Full resolution (TIFF)
On this page / på denna sida
- En creux
- Encrinurus
- Encrinus
- Encyklika
- Encyklopedi
<< prev. page << föreg. sida <<
>> nästa sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error?
Proofread the page now!
Här nedan syns
maskintolkade texten
från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel?
Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread
at least once
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs
minst en gång
(skillnad)
(historik)
En creux
[ä krö], fr., egentl, i fördjupning, i
urholkning.
Reliefs e. c.
, fördjupade, urholkade
reliefer (
koilanaglyfer
), ett slags
fornegyptiska reliefer. Se
Bildhuggarkonst
, sp. 361.
Encrinurus
(af grek.
en
, i,
krinon
, lilja,
och
ura
, svans) Emmr.,
paleont
., trilobitsläkte
med granuleradt eller knöligt skal, framtill
vidgad panna, uppstående ögon, elfva sinsemellan
likvärdiga leder i torax och spetsig stjärt
med många leder. E. tillhör såväl öfver-
som undersiluren och förekommer ymnigt i de
öfversiluriska lagren på Gottland, som därför
af Angelin fått namnet
regio encrinurorum
G. L. (A. Hng.)
Encrinus
Mill. (af grek.
en
, i, och
krinon
lilja, en till sten förvandlad lilja),
paleont
.,
ett i triassystemet förekommande släkte af fossila
krinoideer. En art af släktet,
E. liliiformis
(se fig.), hvilken ymnigt uppträder i Tysklands
"musselkalk", ådrog sig genom sin vackra liljelika
kalk tidigt uppmärksamhet och gaf anledning till,
att de fossila krinoideerna fingo benämningen
enkriniter
Encrinus liliiformis
G.L. (A.Hng.)
Encyklika
(lat.
encyclica
, af grek.
enkyklos
rund) l.
Literæ encyclicæ
, rundskrifvelse,
bref. Rundskrifvelser till de troende utfärdades
redan af apostlarna och de förste biskoparna, och
därifrån leda de s. k. herdabrefven sitt upphof. I
vanliga fall menas med encyklika en af påfven till
alla troende utfärdad kungörelse. En särskild
användning i den påfliga politikens tjänst har
denna skrifvelseform fått under
1800-talet. Mest bekant är Pius IX:s encyklika
Quanta
cura
af 8 dec. 1864 med den därtill fogade
syllabus
(se d. o.), som kan sägas vara riktad mot hela den
moderna kulturen och dess företeelser på olika områden
(pressfrihet, samvetsfrihet o. s. v.) och inleder den
moderna ultramontanismens era. En annan mycket bekant
encyklika är den af 5 febr. 1875, känd under namnet
Quod nunquam
, hvilken öppnade den s. k. "preussiska
kulturkampen". Påfven Leo XIII uttalade sig i sina
på det elegantaste latin skrifna encyklikor nästan
hvarje år i tidens stora frågor (
Immortale Dei
1885
o. s. v.). T. H-r.
Encyklopedi
(af grek.
enkyklios
, kretsformig,
och
paideia
, undervisning), den metodiska
sammanfattningen af alla konster och vetenskaper,
ordnade antingen
systematiskt
(d. v. s. efter
deras inre sammanhang) eller
lexikaliskt
(i
bokstafsföljd). Ofta betecknas med encyklopedi ett
arbete, som behandlar endast en viss gren af mänskligt
vetande, t. ex. politik, medicin, teologi. Motsatsen
till encyklopedi är
monografi
. - De kinesiska
encyklopedierna, omfattande hundratals volymer, äro
de äldsta kända, men ha, såsom obekanta för Europa,
ej haft något inflytande på dettas encyklopediska
litteratur. Ehuru namnet "encyklopedi" ej nyttjades
såsom boktitel förrän 1559 (af P. Scalich i hans
"Encyclopædia s. orbis disciplinarum"), var
likväl begreppet kändt redan hos grekerna och
romarna. Hos de förre betecknades nämligen med
enkyklios paideia
en sammanhängande krets (
kyklos
af vetande, eller sammanfattningen af de kunskaper
(de sju s. k. fria konsterna: grammatik, retorik,
dialektik, geometri, aritmetik, astronomi och musik),
som en friboren yngling borde ha tillegnat sig,
innan han trädde ut i lifvet. Platons lärjunge greken
Speusippos
nämnes såsom författare af den första
encyklopedien, och bekanta romerska författare
på detta område äro
Varro
, hvars arbeten i
detta ämne emellertid gått förlorade,
Plinius
d. ä.
Historia naturalis
, i 37 böcker, hvilket
arbete före 1536 upplefvat 43 tryckta uppl.),
Martianus Capella
m. fl. Först med 13:e årh. börjar
universalencyklopediens tid. Bland arbeten af detta
slag, hvilka under medeltiden vanligen kallades
"Summæ" eller "Specula", intages främsta rummet
af
Vincent de Beauvais
’ (d. 1264)
Speculum majus
men detta, liksom de flesta encyklopediska verk, som
utkommo före 17:e årh., saknar genomförd enhet och
utgör endast en föga bearbetad samling uppgifter,
hämtade ur andra författares arbeten. Skaparen
af den moderna encyklopediken är
Bacon af Verulam
(1561-1626) genom sitt
Novum organon scientiarum
(1620), grundläggande för den logiska systematiken,
och
De dignitate et augmentis scientiarum
(1623). Han
fick till en början likväl endast få efterföljare,
och äfven bland dessa voro de fleste andefattiga
kompilatorer. De många systematiska encyklopedier,
som utkommo under 17:e och förra hälften af 18:e årh.,
voro afsedda antingen för ungdomens undervisning eller
till uppslagsböcker för de lärde. En allmännare
användning och större betydelse för hela det
bildade samhället fingo de samtidigt utgifna
lexikaliska encyklopedierna (för hvilka Suidas’
grekiska lexikon utgjorde mönstret). De värdefullaste
bland dessa voro: i Frankrike
Moreris
Le grand
dictionnaire historique
(1674; 20:e uppl. 1759) och
Bayles
Dictionnaire historique et critique
(1697; den
nyaste uppl. utkom i 16 bd 1820-24); i England
Harris
Lexicon technicum, or an universal english dictionary
of arts and sciences
(1704; 5:6 uppl. 1736) samt
Chambers
Cyclopædia, or an universal dictionary
of arts and sciences
(1728; flera gånger upplagd,
senast 1789-91); i Italien
V. M. Coronellis
Bibliotheca universalis sacro-profana
(1701 -06,
af hvars tillämnade 28 bd likväl endast 7 utkommo);
i Tyskland
J. J. Hoffmanns
Lexicon universale
historico-geographico-chronologico-poetico-philologicum
(1677, suppl. 1683; ny uppl. 1698),
J. T h. Jablonskis
Allgemeines lexikon der künste und wissenschaften
(1721; 3:e uppl. 1767) samt det 68 bd starka af
J. P. von Ludewig
m. fl. redigerade, ännu
i vissa fall användbara
Grosses vollständiges
universallexikon aller wissenschaften und künste
(1731-54), vanligen efter förläggaren, J. H. Zedler
i Leipzig, kalladt "Zedlersches lexikon".
Den förste encyklopediske författare, som med framgång
sökte vetenskapligt ådagalägga det inre sammanhanget
mellan allt mänskligt vetande, var
Su1zer
(i
"Kurzer begriff aller wissenschaften", 1745),
<< prev. page << föreg. sida <<
>> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>