Cebuano – Wikipedia

Cebuano – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Den här artikeln
behöver fler eller bättre
källhänvisningar
för att kunna
verifieras
(2016-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (
gärna som fotnoter
). Uppgifter utan källhänvisning kan
ifrågasättas
och tas bort utan att det behöver diskuteras på
diskussionssidan
Cebuano
Sinugboanon
Talas
Filippinerna
Region
Visayas
och
Mindanao
Antal talare
över 20 miljoner
Status
regionalt språk
Språkfamilj
Austronesiskt
Malajo-polynesiskt
Västligt malajo-polynesiskt
Centralfilippinskt
Cebuano
Språkkoder
ISO 639
‐2
ceb
ISO 639
‐3
ceb
Cebuano-talande områden i Filippinerna
Observera:
Denna sida innehåller fonetisk information skriven med
internationella fonetiska alfabetet
(IPA) i
Unicode
. Se
IPA i Unicode
om du har problem att se dessa tecken.
Cebuano
sebuano
sugbuanon
sugbuhanon
eller
sinugboanon
) är ett
västaustronesiskt språk
inom språkgruppen
bisaya
. 2007 talades det av cirka 21 miljoner människor.
Cebuano är även namnet på folket som har cebuano som modersmål, och det är den största
folkgruppen
på
Filippinerna
. Språket är huvudspråk i stora delar av centrala och södra Filippinerna och talas framför allt på öarna
Cebu
Negros
Bohol
och
Leyte
Dessutom är det huvudspråket på stora delar av
Mindanao
Språkets
grammatik
och huvuddelen av ordförrådet är
austronesiskt
, men
spanskan
har haft ett avsevärt inflytande och mängder med spanska ord har inkorporerats. Till exempel har språket en dubbel uppsättning
räkneord
– både spanska och austronesiska. Cebuano har en lång skrifttradition, tidigare baserad på en egen
stavelseskrift
men sedan Spaniens erövring av öarna på 1500-talet skriven med det
latinska alfabetet
Som folkligt
talspråk
och umgängesspråk torde cebuano vara ohotat i sin region, men dess roll i mer officiella och litterära sammanhang är blygsam. Skolundervisning i grundskolan bedrivs på
filipino
och
engelska
även i områden där alla elever har cebuano som
modersmål
. Dagstidningar publiceras på cebuano, men ytterst få böcker
Systematik
redigera
redigera wikitext
Cebuano tillhör den
centralfilippinska språkgruppen
inom den
malajopolynesiska
grenen av den stora
austronesiska språkfamiljen
. Närbesläktade språk är till exempel
waray-waray
bikol
och
tagalog
, som alla talas i Filippinerna.
Det finns ett antal olika dialekter av cebuano, som ibland betraktas som separata språk. Till exempel på ön
Bohol
talas boholano, som skiljer sig påtagligt från den cebuano som talas på närbelägna
Cebu
, även om den ömsesidiga begripligheten fortfarande är god.
Skrift och fonologi
redigera
redigera wikitext
Cebuano har 21
fonem
. Sexton är
konsonanter
: p, t, k,
glottal klusil
), b, d, g, m, n, ng, s, h, w, l, r, och y, och fem
vokaler
: i, e, a, o, och u.
Traditionellt har cebuano skrivits med
Baybayin
-alfabetet, men idag används en delmängd av det
latinska alfabetet
, kallad
Abakada
, motsvarande de fonem som räknats upp ovan.
Vokaler
redigera
redigera wikitext
Innan spanjorerna kom hade cebuano bara tre vokalfonem:
/a/
/i/
, och
/u/
. Med introduktionen av spanska lånord expanderade vokaluppsättningen med
/ɛ/
och
/o/
, även om
/o/
och
/u/
fortfarande är nära nog
allofoner
, liksom
/ɛ/
och
/i/
, och används utbytbart i inhemska ord.
Konsonanter
redigera
redigera wikitext
Nedan är en tabell med konsonanterna i cebuano.
Klusiler
(stoppkonsonanter) är alltid
oaspirerade
. Den
velara nasalen
ng
används även i början av ord, i motsats till svenskans
ng
Bilabial
Dental
Palatal
Velar
Glottal
Nasal
Klusil
Tonlös
Tonande
Affrikata
Flapp
Lateral
Approximant
Betoning
redigera
redigera wikitext
Betoning kan vara betydelseskiljande, så att
dápit
med betoning på första stavelsen betyder "bjuda in", medan
dapít
med betoning på andra stavelsen betyder "nära".
Grammatik
redigera
redigera wikitext
Cebuano är ett språk med
grundordföljd
VSO
verb
subjekt
objekt
). Viss flexibilitet finns i ordföljden, så att
topikalisering
av en komponent kan ske genom att den lyfts fram först i meningen, liksom i svenska, även om topikalisering normalt sker genom grammatiska markörer. Adjektiv och substantiv kopplas ihop med förbindelseordet
nga
, och kan stå i godtycklig ordning bara
nga
är mellan dem.
Substantiv
redigera
redigera wikitext
Substantiv i cebuano
böjs
inte, men
kasusmarkörer
läggs normalt till framför dem. Kasus fungerar dock på ett helt annat sätt i Cebuano än i svenska och de flesta andra europeiska språk. Cebuano kan analyseras som ett
ergativt språk
. Medan svenska skiljer på
nominativ
subjekt
) och
ackusativ
objekt
), skiljer istället ergativa språk mellan:
Ergativ
: den aktivt handlande som påverkar ett objekt, subjektet till ett transitivt verb.
Absolutiv
: den som utsätts för något, objektet till ett transitivt verb
eller subjektet till ett intransitivt
Men i Cebuano beror exakt vilka roller som olika kasusmarkörer indikerar också på hur verbet böjs. Olika verbformer tilldelar olika roller till absolutivt och ergativt markerade substantiv.
Det finns tre typer av kasusmarkörer:
Kinsa (
absolutiv
Tag-iya (
ergativ
och
genitiv
Gitagan-an (
oblik
Kinsa
används för att markera det topikaliserade i en mening, och även för båda leden i en ekvativ mening.
Tag-iya
används för ägaren till något eller den som aktivt gör något.
Gitagan-an
-markörer motsvarar närmast svenskans prepositioner, och används för sådant som läge och riktning.
Kasusmarkörer delas dessutom in i två klasser, för personer och för allting annat.
Nedan är en tabell med kasusmarkörer.
Mga
(uttalat [
maˈŋa
]) är pluralmarkör.
Kinsa
Tag-iya
Gitagan-an
allmänt singular
ang
sa
sa
allmänt plural
ang mga
sa mga
sa mga
person i singular
si
ni*
kang
person i plural
sila si/ silang
nila ni/ nilang*
kanila ni/ kanilang
Exempel:
Miabot si Manang Kcy.
har-kommit Manang Kcy
"Manang Kcy hae kommit."
Gwapo si Roland Christian.
Snygg är Roland Christian.
"Roland Christian är snygg."
Nakit-an ni Nicoy si Janx.
såg Nicoy Janx
"Nicoy såg Janx."
Mangadto silang Karlatoot ug Susiedear sa balay ni Jedd.
Ska-gå Karlatoot och Susiedear till hus -s Jedd
"Karlatoot och Susiedear ska gå till Jedds hus."
Hain ang mga libro?
Var de där bok
"Var är böckerna?"
To-a kang Williever ang yawe.
Vid med Williever den nyckel
"Williever har nyckeln."
Pronomen
redigera
redigera wikitext
Precis som substantiv är pronomen kasusmarkerade.
Kinsa
Tag-iya (primär)
Tag-iya (modifierande)
Gitagan-an
Första person singular
ako
akoa
nako
kanako
Andra person singular
ikaw
imoha
nimo
kanimo
Tredje person singular
siya / sya
iyaha /iya
niya
kaniya
Första person plural inklusiv (jag & du)
kita
atoa / ato
nato
kanato
Första person plural exklusiv (jag & de)
kami
amoa / amo
namo
kanamo
Andra person plural
kamo
inyoha
ninyo
kaninyo
Tredje person plural
sila
ilaha
nila
kanila
Det finns två varianter av tag-iya. De är snarlika utom att primär tag-iya kräver förbindelseordet
nga
medan...
... modifierande tag-iya inte kan användas som adjektiviskt komplement.
Sista stavelsen bortfaller ofta.
När ett pronomen inte står först i en mening används oftast en kortare form:
Kinsa
Tag-iya (primär)
Tag-iya (modifierande)
Gitagan-an
Första person singular
ko
ako
ko
nako
Andra person singular
ka
imo
mo
nimo
Tredje person singular
siya
iya
niya
niya
Första person plural inklusiv
ta
ato
nato
nato
Första person plural exklusiv
mi
amo
namo
namo
Andra person plural
kamo
inyo
ninyo
ninyo
Tredje person plural
sila
ila
nila
nila
När objektet är i andra person används ibland
ta
istället för
ko.
När objektet är i andra person kan
ta
betyda första person singular.
Det inklusiva vi,
kita
, syftar på talaren och den tilltalade tillsammans, och kan också inkludera ytterligare personer.
Det exklusiva vi,
kamí
, syftar på talaren och någon/några andra, men
inte
den tilltalade.
Exempel (notera skillnaden i verbformer, som styr vilken roll ett kinsa-pronomen har):
Misulat ko
– "Jag skrev".
Gisulatan ko niya
eller
Misulat siya nako
(beroende på om sändare eller mottagare är i fokus) – "Han/hon skrev till mig".
Akong ihatag niya
– "Jag ska ge det till honom/henne".
Modifier tag-iya
-pronomen följer efter det ord de bestämmer. Primära tag-iya pronomen kan ersätta ett
modifier tag-iya
-pronomen men föregår då det ord de bestämmer.
Ang balay nako
Ang akong balay
– "Mitt hus".
Wala tay bugas
– "Vi (du och jag) har inget ris".
Wala miy bugas
– "Vi (någon annan och jag, men inte du) har inget ris".
Pronomen i cebuano är
könsneutrala
siyá
betyder alltså både han och hon.
Demonstrativa pronomen
redigera
redigera wikitext
Kinsa
Tag-iya
Gitagan-an
Närmast talaren (det här)
kiri, (ri)
iri
ngari
Nära talaren och den tilltalade (det här)
kini, (ni)
ini
nganhi
Närmast den tilltalade (det där)
kana, (na)
ana
nganha
Långt bort från båda
kadto, (to)
ato
ngadto
Formen med nga- kan ersättas med di- så att
ngari, nganhi, nganha, ngadto
blir
diri, dinhi, dinha, didto
Formen inom parentes är kortformen som ofta används när pronomenet inte står först i en mening.
Exempel:
Unsa ni?
Vad detta?
"Vad är det här?"
Kinsa nang tawhana?
Vem den där man?
"Vem är den där mannen?"
Gikan ni Pedro ning sulata.
Från (ni=adjektiv) Pedro detta brev
"Det här brevet är från Pedro."
Mangaon sila didto.
Ska-äta de där-borta
"De ska äta där."
Mikaon ana ang bata.
Åt det där det barn.
"Barnet åt det där."
Verb
redigera
redigera wikitext
Verben i cebuano är krångliga för en svensk, både för att de är morfologiskt komplicerade, och för att de olika formerna inte alls matchar det svenska verbsystemet. Verben har
affix
som kan ange
fokus
aspekt
modus
, och annat, men däremot inte direkt
tempus
som vi är vana vid.
Aspekt
redigera
redigera wikitext
Verben böjs med avseende på aspekt snarare än tempus.
Imperativ
används för uppmaningar, ungefär som i svenska.
Därutöver finns två aspekter som saknar svensk motsvarighet, och veterligen också saknar svenska namn:
incepted
och
incepting
imperativ aspekt
- för uppmaningar.
incepted aspekt
- handlingar som inte kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. förflutna handlingar, och pågående handlingar som inte vanemässigt upprepas.
incepting aspekt
- handlingar som kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s.
futurum
och vanemässigt upprepade handlingar.
Exempel på "INCEPTED" ASPEKT:
Förfluten tid
1.
Jag
åkte
till Europa.
Handlingen påbörjades i det förflutna, därför blir det i cebuano:
Miadto
ko sa Uropa .
2.
Äntligen
hittade
jag dig,
Handlingen påbörjades i det förflutna, på cebuano:
Nakaplagan
ra gyud ta ka.
Pågående handlingar
1.
Jag
går
(håller på att gå) till köket.
Handlingen påbörjades innan yttrandet sades, därför blir det i cebuano:
Nagpadulong
ko sa kusina.
2.
Peter
hittar
Miriam.
Handlingen påbörjades innan yttrandet sades:
Nakaplagan
ni Pedro si Miriam.
Exempel på "INCEPTING" ASPEKT
Framtida handlingar
1.
Jag
kommer att återvända
till jul.
Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:
Mobalik
ko karong Pasko.
2.
Hon
kommer att hitta
dig.
Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:
Iya kang
makit-an.
Vanemässiga handlingar
1.
Hon
går
till stranden varje morgon.
Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen varje framtida morgon, och gåendet kommer påbörjas gång på gång även i framtiden:
Moadto
siya matag buntag sa baybayon.
2.
Han
hittar
alltid henne där.
Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen
Kanunay siya niyang
makaplagan
didto.
Fokus
redigera
redigera wikitext
Ett speciellt drag hos verben i cebuano är att verbformen återspeglar verbets relation till meningens
tema
, det som
topikaliserats
i meningen genom att ges
absolutivt
kasus
Det finns nio vanliga fokusklasser: um-, pag-, pang-, ka-, magka-, on-, an-, i-, och reciprok klass.
um
-verb
redigera
redigera wikitext
Former:
imperativ
incepted
incepting
wala
-bas
-(um)-
mi-
mo-
mo-
Funktion: den här formen används i följande två fall:
man betonar att händelsen är momentan
man betonar att händelsen är en medveten handling
Tema: den som utför handlingen.
pag
-verb
redigera
redigera wikitext
imperativ
incepted
incepting
wala
-bas
pag-
nag-
mag-
mag-
Funktion: uttrycker handlingar som:
pågår ett tag
inte nödvändigtvis är medvetna
Tema: den som utför handlingen.
pang
-verb
redigera
redigera wikitext
imperativ
incepted
incepting
wala
-bas
pang-
nang-
mang-
mang-
Funktion: pluritiv form
förtydliga
av um-verb.
Tema: den som utför handlingen.
ka
-verb
redigera
redigera wikitext
imperativ
incepted
incepting
wala
-bas
ka-
na-
ma-
ma-
Funktion: om förändringar.
Tema: det som förändras.
magka
-verb
redigera
redigera wikitext
imperativ
incepted
incepting
wala
-bas
none
förtydliga
nagka-
magka-
magka-
Funktion: om långsamt fortskridande förändringar.
Tema: den som förändras.
Reciproka verb
redigera
redigera wikitext
imperativ
incepted
incepting
wala
-bas
pag-in-ay
nag-in-ay
mag-in-ay
mag-in-ay
Funktion: ömsesidiga handlingar.
Tema: minst två personer/saker som gör något ömsesidigt mot varandra.
on
-verb
redigera
redigera wikitext
imperativ
incepted
incepting
wala
-bas
-a
gi-
-on
-a
Det direkta objektet är tema. Liknar närmast svenskans passivformer.
an
-verb
redigera
redigera wikitext
imperativ
incepted
incepting
wala
-bas
-i
gi-an
-an
-i
Det indirekta objektet är oftast tema.
-verb
redigera
redigera wikitext
imperativ
incepted
incepting
wala
-bas
i-
gi-
i-
i-
Det använda instrumentet är ofta tema.
Modus
redigera
redigera wikitext
Det finns tre
modus
i cebuano: intuitiv, icke-intuitiv, och aptativ.
Intuitiv
– intuitiv är verbets normala modus. Verbformerna i tidigare avsnitt ovan är i intuitiv.
Icke-intuitiv
– icke-intuitiv används för att uttrycka oväntade eller oavsiktliga händelser. Det finns därför inga icke-intuitiva imperativ.
Aptativ
– aptativ uttrycker möjligheten av en handling. Liksom icke-intuitiv saknar även aptativ en imperativform. I
incepted
-aspekt motsvarar aptativ närmast svenskans perfekt. I
incepting
-aspekt motsvarar det svenska uttryck med "kan/kunde".
Icke-intuitiv
redigera
redigera wikitext
Icke intuitiv
incepted
-aspekt
incepting
-aspekt
wala
form
um verb
nahi-
mahi-
mahi-
pag verb
nahi-
mahi-
mahi-
pang verb
nahipang-
mahipang-
mahipang-
ka verb
naha-
maha-
maha-
magka verb
none
none
none
reciproka verb
nagka-in-ay
magka-in-ay
magka-in-ay
on verb
na-
ma-
ma-
an verb
hing-an
mahi-an
hing-i
i verb
nai-
mai-
mai-
Aptativ
redigera
redigera wikitext
Aptativ
incepted
-aspekt
incepting
-aspekt
wala
-form
um
-verb
naka-
maka-
maka-
pag
-verb
naka-
maka-
maka-
pang
-verb
nakapang-
makapang-
makapang-
ka
-verb
none
none
none
magka
-verb
none
none
none
Reciproka verb
none
none
none
on
-verb
na-
ma-
ma-
an
-verb
na-an
ma-an
ma-i
-verb
gika-
ika-
ikaw
Bestämningar
redigera
redigera wikitext
Adjektiv i cebuano (och substantiv som används som bestämningar) länkas till det ord de bestämmer med länkordet
nga
. Om
nga
kommer efter ett ord som slutar på vokal, glottalt stopp eller bokstaven N så assimileras
nga
som ett suffix,
-ng
, på det ordet.
Adjektiv
placeras oftast före det ord de bestämmer, men kan också placeras efter.
Exempel:
maayong buntag
– god morgon
dakong panon
– en stor skara
mga matang malulot
– vackra ögon
Ett
substantiv
placeras däremot alltid efter det ord det bestämmer.
Exempel
förtydliga
balay nga bato
– stenhus
hangin nga habagat
– sydöstmonsun
Superlativ
uttrycks med affixet
kina--an
eller partikeln
labing
eller prefixet
pinaka-
Exempel:
kinamaayohan
– bäst
kinadak-an
– störst
labing malulot
– vackrast
pinakagwapa
– vackrast
Komparativ
uttrycks med någon av partiklarna
mas
eller
labawng
Enklitiska partiklar
redigera
redigera wikitext
Cebuano har enklitiska partiklar som bär mycket information om betydelsenyanser
Några exempel på vanligt förekommande partiklar:
na
och
pa
na
: nu, redan, än
pa
: fortfarande, annars, utöver, än
man
: partikel som används för att bortse från orsaker eller resultat;även, fastän
pud,sad
: också
lamang
lang
): begränsande partikel; bara
daw, kuno
: en partikel som uttrycker att informationen i yttrandet är hörsägen; man säger, det sägs att, det lär vara så att, ...
gyud
: artig partikel
ba
: används i ja/nej-frågor och ibland i andra sorters frågor
sa
: för tillfället, för ett ögonblick men ändå (i negativa fraser)
kaha
: uttrycker förvåning; jag undrar, kanske, minsann (används ibland också i frågor).
kay
: uttrycker orsak; eftersom, alltså
diay
: insiktspartikel; uttrycker att talaren har insett eller plötsligt kommit ihåg något.
tingali
: uttrycker osäkerhet; kanske, eventuellt, tycks
unta
: uttrycker hopp, orealiserat villkor (med verb i incepting aspekt), används i villkorliga uttryck.
Negation
redigera
redigera wikitext
Det finns tre negationer i cebuano:
dili
wala
, och
ayaw
Dili
negerar adjektiv, substantiv, och "incepting" verb.
Dili ko motrabaho ugma.
"Jag kommer inte att arbeta imorgon."
Dili dato tong babayhana.
"Den kvinnan är inte rik."
Wala
negerar "incepted"-verb och existentiella påståenden.
Wala koy kwarta.
"Jag har inga pengar."
Wala ko motrabaho tibuok adlaw.
"Jag arbetade inte hela dagen."
Ayaw
används för negativa befallningar.
Ayaw og hilak.
"Gråt inte."
Ayaw mo pagdagan-dagan dinhi.
"Spring inte här!"
Frågeord
redigera
redigera wikitext
Unsa?
– Vad?
Asa?
– Var? (för en plats)
Diin?
Dis-a?
– Var?
Hain?
Saa?
– Var? (för ett föremål eller en person)
Kinsa?
– Vem?
Ngano?
– Varför?
Kangkinsa?
– Till vem?
Giunsa?
– Hur?
Kanus-a?
– När?
Pila ka buok?
Pila?
– Hur många?
Tagpila?
– Hur mycket?
Diay ba?
– Verkligen?
Asa
eller
hain
redigera
redigera wikitext
Asa
och
hain
—båda betyder
var
—används i olika kontext i formell cebuano.
Asa
används när man frågar efter en plats.
Asa ka padulong?
(Vart går du?)
Asa ta molarga?
(Vart reser vi?)
Hain
används när man frågar efter personer eller saker.
Hain na ang gunting?
(Var är saxen?)
Hain na si Arsenia?
(Var är Arsenia?)
I talspråk används däremot mest
asa
. Det är sällan man hör
hain
Vokabulär
redigera
redigera wikitext
Swadeshlista
med grundläggande ord på svenska och cebuano:
Svenska – cebuano
jag –
ako
du –
ikaw
han, hon –
siya
vi –
kita
(inkl),
kami
(exkl)
ni –
kamo
de –
sila
det här –
kani
ining
ini
det där –
kanâ
anang
anâ
här –
diri
dinhi
di-ani
di-ari
där –
dihâ
dinhâ
di-anâ
di-arâ
vem –
kinsa
vad –
unsa
var –
ahà
när –
kanus-a
hur –
gi-unsa
inte –
dilî
wala
allt –
tanan
många –
daghan
några –
pila-pila
få, lite –
gamay
annan –
uban
ett –
usà
uno
två –
duhà
dos
tre –
tulò
tres
fyra –
upat
kwatro
fem –
limà
singko
stor –
dako
dagko
lång –
ta-as
bred –
lapad
tjock –
bagâ
tung –
bug-at
liten –
gamay
kort –
mobô
smal –
kitid
pi-ot
tunn –
niwang
kvinna –
babae
man –
lalaki
människa –
tao
barn –
anak
(egna barn),
batâ
(andras ungar)
maka –
asawa
make –
bana
asawa
moder –
inahan
mama
fader –
amahan
papa
djur –
mananap
fisk –
isda
fågel –
langgam
kyckling –
manok
hund –
irô
lus –
kuto
gnet (lusägg) –
lusâ
orm –
halas
ha'as
mask –
bulati
ulod
u'od
träd –
kahoy
skog –
kakahoyan
(skogsdunge),
lasang
kalasangan
(djungel)
pinne –
kahoy
sanga
(gren),
tukog
(kvist)
frukt –
bunga
frö –
liso
löv –
dahon
rot –
gamot
fruktskal –
panit sa bunga
blomma –
bulak
buwak
gräs –
sagbot
rep –
pisî
skinn –
panit
kött –
karne
carne
blod –
dugô
ben (i skelettet) –
bukog
fett –
tambok
mantika
ägg –
itlog
horn –
sungay
svans –
ikog
fjäder –
balahibo
hår –
buhok
balahibo
huvud –
ulo
öra –
dalunggan
dunggan
öga –
mata
näsa –
ilong
mun –
bâ-bâ
tand –
ngipon
tunga –
dila
nagel –
kuko
fot –
ti-il
ben –
paa
(även lår),
bagtak
(underben),
hita
höft)
knä –
tuhod
hand –
kamot
vinge –
pakô
mage –
tiyan
inälvor –
tinae
hals –
li-ug
rygg –
luyo
bröst (på kvinna) –
totoy
susô
dughan
bröst (bringa) –
dughan
hjärta –
kasing-kasing
dughan
lever –
atay
dricka –
inom
äta –
kaon
bita –
paak
(bite),
kitkit
(nibble)
suga –
supsup
spotta –
luwâ
kräkas –
suka
blåsa –
huyop
andas –
ginhawa
skratta –
katawa
se –
kitâ
höra –
dungog
veta –
kabalo
kabawo
tänka –
huna-huna
lukta –
simhot
frukta –
hadlok
sova –
tulog
tu'og
liv –
kinabuhi
dö –
patay
mamatay
döda –
mupatay
nipatay
kämpa –
away
laban
(även välja sida)
jaga –
nangaso
slå –
igô
tira
skära –
putol
(skära av),
hiwa
(skiva),
gunting
(klippa)
klyva –
tungâ
hatî
hugga –
saksak
dunggab
klia –
katol
gräva –
kalot
kotkot
simma –
langoy
flyga –
lupad
gå –
lakaw
komma –
anhi
halî
ligga –
higdâ
ligga på mage –
kulob
sitta –
lingkod
stå –
tindog
vända –
likô
falla –
hulog
ge –
hatag
hålla –
gunit
klämma –
pig-it
pi-it
(pressa),
pisâ
pusâ
(klämma sönder)
gnugga –
kuskus
tvätta –
hugas
torka av –
pahid
(gnida),
trapo
punas
(torka rent)
dra –
bira
putta –
tuklod
kasta –
labay
binda –
higot
sy –
tahî
räkna –
ihap
säga –
sulti
ingon
sjunga –
kanta
ljud –
tingog
leka –
dulâ
flyta –
lutaw
rinna –
agas
frysa –
nigahî
(also harden)
svälla –
burot
sol –
adlaw
måne –
bulan
buwan
stjärna –
bituon
vatten –
tubig
regn –
ulan
uwan
flod –
ilog
(större flod),
sapa
(mindre vattendrag, bäck)
sjö –
lawâ
hav –
dagat
salt –
asin
sten –
bato
sand –
balas
ba'as
damm –
abog
jord –
yutâ
moln –
ambon
dimma –
yamog
tun-og
himmel –
langit
vind –
hangin
snö –
nyebe
is –
yelo
hård –
gahî
rök –
aso
eld –
kalayo
kayo
aska –
abo
brinna –
sunog
väg –
dalan
, da'an
berg –
bukid
buntod
bungtod
lukta illa –
bahô
röd –
pula
puwa
grön –
berde
gul –
dilaw
vit –
putî
svart –
itom
natt –
gabii
dag –
adlaw
(also sun),
buntag
(also morning)
år –
tu-ig
varm –
langgaw
(ljummen),
igang
(obehagligt varm),
init
(het)
kall –
bugnaw
tugnaw
tun-og
full –
punô
ny –
bag-o
gammal –
da-an
bra –
maayo
dålig –
batî
(även ful),
la-in
rutten –
latâ
bulok
smutsig –
hugaw
rak –
tulid
rund –
lingin
vass –
ha-it
slö –
puol
pulpol
habol
jämn –
hamis
våt –
basâ
torr –
uga
rätt –
tuod
sakto
ensakto
fel –
sayop
malî
nära –
duol
tapad
(beside)
långt bort –
layô
ha rätt –
tu-o
(to be correct)
vid –
sa
i –
sa
sulod sa
med –
uban sa
och –
ug
om –
kung
eftersom –
kay
tungod kay
namn –
ngalan
Källor
redigera
redigera wikitext
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från
engelskspråkiga Wikipedia
Noter
redigera
redigera wikitext
Masja Koptjevskaja Tamm:
cebuano
Nationalencyklopedins
nätupplaga. Läst 24 januari 2016.
Wikipedia
Wikipedia
har en
upplaga på
Cebuano
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Cebuano på ethnologue.com
English Bisaya Grammar
Functional Reference Grammar of Cebuano
Hämtad från ”
Kategorier
Språk i Filippinerna
Verb–subjekt–objekt-språk
Centralfilippinska språk
Dolda kategorier:
Artiklar som behöver fler källor 2016-01
Alla artiklar som behöver fler källor
Alla artiklar som behöver källor
Sidor som innehåller IPA
Artiklar som behöver förtydligas 2017-05
Artiklar som behöver förtydligas-samtliga
Översatta artiklar
Cebuano
Nytt ämne