera wikitext
Januari
redigera
redigera wikitext
4 januari
Robert Motherwell
, amerikansk konstnär. (död 1991)
6 januari
Alan Watts
, brittisk filosof, författare och talare. (död 1973)
7 januari
Ka Nerell
, svensk skådespelare. (död 1998)
9 januari
Fernando Lamas
, argentinsk skådespelare. (död 1982)
Olga Marie Mikalsen
, norsk sångerska. (död 2006)
13 januari
John Johnson
, svensk konstnär. (död 1968)
14 januari
Irma Christenson
, svensk skådespelare. (död 1993)
29 januari
Victor Mature
, amerikansk skådespelare. (död 1999)
30 januari
Joachim Peiper
, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare. (död 1976)
John Profumo
, brittisk konservativ politiker. (död 2006)
31 januari
Thomas Merton
, amerikansk trappistmunk och författare. (död 1968)
Willy Peters
, svensk skådespelare och regissör. (död 1976)
Februari
redigera
redigera wikitext
1 februari
Stanley Matthews
, engelsk fotbollsspelare. (död 2000)
2 februari
Abba Eban
, israelisk politiker. (död 2002)
3 februari
Henki Kolstad
, norsk skådespelare och regissör. (död 2008)
4 februari
Norman Wisdom
, brittisk skådespelare. (död 2010)
7 februari
Eddie Bracken
, amerikansk skådespelare. (död 2002)
9 februari
Boris Andrejev
, sovjetisk skådespelare. (död 1982)
Brita Schlyter
, svensk pionjär inom förskolan. (död 2007)
12 februari
Rune B. Johansson
, svensk politiker, inrikesminister
1957
1969
, industriminister
1971
1976
. (död 1982)
Lorne Greene
, amerikansk skådespelare. (död 1987)
13 februari
Aung San
, burmesisk politiker. (död 1947)
20 februari
Thomas J. McIntyre
, amerikansk demokratisk politiker, senator
1962
1979
. (död 1992)
21 februari
Ann Sheridan
, amerikansk skådespelare. (död 1967)
22 februari
Erik Müller
, svensk författare, manusförfattare och filmkritiker. (död 2003)
23 februari
Paul Tibbets
, amerikansk militär, flög planet som fällde
atombomben
över
Hiroshima
. (död 2007)
25 februari
Stig Synnergren
, svensk militär, Sveriges överbefälhavare 1970–1978. (död 2004)
28 februari
Zero Mostel
, amerikansk skådespelare. (död 1977)
Mars
redigera
redigera wikitext
5 mars
Laurent Schwartz
, fransk matematiker. (död 2002)
6 mars
Elisabet Sjövall
, svensk läkare och socialdemokratisk politiker. (död 1981)
15 mars
Kunihiko Kodaira
, japansk matematiker. (död 1997)
18 mars
John M. Slack
, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot
1959
1980
. (död 1980)
22 mars
Georgij Zjzjonov
, sovjetisk skådespelare. (död 2005)
28 mars
Jay Livingston
, amerikansk filmmusikkompositör. (död 2001)
31 mars
Yokoi Shoichi
, japansk värnpliktig soldat som gömde sig 27 år på
Guam
. (död 1997)
Andra kvartalet
redigera
redigera wikitext
April
redigera
redigera wikitext
4 april
Lars Ahlin
, svensk författare
7 april
Billie Holiday
, amerikansk jazzsångerska.
10 april
Julius Jacobsen
, dansk-svensk kompositör, musikarrangör och musiker (pianist).
12 april
Hound Dog Taylor
, amerikansk bluesgitarrist och sångare.
17 april
Joe Foss
, amerikanskt flygaräss och republikansk politiker.
21 april
Anthony Quinn
, mexikansk-amerikansk skådespelare.
Maj
redigera
redigera wikitext
1 maj
Hanns-Martin Schleyer
, tysk jurist, industriledare, ordförande för arbetsgivarföreningen.
5 maj
Alice Faye
, amerikansk skådespelare.
6 maj
Orson Welles
, amerikansk
regissör
10 maj
Denis Thatcher
, brittisk affärsman.
12 maj
Roger Schutz
broder Roger
, grundare av
kommuniteten i Taizé
14 maj
Henry Rinnan
, norsk Gestapo-agent.
20 maj
Moshe Dayan
, israelisk
militär
och
politiker
25 maj
Jokkmokks-Jokke
, eg.
Bengt Djupbäck
, svensk trubadur.
26 maj
Sam Edwards
, amerikansk skådespelare.
27 maj
Herman Wouk
, amerikansk författare.
31 maj
Björn Forsell
, svensk skådespelare och operasångare.
Ragnar Thorngren
, svensk travkusk och travtränare.
Juni
redigera
redigera wikitext
4 juni
Nils Kihlberg
, svensk skådespelare, sångare och teaterregissör.
5 juni
Miroslav Filipović
, kroatisk
Ustaša
-medlem och dömd krigsförbrytare.
6 juni
Miriam Davenport
, amerikansk målare och skulptör som spelade en viktig roll för att hjälpa europeiska judar och intellektuella att fly från förintelsen under andra världskriget.
9 juni
Les Paul
, amerikansk popgitarrist, låtskrivare och uppfinnare.
15 juni
Hans Osvald Larsson
, svensk konstnär.
19 juni
Ester Estéry
, svensk sångerska.
21 juni
Wilhelm Gliese
, tysk astronom, skapare av Gliese-Jahreiss-katalogen.
24 juni
Fred Hoyle
, brittisk astronom och science fiction-författare.
26 juni
Walter Farley
, amerikansk författare. (död 1989)
29 juni
Lars Kåge
, svensk skådespelare och sångare. (död 1998)
Tredje kvartalet
redigera
redigera wikitext
Juli
redigera
redigera wikitext
1 juli
William L. Scott
, amerikansk republikansk politiker, senator
1973
1979
. (död 1997)
3 juli
Inga Thorsson
, svensk diplomat och politiker. (död 1994)
6 juli
Judit Holmgren
, svensk skådespelare. (död 1993)
7 juli
Yul Brynner
, rysk-amerikansk skådespelare.
13 juli
Birgit Tengroth
, svensk skådespelerska och författare.
30 juli
Francisco Urcuyo
, nicaraguansk politiker.
Augusti
redigera
redigera wikitext
2 augusti
Gary Merrill
, amerikansk skådespelare. (död 1990)
William Gear
, brittisk målare. (död 1997)
6 augusti
Gurdial Singh Dhillon
, indisk politiker, talman i
Lok Sabha
. (död 1992)
10 augusti
Vincent Jonasson
, svensk sångare, kompositör, textförfattare och skådespelare. (död 1987)
Carlos Menditéguy
, argentinsk racerförare och hästpolospelare. (död 1973)
12 augusti
Sickan Carlsson
, svensk skådespelare och sångerska.
13 augusti
Harry Angelman
, brittisk läkare.
15 augusti
Signe Hasso
, svensk skådespelerska, författare och kompositör.
17 augusti
Augustin Mannerheim
, svensk poet och civiljägmästare.
18 augusti
Joseph Ankrah
, president i
Ghana
1966-1969.
20 augusti
Ghulam Ishaq Khan
, president i
Pakistan
1988-1993.
27 augusti
Nils Ekman
, svensk skådespelare.
29 augusti
Ingrid Bergman
, svensk skådespelare
30 augusti
Prinsessan Lilian
, född
Lilian May
, hertiginna av
Halland
September
redigera
redigera wikitext
6 september
Franz Josef Strauss
, tysk politiker.
15 september
Robert Gottschall
, amerikansk skådespelare.
10 september
Hasse Ekman
, svensk filmregissör, manusförfattare och skådespelare
20 september
Josef Oberhauser
, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
22 september
Arthur Lowe
, brittisk skådespelare.
24 september
Joseph Montoya
, amerikansk demokratisk politiker, senator
1964
1977
28 september
Ethel Rosenberg
, amerikansk misstänkt spion.
29 september
Anne Nagel
, amerikansk skådespelare.
Fjärde kvartalet
redigera
redigera wikitext
Oktober
redigera
redigera wikitext
6 oktober
Ralph Tyler Smith
, amerikansk republikansk politiker, senator
1969
1970
Alice Timander
, svensk tandläkare, premiärlejon och skådespelare.
13 oktober
Cornel Wilde
, amerikansk skådespelare.
15 oktober
Erik Frank
, svensk kompositör och musiker.
Yitzhak Shamir
, israelisk premiärminister.
17 oktober
Arthur Miller
, amerikansk dramatiker.
18 oktober
Grande Otelo
, brasiliansk skådespelare.
Victor Sen Yung
, amerikansk skådespelare, spelade Hop Sing, kocken i
Bröderna Cartwright
November
redigera
redigera wikitext
2 november
Sverre Bergh
, norsk dirigent, musiker och kompositör.
Sidney Luft
, amerikansk film- och tvproducent.
11 november
William Proxmire
, amerikansk demokratisk politiker, senator
1957
1989
20 november
Hu Yaobang
, kinesisk kommunistisk politiker.
23 november
Julio César Méndez Montenegro
, guatemalansk politiker, president
1966
1970
25 november
Augusto Pinochet
, chilensk president och
diktator
1973
1990
, skyldig till
brott
mot de
mänskliga rättigheterna
December
redigera
redigera wikitext
7 december
Eli Wallach
, amerikansk skådespelare.
11 december
Ann Mari Uddenberg
, svensk skådespelare.
12 december
Frank Sinatra
, amerikansk sångare och skådespelare.
13 december
Curd Jürgens
, tysk skådespelare.
Peter Lindgren
, svensk skådespelare.
14 december
Åke Senning
, svensk kirurg.
16 december
Gunnar Unger
, svensk tidningsman.
19 december
Edith Piaf
, fransk
sångerska
och
artist
Åke Wästersjö
, svensk skådespelare.
26 december
Rolf Botvid
, svensk skådespelare och manusförfattare.
27 december
Mary Kornman
, amerikansk barnskådespelare.
30 december
Sverker Åström
, svensk diplomat, ambassadör och författare.
Avlidna
redigera
redigera wikitext
Första kvartalet
redigera
redigera wikitext
Januari
redigera
redigera wikitext
13 januari
Mary Slessor
, 66, brittisk missionär.
22 januari
David H. Goodell
, 80, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire
1889
1891
24 januari
Arthur Auwers
, 76, tysk astronom.
Emil Brenning
, 77, tysk litteraturhistoriker.
Februari
redigera
redigera wikitext
18 februari
Frank James
, 72, amerikansk brottsling.
19 februari
Gopal Krishna Gokhale
, 48, indisk politiker.
Mars
redigera
redigera wikitext
5 mars
Thomas R. Bard
, 73, amerikansk republikansk politiker, senator
1900
1905
Andra kvartalet
redigera
redigera wikitext
April
redigera
redigera wikitext
15 april
Urban A. Woodbury
, 76, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont
1894
1896
27 april
Aleksandr Skrjabin
, 43, rysk kompositör och pianist.
Maj
redigera
redigera wikitext
9 maj
Anthony Wilding
, 31, nyzeeländsk tennisspelare.
10 maj
Karl Lamprecht
, 59, tysk historiker.
19 maj
Amos W. Barber
, 54, amerikansk republikansk politiker och kirurg.
21 maj
Alfred Buri
, 46, schweizisk konstnär.
Juni
redigera
redigera wikitext
2 juni
Olof Arborelius
, 72, svensk genre- och landskapsmålare, professor vid
Konstakademien
1902
1909
12 juni
Edvard Glæsel
, 57, dansk trädgårdsarkitekt.
15 juni
Eugène Jansson
, 53, svensk konstnär
20 juni
Emil Rathenau
, 76, tysk
ingenjör
och industriman, grundare av AEG.
Tredje kvartalet
redigera
redigera wikitext
Juli
redigera
redigera wikitext
2 juli
Porfirio Díaz
, 84, mexikansk militär och politiker,
Mexikos
envåldshärskare
1876
1911
(med fyra års uppehåll).
6 juli
Carl Mannerheim
, 50, finländsk greve och industriman.
Augusti
redigera
redigera wikitext
20 augusti
Paul Ehrlich
, 61, tysk medicine professor och Nobelpristagare i medicin
1908
September
redigera
redigera wikitext
15 september
Alfred Agache
, 72, fransk konstnär.
26 september
Keir Hardie
, 59, brittisk politiker, den första partiledaren för Labour.
Fjärde kvartalet
redigera
redigera wikitext
Oktober
redigera
redigera wikitext
4 oktober
Karl Staaff
, 55, svensk politiker och advokat, partiledare för
Liberala samlingspartiet
sedan
1907
, Sveriges statsminister
1905
1906
och
1911
1914
(död i
Stockholm
).
November
redigera
redigera wikitext
19 november
Joe Hill
, (eg. Joel Hägglund), 36, svenskfödd diktare, sångare, agitator och fackföreningsman (avrättad i
Salt Lake City
, anklagad för mord
).
December
redigera
redigera wikitext
13 december
Francis Cockrell
, 81, amerikansk general och politiker, senator
1875
1905
Nobelpris
11
redigera
redigera wikitext
Fysik
Sir
William Bragg
, Storbritannien
Sir
Lawrence Bragg
, Storbritannien
Kemi –
Richard Willstätter
, Tyskland
Medicin Inget pris utdelades
Litteratur –
Romain Rolland
, Frankrike
Fred - Inget pris utdelades
Referenser
redigera
redigera wikitext
Fotnoter
redigera
redigera wikitext
10
11
12
13
100 år med Aftonbladet
– 1915,
1999
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Hundra år i Sverige
– 1915,
Hans Dahlberg
Albert Bonniers
1999
Sverige 1900-talet
– 1915,
NE
Bra Böcker
2000
10
20:e århundrades När Var Hur
– 1915,
Bernt Himmelstedt
Forum
1999
Faktakalendern 1996
Semic
1995
Faktakalendern 2000
– 1915 (Utlandet) ,
Semic
1999
”USA:s militära insatser i utlandet”
. Arkiverad från
originalet
den 12 oktober 2011
”FOA -
1915
Sverige 1900-talet
– Gift, sambo, partner, särbo eller frånskild?,
NE
Bra Böcker
2000
75 år Sverige
Carl-Adam Nycop
Bokförlaget Bra böcker
1976
, sidan 51 -
Flyktingar och invalider
”Nobelpriset”
Läst 10 april 2011
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Wikimedia Commons har media som rör
1915
Bilder & media
Hämtad från ”
Kategorier
1915
Samtliga årtal
1915
Nytt ämne