Jon Voight – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Jon Voight
Jon Voight 2011.
Född
Jonathan Vincent Voight
29 december
1938
(87
år)
Yonkers
New York
USA
Utbildad
vid
Catholic University of America
, Archbishop Stepinac High School och Lee Strasberg Theatre and Film Institute
Aktiva
år
1961 –
Maka
Lauri Peters
(g.
1962–1967,
skilda)
Marcheline Bertrand
(g.
1971–1980,
skilda)
Betydande roller
Joe Buck
Midnight Cowboy
Ed Gentry
Den sista färden
Luke Martin
Hemkomsten
Oscar "Manny" Manheim
Runaway Train
Howard Cosell
Ali
Oscar
Bästa manliga huvudroll
1978
Hemkomsten
Golden Globe Awards
Bästa manliga huvudroll - Drama
1979
Hemkomsten
1986
Runaway Train
Bästa manliga biroll TV
2013
Ray Donovan
BAFTA Awards
Mest lovande nykomling i en huvudroll
1969
Midnight Cowboy
IMDb
SFDb
Jonathan
Vincent "Jon" Voight
, född
29 december
1938
Yonkers
New York
, är en
amerikansk
skådespelare
Han fick sitt stora genombrott i rollen som den naiva manliga prostituerade Joe Buck i
Midnight Cowboy
(1969) vilket gav honom en Oscarsnominering. Voight skulle även bli nominerad för sina roller i
Runaway Train
(1985),
Ali
(2001) och
Hemkomsten
(1978). För
Hemkomsten
vann han för Bästa manliga huvudroll. Bland Voights övriga filmroller märks
Den sista färden
(1972),
Heat
(1995),
Mission: Impossible
(1996) och
Regnmakaren
(1997). Bland TV-serier märks
Pope John Paul II
(2005),
24
(2009) och
Roy Donovan
(2013–2022).
På senare år har han mestadels medverkat i sågade filmer och vann priset
Golden Raspberry Awards
för Sämsta skådespelare, vilket placerade honom i
Guiness Rekordbok
som den äldsta att någonsin mottaga priset. Sedan den 16 januari 2025 innehar han ämbetet Special ambassadör i Hollywood, som "ska göra Hollywood starkare än någonsin", under presidenten
Donald Trump
. Vad uppdraget innefattar eller hur det ska genomföras är inte specificerat.
Biografi
redigera
redigera wikitext
Uppväxt
redigera
redigera wikitext
Jon Voight föddes i
Yonkers
som son till Barbara Kamp och Elmer Voight.
Hans far var professionell golfare. Han har också två bröder, Barry som är en ansedd
geolog
och James Wesley, även känd som
Chip Taylor
, en artist och låtskrivare som bland annat skrivit låtarna "
Wild Thing
" and "
Angel of the Morning
".
Familjen är av
slovakisk
och tysk härkomst och genom sin mor var han släkt med den politiska aktivisten
Joseph P. Kamp
Voight uppfostrades katolskt och gick i en katolsk pojkskola i
White Plains
där han först blev intresserad av skådespelande. Efter sin examen 1956 började han studera konst på
Catholic University of America
Washington D.C.
Han avlade
kandidatexamen
1960. Han flyttade sedan till
New York
för en skådespelarkarriär och skrev in sig på skolan Neighborhood Playhouse School of the Theatre där han hade skådespelaren
Sanford Meisner
som lärare.
Tidiga roller och genombrott
redigera
redigera wikitext
Voight fick sin första roll i en
revy
som hette
O, Oysters
1961 och fick samma höst sin
Broadwaydebut
som Rolf i musikalen
Sound of Music
Han fick sin TV-debut med serien
Naked City
(1963) och fick flera småroller i serier som
Försvarsadvokaterna
(1963),
12 O'Clock High
(1966),
Cimarron Strip
(1968) och flera avsnitt i
Krutrök
(1966-1968). Samtidigt fortsatte han i teatern där han fick uppmärksamhet för sin roll som Rodolfo i en off-Broadway uppsättning av
Utsikt från en bro
1965.
Han medverkade också i
Shakespeare
pjäserna
Stormen
och
Romeo och Julia
, 1966.
Voights filmdebut blev som titelkaraktären i komedin
Fearless Frank
(1967).
Samma år hade han också en mindre roll i
Sheriffen i Tombstone.
Voight fick sitt stora genombrott i rollen som den naiva manliga prostituerade Joe Buck i
Midnight Cowboy
(1969). Hans karaktär hamnar i förmyndarskap under fifflaren Ratso Rizzo spelad av
Dustin Hoffman
. Voight fick rollen till stora delar eftersom han gladeligen gick med på fackets minimumlön.
Michael Sarrazin
hade först fått rollen men kunde inte ta sig ur ett annat kontrakt.
10
Harrison Ford
sökte också rollen.
11
Filmen blev kritikerrosad och banbrytande då den på
Oscarsgalan
vann Bästa film som den första barnförbjudna filmen att vinna priset.
12
Både Hoffman och Voight Oscarnominerades också för sina roller men förlorade mot
John Wayne
13
Filmen är också bevarad i
USA:s kongressbibliotek
för sin kulturella, historiska och estetiska betydelse.
14
Filmen
Out of It
(1969) regisserad av Paul Williams spelades in innan
Midnight Cowboy
men fick premiär efter.
15
Fler hyllade roller
redigera
redigera wikitext
Voight återförenades med regissören Paul Williams redan i
The Revolutionary
(1970) och skulle samma år medverka i
Mike Nichols
filmadaption på
Moment 22
baserad på romanen med samma namn av
Joseph Heller
16
Gene Hackman
Lee Marvin
och
Jack Nicholson
var samtliga påtänkta till rollen som Ed Gentry i
John Boormans
Den sista färden
(1972).
17
Rollen gick istället till Voight som tillsammans med
Burt Reynolds
hyllades av kritiker för sina insatser.
Los Angeles Times
skrev att filmen bars av de två skådespelarna.
18
Voight blev också nominerad för Bästa manliga huvudroll på
Golden Globes
19
Filmen blev en framgång bland kritiker och blev årets femte mest inkomstmässiga film.
20
Filmen är också bevarad i
USA:s kongressbibliotek
för sin kulturella, historiska och estetiska betydelse.
14
Voight som
Hamlet
i en uppsättning i The Old Globe i San Diego, 1976.
Voight spelade sedan en riktningslös boxare i
The All-American Boy
(1973) och skulle samma år synas i rollen som Stanley Kowalski i en uppsättning av
Linje lusta
i Buffalo, som gick till året efter.
21
Nästa film var
Conrack
(1974) där Voight spelar titelkaraktären som är en idealistisk ung lärare för utsatta fattiga svarta elever. Filmen baserades på
Pat Conroys
biografiska roman
The Water is Wide
och blev väl mottagen. Däremot tyckte kritiker att Voight inte var övertygande i rollen. "Trots Mr. Voights färdigheter så känns lärarkaraktären stel" skrev
The New York Times
22
Samma år medverkade han även i
Täcknamn Odessa
som fick mediokra recensioner. Voight hyllades dock för sin tyska dialekt.
23
Han spelade mot den schweiziska skådespelaren och regissören
Maximilian Schell
och medverkade året efter i hans film
The Hangman.
24
Enligt en biografi om
Steven Spielberg
skriven av Joseph McBride, var Voight första valet för att spela Matt Hooper i
Hajen
(1975) men han avböjde och rollen gick då till
Richard Dreyfuss
25
I en intervju från 2024 sade dock Voight själv att han hade blivit erbjuden en roll av Spielberg men i en helt annan, mindre framgångsrik film, och att han avböjde för den var en repris på hans roll i
Midnight Cowboy
26
I mars 1976 medverkade Voight i en uppsättning av
Hamlet
San Diego
27
Han medverkade sedan i
Hal Ashbys
biografiska film
Hemkomsten
(1978) där han porträtterade den förlamade Vietnamveteranen Luke Martin som baserades på verklighetens
Ron Kovic
28
Filmen blev mycket älskad av publiken och sexscenen med hans motspelerska
Jane Fonda
blev väl omtalad.
29
De båda mottog en Oscarsvinst för sina insatser.
30
De fick även varsin statyett på Golden Globegalan och Voight blev även prisad vid
filmfestivalen i Cannes
31
Han spelade i ytterligare en boxningsfilm i
Franco Zeffirellis
Utmaningen
(1979). Den skulle få ett bra internationellt mottagande, men på hemmaplan fick den mediokra recensioner. Voight blev nominerad för en Golden Globe och hans då nioåriga motspelare
Ricky Schroder
blev belönad på samma gala.
32
Spirituellt uppvaknande och övergång till TV
redigera
redigera wikitext
Voight återförenades med regissören
Hal Ashby
i komedin
Lookin' to Get Out
(1982) där Voight även hjälpte till med manuset och agerade producent. Voights sjuåriga dotter
Angelina Jolie
gjorde även sin skådespelardebut i filmen. Filmen mottogs av dåliga recensioner och spelade in knappt en 1 miljon dollar av filmens kostnad på 17 miljoner dollar.
33
Han skulle också producera och skådespela i sin nästa film
Ett bord för fem
(1983) som inte heller spelade in sin produktionskostnad.
34
Voight var också klar för att spela huvudrollen i
John Cassavetes
film
Kärleksströmmar
(1984) eftersom han spelade rollen i teateruppsättningen i
Los Angeles
1981. Men när Voight ett par veckor innan inspelningen också krävde att få regissera filmen fick han sparken och filmens regissör tog rollen istället.
35
Han medverkade sedan tillsammans med
Eric Roberts
och
Rebecca De Mornay
i den ryska regissören
Andrei Konchalovskys
Runaway Train
(1985) som baserades på ett manus av
Akira Kurosawa
36
Voight blev hyllad av kritiker för sin insats och mottog en Golden Globe för Bästa manliga huvudroll och blev nominerad till en
Oscar
i samma kategori.
37
Voight på
Oscarsgalan 1988
Voight följde upp sin hyllade roll med den mediokert mottagna
Ökenblom
(1986).
38
Under denna period av sitt liv har Voight berättat om att han hade det svårt i sitt liv, med privata relationer och riktningen som karriären började ta och tog på grund av det, en tre år lång paus. Han ska då ha fått ett spirituellt uppvaknande och har även påstått att han pratat med
Gud
39
Efter det var han medförfattare och skådespelare till filmen
Eternity
(1990) som behandlade ämnena
reinkarnation
och korruption.
40
Filmen blev både sågad och ett finansiellt misslyckande.
41
Han medverkade sedan i sin första film gjord för TV med
Chernobyl: The Final Warning
(1991) och följde upp med fler TV-filmer som
The Rainbow Warrior
(1992) och
Den siste krigaren
(1992).
42
Under resten av 1990-talet skulle han växla mellan TV och film och medverkade också i TV-serier som western
Return to Lonesome Dove
(1993) som var en fortsättning på serien
Den långa färden
där Voight tagit över
Tommy Lee Jones
roll.
43
Han medverkade också som sig själv i ett avsnitt av den populära serien
Seinfeld
(1994) i avsnittet "The Mom & Pop Store" i vilken karaktären
George Costanza
köper en bil som verkar ha varit ägd av Voight. En händelse som ska ha varit baserad på en av författarnas erfarenhet som faktiskt bad Voight bekräfta om han någonsin ägt bilen. Det hade han aldrig gjort.
44
Voight spelade den sofistikerade hälaren Nate i
Michael Mann
filmen
Heat
(1995). På TV fortsatte han i filmerna
Convict Cowboy
(1995) och
The Tin Soldier
(1995) där han också regisserade den sistnämnda.
45
Han medverkade sedan tillsammans med
Tom Cruise
Mission: Impossible
(1996) där han spelar Cruises mentor och chef. En roll som
Peter Graves
hade i
TV-serien som filmen baserades på
46
1997 medverkade Voight i inte mindre än fem filmer där enbart familjefilmen
Most Wanted
ses som ett misslyckande. Både
Regnmakeren
regisserad av
Francis Ford Coppola
och
Rosewood
skulle få höga betyg av kritiker.
47
Actionfilmen
Anaconda
blev sågad men skulle bli en stor finansiell succé. Den gav också Voight två nomineringar till
Golden Raspberry Awards
som Sämsta skådespelare och Sämsta filmpar tillsammans med
Anakondan
48
Den sista filmen för året var
Oliver Stones
U-Turn
som fick ett mediokert mottagande vid tidpunkten men som med åren fått upprättelse.
49
Fortsatt växling mellan film och TV
redigera
redigera wikitext
Voight hade en nyckelroll i
Tony Scotts
politiska thriller
Enemy of the State
(1998) där han spelade antagonisten bredvid
Will Smith
. Även i
Generalen
(1998), där han återförenades med regissören
John Boorman
hade han en mindre men viktig roll.
50
Han hade sedan huvudrollen i TV-filmen
The Fixer
(1998). Han porträtterade
Noa
i TV-serien
Noah's Ark
(1999) och hade en större roll i coming-of-age filmen
Varsity Blues
(1999).
51
År 2001 hade Voight ännu ett hektiskt år där han medverkade i fem filmer, i tre av dem skulle han porträttera riktiga personer. Han skulle i den romantiska krigsfilmen
Pearl Harbour
, porträttera presidenten
Franklin D. Roosevelt
. En roll han fick efter att
Gene Hackman
avböjde den.
52
Voight blev hyllad för sin insats och filmen blev en av årets mest inkomstmässiga succéer.
53
I TV-filmen
Uprising
porträtterade han Major General
Jürgen Stroop
och skulle bli nominerad för en
Emmy Award
för Bästa manliga biroll.
54
Han skulle sedan bli
Oscarsnominerad
för Bästa manliga biroll när han porträtterade sportkommentatorn
Howard Cosell
i den biografiska filmen om boxaren Muhammed Ali –
Ali
55
Han skulle samma år även vara fadersfigur till både sin egen dotter
Angelina Jolie
i TV-spelsfilmen
Lara Croft: Tomb Raider
och till
Ben Stiller
i hans komedifilm
Zoolander
56
Voight på
Cannes filmfestival
1993.
Voight medverkade sedan i en rad TV-filmer som
Second String
(2002),
Jasper, Texas
(2003),
The Five People You Meet in Heaven
(2004) och
The Karate Dog
(2004). Han medverkade också tillsammans med
Denzel Washington
och
Meryl Streep
i den politiska thrillern
The Manchurian Candidate
(2004).
57
Han skulle sedan ta sig på fadersrollen igen, denna gången åt
Nicolas Cage
i familjefilmen
National Treasure
(2004).
58
Voight porträtterade påven
Johannes Paulus II
i TV-serien
Pope John Paul II
(2005), en roll han blev nominerad till en Emmy Award för Bästa huvudroll.
59
Han skulle året efter porträttera baskettränaren
Adolph Rupp
i den biografiska sportfilmen
Glory Road
Hans insats kom att bli kontroversiell då filmen handlar om några av de första svarta som fick spela basket på College och man gjorde Rupp till en rasist.
60
Voight hade sedan huvudrollen i westernfilmen
September Dawn
(2007) som blev brutalt sågad och ett kommersiellt misslyckande. Samma år medverkade han även i
Bratz: The Movie
som även den blev sågad.
61
Han repriserade sin roll som
Nicolas Cage
fader i
National Treasure: Hemligheternas bok
även den blev sågad.
62
Han medverkade år 2007 även i science fiction filmen baserad på leksaker,
Transformers
. Den fick ett mediokert mottagande bland kritiker men blev årets femte mest inkomstbringande film.
63
Voight för samtliga sina roller 2007 nominerad till Sämsta manliga biroll på
Golden Raspberry Awards
64
Voight hade även ett hektiskt år 2008 där han först syntes tillsammans med
Edward Norton
och
Colin Farrell
Pride and Glory
som fick mycket kritik för sin stereotypa
nidbild
av dominikanska amerikaner.
65
Han medverkade också i den konservativa satiriska komedin
Big Fat Important Movie
som blev brutalt sågad av kritiker och ett kommersiellt misslyckande.
66
Han hade också en kort cameo i
Tropic Thunder
och syntes i julfilmen
Borta bäst, hemma värst
bredvid
Vince Vaughn
och
Reese Witherspoon
67
Året avslutades med TV-filmen
24: Redemption
som var en inledning till den sjunde säsongen av serien
24
(2009) där han fortsatte i 11 avsnitt.
68
Vidare karriär
redigera
redigera wikitext
Voight 2013.
Voight började 2013 medverka i TV-serien
Ray Donovan
som Mickey Donovan, titelkaraktärens far, en roll han fick mycket beröm för av kritiker.
69
Serien pågick fram till 2020 i sju säsonger och avslutades med en långfilm 2022.
70
Rollen nominerade honom till två Golden Globes varav han vann den 2014.
71
Han blev också nominerad för två Primetime Emmy Awards.
72
Under seriens gång fortsatte han synas i film men de var till största del sågade och finansiella misslyckanden. De fick inte heller någon uppmärksamhet från media. Undantagen var det kristna sportdramat
Woodlawn
(2015) och
Harry Potter
prequeln
Fantastiska vidunder och var man hittar dem
(2016). Han medverkade också i dokumentärer som skulle få bra mottagande som till exempel
Desperate Souls, Dark City and the Legend of Midnight Cowboy
(2022) som visade bakom kulisserna på inspelningen av
Midnight Cowboy
73
Voight medverkade i
Mercy
(2023) som blev brutalt sågad. På recensionssidan
Rotten Tomatoes
har den ett ovanligt 0% i betyg.
74
För sin insats skulle han vinna sin första Sämsta skådespelare på
Golden Raspberry Awards
. Han hamnade dessutom som då 85-åring i
Guiness Rekordbok
som den äldsta skådespelare att någonsin vinna priset.
75
År 2024 hade Voight ännu ett hektiskt år där han medverkade i fem sågade och kommersiellt misslyckande filmer däribland
Shadow Land, Strangers
och
The Painter
som antingen innehar 0% eller inget betyg alls på Rotten Tomatoes.
76
Han skulle också spela rysk agent i biografin
Reagan
, om presidenten
Ronald Reagan
77
Hans karaktär var en sammansättning av flera ryska agenter från verkligheten. Även den blev brutalt sågad av kritiker och skulle också hånas för sin glorifierande vinkel på presidenten, samt för att väldigt lite i filmen var sant.
78
Även den sista filmen för 2024 blev hånad, mest på sociala medier.
Francis Ford Coppolas
sciencefictionfilm
Megalopolis
fick annars ett mediokert mottagande från kritiker.
79
För samtliga insatser under 2024 vann han Sämsta biroll på Golden Raspberry Awards.
80
Privatliv
redigera
redigera wikitext
Voight gifte sig med skådespelerskan Lauri Peters 1962. De träffades när de båda medverkade i musikalen
Sound of Music
. Paret skilde sig 1967 och 1971 gifte han sig med skådespelaren
Marcheline Bertrand
. De separerade 1976 och skilde sig 1980. Tillsammans fick de barnen
James Haven
(född 1973) och
Angelina Jolie
(född 1975) som båda arbetar inom film som skådespelare och producent. Genom Jolie, har Voight sex barnbarn.
81
82
Han har aldrig gift om sig efter Bertrand men har haft relationer med Linda Morand,
Stacey Pickren
Rebecca De Mornay
Eileen Davidson
Barbra Streisand
Nastassja Kinski
och
Diana Ross
83
82
Politisk åskådning
redigera
redigera wikitext
I sina tidiga år hade Voight liberala politiska åsikter och stöttade presidenten
John F. Kennedy
. Han har bland annat beskrivit mordet på presidenten som traumatiserande.
84
Tillsammans med
Jane Fonda
Tina Sinatra
och
Cicely Tyson
arbetade han för att den demoktratiska senatorn
George McGovern
presidentkampanj där de hjälpte till med röstregistrering i
Los Angeles
85
Han var också aktiv i protester mot
Vietnamkriget
86
Under 1970-talet gjorde han offentliga framträdanden tillsammans med Jane Fonda och
Leonard Bernstein
för att stötta vänsterpartiet
Unidad Popular
Chile
87
28 juli 2008 publicerades en krönika i
The Washington Post
skriven av Voight där han förklarade att han ångrade sina antikrigsprotester och påstod att fredsrörelsen drevs av "
marxistisk
propaganda". Vidare påstod han att de radikala i rörelsen ansvarar för att kommunism fick makt i
Vietnam
och
Kambodja
och för massmorden av de 1,5 miljoner som dog i
Dödens fält
. I samma krönika kritiserade han det demokratiska partiet och
Barack Obamas
handlingssätt för att bli president. Han påstod att de hade skapat "en propagandakampanj med subtila meddelanden, skapat en gudaliknande figur (Obama) som kommer demoralisera landet och göra det socialistiskt." Han påstod även att Obama hade växt upp och skolats av väldigt aggressiva militanta svarta och vita människor.
86
Voight med
Donald Trump
efter att ha mottagit
National Medal of Arts
, 2019.
Voight stöttade sedan republikanen
Mitt Romney
presidentvalet 2012
och
Donald Trump
presidentvalet 2016
88
89
Under Trumps installation höll Voight ett tal och sade: "Gud svarade alla våra böner". I Maj 2019 lade Voight upp en video på
där han sade att Trump är: "den bästa presidenten sedan
Abraham Lincoln
."
90
Samma år mottog Voight priset
National Medal of Arts
av president Trump.
91
Efter det amerikanska
presidentvalet 2020
gjorde Voight ett uttalande där han riktade ilska mot att
Joe Biden
hade vunnit valet över Trump. Han påstod att Biden hade vunnit genom valfusk och tyckte att landet var "i sitt viktigaste slag sedan inbördeskriget – slaget mellan de rättfärdiga och satan, för att vänstern är onda, korrupta och vill riva ner nationen." Han avslutade sitt uttalande med att bönfalla sina följare att inte låta valresultatet verifieras utan att kräva att det säkerställs. Efter
stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021
släppte Voight en video på sin Twitter där han bad följare att upphöra med sina protester.
92
Efter
skolskjutningen i Uvalde i Texas
2022 lade Voight upp en video där han tyckte att vapenlagarna skulle skärpas i USA genom att införa krav på kvalifikationer och prov.
93
I november 2023 gjorde Voight ett officiellt uttalande om sin besvikelse på sin dotter
Angelina Jolie
för hennes syn på
kriget mellan Hamas och Israel
där hon krävde vapenvila. Voight tyckte däremot att Israel hade rätt att försvara sig och påstod att kriget handlade om att bevara det
Heliga landet
och det judiska folkslaget.
94
Voight anklagade sin dotter för att sprida
desinformation
vilket ledde till att hon avsade kontakten med sin far. Jolie har nämnt flera gånger att hon inte uppskattar att hennes far pratar om hennes privatliv offentligt.
95
Voight stöttade återigen Donald Trump i
presidentvalet 2024
96
Den 16 januari 2025 utnämnde Trump Voight,
Mel Gibson
och
Sylvester Stallone
till specialambassadörer i
Hollywood
. Ämbetet ska enligt presidenten gå ut på att göra "Hollywood starkare än någonsin" och ta tillbaka "förlorade affärer från utlandet". Ingen av skådespelarna hade någon aning om sina tilldelade roller förrän Trump gjorde uttalandet. Det är också oklart vad deras ämbete innebär, vad deras uppdrag innefattar och hur det ska genomföras.
97
Filmografi
redigera
redigera wikitext
Film
redigera
redigera wikitext
År
Titel
Roll
Notering
1967
Fearless Frank
Fearless Frank
Sheriffen i Tombstone
Bill 'Curly Bill' Brocius
1969
Midnight Cowboy
Joe Buck
Out of It
Russ
1970
Moment 22
Löjtnant Milo Minderbinder
The Revolutionary
1972
Den sista färden
Ed Gentry
1973
The All-American Boy
Vic Bealer
1974
Conrack
Pat Conroy
Täcknamn Odessa
Peter Miller
1975
The Hangman
Walter Tschanz
Gick enbart upp på Västtyska biografer
1978
Hemkomsten
Luke Martin
1979
Utmaningen
Billy Flynn
1982
Lookin' to Get Out
Alex Kovac
Även manus och producent
1983
Ett bord för fem
J.P. Tannen
Även producent
1985
Runaway Train
Oscar 'Manny' Manheim
1986
Ökenblom
Jack Chismore
1990
Eternity
Edward / James
Även manus
1991
Chernobyl: The Final Warning
Dr. Robert Gale
TV-film
1992
The Rainbow Warrior
Peter Willcox
Den siste krigaren
Professor Alfred Kroeber
1995
The Tin Soldier
Yarik
TV-film, även regissör
Heat
Nate
Convict Cowboy
Ry Weston
TV-film
1996
Mission: Impossible
Jim Phelps
1997
Regnmakaren
Leo F. Drummond
Rosewood
John Wright
Anaconda
Paul Serone
U-Turn
Blind Man
Most Wanted
General Adam Woodward / Lt. Col. Grant Casey
1998
Enemy of the State
Thomas Brian Reynolds
The Fixer
Jack Killoran
TV-film, även producent
Generalen
Ned Kenny
1999
Små genier
Okänd
Även producent
Varsity Blues
Coach Bud Kilmer
A Dog of Flanders
Michael La Grande
2000
The Princess & the Barrio Boy
Okänd
TV-film, även producent
2001
Zoolander
Larry Zoolander
Uprising
Major General
Jürgen Stroop
TV-film
Lara Croft: Tomb Raider
Lord Richard Croft
Pearl Harbor
Franklin D. Roosevelt
Ali
Howard Cosell
2002
Second String
Head Coach Chuck Dichter
TV-film
2003
Ett hål om dagen
Marion Seville / Mr Sir
Jasper, Texas
Sheriff Billy Rowles
TV-film
2004
Superbabies: Baby Geniuses 2
Bill Biscane / Kane
The Five People You Meet in Heaven
Eddie
TV-film
The Manchurian Candidate
Senator Thomas Jordan
The Karate Dog
Hamilton Cage
TV-film
National Treasure
Patrick Gates
2006
Glory Road
Adolph Rupp
2007
September Dawn
Jacob Samuelson
Transformers
Mr. John Keller
Bratz: The Movie
Principal Dimly
National Treasure: Hemligheternas bok
Patrick Henry Gates
2008
Pride and Glory
Assistant Chief Francis Tierney Sr.
Borta bäst, hemma värst
Creighton
24: Redemption
Jonas Hodges
TV-film
Big Fat Important Movie
George Washington
Tropic Thunder
Sig själv
Cameo
2011
Beatles Stories
Dokumentär
2012
Casting By
Pablo
Beyond
Jon Koski
2013
Baby Geniuses: Baby Squad Investigators
Taxichaufför
Getaway
Mystisk röst
Dracula: The Dark Prince
Leonardo Van Helsing
2014
Baby Geniuses and the Treasure of Egypt
Moriarty
Deadly Lessons
Dr. Crazx
Inspelad 2006.
The Final Song
Okänd
Även producent
2015
Woodlawn
Paul 'Bear' Bryant
Baby Geniuses and the Space Baby
Moriarty
2016
Fantastiska vidunder och var man hittar dem
Henry Shaw Sr.
J.L. Family Ranch
John Landsburg
TV-film
American Wrestler: The Wizard
Principal Skinner Sr.
2017
Same Kind of Different as Me
Earl Hall
2018
Surviving the Wild
Grandfather Gus
Orphan Horse
Ben Crowley
2019
Love, Antosha
Sig själv
Dokumentär
2020
J.L. Family Ranch: The Wedding Gift
John Landsburg
TV-film
Roe v. Wade
Warren E. Burger
2022
Dangerous Game: The Legacy Murders
Ellison Betts
Ray Donovan: The Movie
Mickey Donovan
TV-film
Desperate Souls, Dark City and the Legend of Midnight Cowboy
Sig själv
Dokumentär
2023
Mercy
Patrick Quinn
2024
The Painter
Byrne
Megalopolis
Hamilton Crassus III
Shadow Land
Robert Wainwright
Regan
Viktor Petrovich
Strangers
Richard
2025
Man with No Past
Sanborn
TV
redigera
redigera wikitext
År
Titel
Roll
Notering
1963
Naked City
Victor Binks
Avsnitt: "Alive and Still a Second Lieutenant"
Försvarsadvokaterna
Cliff Wakeman
2 avsnitt
1966
Summer Fun
Okänd
Avsnitt: "Kwimpers of New Jersey"
NET Playhouse
Okänd
Avsnitt: "A Sleep of Prisoners"
12 O'Clock High
Captain Karl Holtke
Avsnitt: "Graveyard"
1966
1968
Krutrök
Steven Downing / Cory / Petter Karlgren
3 avsnitt
1967
Coronet Blue
Peter Wicklow
Avsnitt: "The Rebels"
N.Y.P.D.
Adam
Avsnitt: "The Bombers"
1968
Cimarron Strip
Bill Mason
Avsnitt: "Without Honor"
1993
Return to Lonesome Dove
Kapten Woodrow F. Call
4 avsnitt
1994
Seinfeld
Sig själv
Avsnitt: "The Mom & Pop Store"
1999
Noah's Ark
Noa
2 avsnitt
2001
Jack och bönstjälken
Sigfriend 'Siggy' Mannheim
2 avsnitt
2005
Pope John Paul II
Johannes Paulus II
2 avsnitt
2009
24
Jonas Hodges
11 avsnitt
2010
Lone Star
Clint Thatcher
5 avsnitt
2013
2020
Ray Donovan
Mickey Donovan
82 avsnitt
Teater
redigera
redigera wikitext
År
Titel
Roll
Teater
1961
O, Oysters
Ej specificerat
D'Lugoffs Village Gate, New York
Sound of Music
Rolf Gruber
Lunt-Fontanne Theatre, New York
1966
Stormen
Ariel
The Old Globe, San Diego
Romeo och Julia
Romeo
1967
That Summer - That Fall
Steve
Helen Hayes Theatre, New York
1973
1974
Linje Lusta
Stanley Kowalski
Studio Arena Theater, Buffalo
1975
The Hashish Club
Enbart producent
Bijou Theatre, New York
1976
Hamlet
Prins Hamlet
The Old Globe, San Diego
1981
Kärleksströmmar
Robert Harmon
North Citrus Avenue, Los Angeles
1992
Måsen
Trigorin
Lyceum Theatre, New York
Referenser
redigera
redigera wikitext
”Jon Voight – American actor”
. Encyclopædia Britannica
Läst 16 mars 2025
”Ancestry of Angelina Jolie”
. William Addams Reitwiesner
Läst 16 mars 2025
”New York club professional Elmer Voight raised a geologist, a singer and an Academy Award-winning actor”
. Golf. 6 augusti 2013. Arkiverad från
originalet
den 17 april 2019
Läst 16 mars 2025
The Middle East, Abstracts and Index, Del 2
. 2006. sid.
53
”O, Oysters! Tunes Potential Hits”
. Billboard. 6 februari 1961
Läst 17 mars 2025
”A View From the Bridge Off-Broadway Original Cast”
. Broadway World
Läst 17 mars 2025
”Portrait of Jon Voight”
. San Diego State University
Läst 17 mars 2025
”Grattis Jon Voight, 75 år!”
. Moviezine. 29 december 2013
Läst 17 mars 2025
”Jon Voight reveals he was paid 'minimum' for Midnight Cowboy role”
. The Guardian. 30 augusti 2013
Läst 17 mars 2025
”15 Uncensored Facts About Midnight Cowboy”
. Mental Floss. 25 maj 2019
Läst 17 mars 2025
Duke, Brad
(2008).
Harrison Ford: The Films
. sid.
19
Ditmore, Melissa Hope
(2006).
"Midnight Cowboy". Encyclopedia of Prostitution and Sex Work. Vol. 1.
. sid.
307-308
”The 42nd Academy Awards | 1970”
. Oscars
Läst 17 mars 2025
”Complete National Film Registry Listing”
. Library of Congress. Arkiverad från
originalet
den 5 mars 2016
Läst 17 mars 2025
”Honest Ad Angle”.
Variety
: sid.
5. 16 juli 1969.
”Yossarian Is Alive And Well in the Mexican Desert”
. The New York Times. 16 mars 1969
Läst 17 mars 2025
”Behind the Scenes: “Deliverance” (1972)”
. The Magnificent 60's. 20 november 2020
Läst 19 mars 2025
Charles Champlin
(13 augusti 1972).
”Men Against River—of Life?—in 'Deliverance”.
Los Angeles Times
: sid.
17.
”Deliverance”
. Golden Globes
Läst 19 mars 2025
”Deliverance (1972)”
. The Numbers
Läst 19 mars 2025
”Jon Voight in "A Streetcar Named Desire"”
. Buffalo State - The State University of New York
Läst 19 mars 2025
”Film: ‘Conrack,’ Story of a Teacher”
. The New York Times. 28 mars 1974
Läst 19 mars 2025
Kauffmann, Stanley
(1982).
Before my eyes film criticism and comment
. sid.
434
”The Hangman (1975)”
. Svensk Filmdatabas
Läst 19 mars 2025
McBride, Joseph
(1999).
Steven Spielberg: A Biography
. sid.
236
”Courage in Cinema: Unfiltered Jon Voight Stands Tall”
. Common Sense With Dr. Ben Carson / Youtube. 9 september 2024
Läst 19 mars 2025
”Program, "Jon Voight in Hamlet," March 1976”
. California State University, Northridge
Läst 19 mars 2025
Chong, Sylvia Shin Huey
(2011).
The Oriental Obscene: Violence and Racial Fantasies in the Vietnam
. sid.
164
”The erotic scene Jane Fonda refused to make even steamier: “I wouldn’t do it and he stormed off the set””
. Far Out Magazine. 14 februari 2025
Läst 19 mars 2025
”The 51st Academy Awards | 1979”
. Oscars
Läst 19 mars 2025
”Coming Home”
. Golden Globes
Läst 19 mars 2025
”Champ, The”
. Golden Globes
Läst 19 mars 2025
”Lookin' To Get Out (1982)”
. AFI Catalog
Läst 23 mars 2025
”Table for Five”
. Box Office Mojo
Läst 23 mars 2025
”When John Cassavetes staged ‘Love Streams’ in Los Angeles”
. Los Angeles Times. 28 augusti 2014
Läst 23 mars 2025
Aljean Harmetz
(30 november 1985).
”Russian director gets Runaway Train on the rails”.
The Globe and Mail
: sid.
6.
”Jon Voight”
. Golden Globes
Läst 23 mars 2025
”Desert Bloom”
. The New York Times. 15 april 1986
Läst 23 mars 2025
”'God is Real, He Knows Us': Actor Jon Voight Says a Divine Encounter Got His Life Back on Track”
. The Christian Broadcasting Network. 18 juli 2021
Läst 23 mars 2025
”Voight brings spiritual quality to 'Eternity'”
. The Rock Island Argus. 19 augusti 1990
Läst 23 mars 2025
”Voight's 'Eternity' is out on video; he's proud of it”
. The Orlando Sentinel. 20 november 1990
Läst 23 mars 2025
”Chernobyl: The Final Warning”
. IMDB
Läst 23 mars 2025
”Return to Lonesome Dove”
. Entertainment Weekly. 12 november 1993
Läst 23 mars 2025
”Actor Jon Voight Talks Movies, Freedom, and Seinfeld”
. DC Life Magazine. 25 november 2019
Läst 23 mars 2025
”The Tin Soldier”
. Variety. 20 mars 1995
Läst 23 mars 2025
”Mission: Impossible cast: See Tom Cruise and his costars from the franchise’s first action-packed film, then and now”
. Entertainment Weekly. 16 februari 2025
Läst 23 mars 2025
”The Rainmaker”
. Roger Ebert. 21 november 1997
Läst 23 mars 2025
”Awards for 1997 - Razzie Award”
. IMDB. Arkiverad från
originalet
den 13 november 2017
Läst 23 mars 2025
”[Blu-Ray Review
Oliver Stone’s Masterpiece ‘U Turn’ Finally Comes Home In HD: Limited Edition Blu-Ray Now Available From Twilight Time”]. Screen-Connections. 9 april 2015
Läst 23 mars 2025
”Enemy of the State: The Walls Have Ears, Eyes, and Cameras”
. The New York Times. 20 november 1998. Arkiverad från
originalet
den 21 maj 2011
Läst 24 mars 2025
”Varsity Blues”
. Roger Ebert. 15 januari 1999
Läst 24 mars 2025
”Gene Hackman”
. Not Starring
Läst 24 mars 2025
”Pearl Harbor”
. Box Office Mojo
Läst 24 mars 2025
”Nominees & Winners”
. Television Academy
Läst 25 mars 2025
”The 74th Academy Awards | 2002”
. Oscars
Läst 24 mars 2025
”Jon Voight Joins Cast of 'Tomb Raider' to Play Lord Croft”
. Yahoo Finance. 27 september 2000. Arkiverad från
originalet
den 17 oktober 2000
Läst 24 mars 2025
”Terrorist attacks, corporate control, election controversy: Sound familiar? 'The Manchurian Candidate' has it all.”
. SFGate. 30 juli 2004
Läst 24 mars 2025
”Clueless caper just fool’s gold”
. Roger Ebert. 18 november 2004
Läst 24 mars 2025
”Nominees & Winners”
. Television Academy
Läst 25 mars 2025
”Adolph Rupp: Fact and Fiction”
. Big Blue History
Läst 25 mars 2025
”Bratz”
. Rotten Tomatoes
Läst 25 mars 2025
”National Treasure: Book of Secrets”
. The Guardian. 8 februari 2008
Läst 25 mars 2025
”2007 Worldwide Grosses”
. Box Office Mojo. Arkiverad från
originalet
den 8 maj 2013
Läst 25 mars 2025
”Razzies honor best of the worst”
. Variety. 21 januari 2008
Läst 25 mars 2025
”Why Pride & Glory is an outright Minstrel Show.”
. Latino Review. 23 oktober 2008. Arkiverad från
originalet
den 25 oktober 2008
Läst 25 mars 2025
”Conservative 'Carol' is flat and unfunny”
. The Philadelphia Inquirer. 4 oktober 2008. Arkiverad från
originalet
den 16 december 2008
Läst 25 mars 2025
”Movie review: 'Four Christmases,' zero fun”
. SF Gate. 26 november 2008
Läst 25 mars 2025
”Voight Signs on for Villainous Role on '24'”
. Backstage. 5 november 2019
Läst 25 mars 2025
”Ray Donovan: TV Review”
. The Hollywood Reporter. 12 juni 2013
Läst 27 mars 2025
”Ray Donovan Lives! Showtime Orders ‘Feature-Length Film’ In Wake of Surprise Cancellation — Who’s Back?”
. TV Line. 24 februari 2021
Läst 27 mars 2025
”Ray Donovan”
. Golden Globes
Läst 27 mars 2025
”Ray Donovan”
. Television Academy
Läst 27 mars 2025
”Oscar Shortlists Announced for 10 Categories: ‘Barbie’ Leads the Way”
. Variety. 21 december 2023
Läst 27 mars 2025
”Mercy”
. Rotten Tomaatjes
Läst 27 mars 2025
”Oldest Worst Actor winner at the Golden Raspberry Awards”
. Guinness World Records
Läst 27 mars 2025
”The Painter”
. Rotten Tomaatjes
Läst 27 mars 2025
”Jon Voight in Negotiations to Play KGB Agent in Ronald Reagan Biopic (Exclusive)”
. The Hollywood Reporter. 18 december 2012. Arkiverad från
originalet
den 18 mars 2023
Läst 27 mars 2025
”The new ‘Reagan’ biopic is not a great communicator”
. The Washington Post. 29 augusti 2024. Arkiverad från
originalet
den 28 augusti 2024
Läst 27 mars 2025
”Cannes: Coppola’s Roman candle ‘Megalopolis’ is juicy and weird”
. Los Angeles Times. 16 maj 2024. Arkiverad från
originalet
den 23 september 2024
Läst 27 mars 2025
”Razzie Awards: ‘Madame Web’ Named Worst Picture, Nabs Two Other Trophies”
. The Hollywood Reporter. 28 februari 2025
Läst 27 mars 2025
”Angelina Jolie’s Parents: A Look at the Lives of Jon Voight and Marcheline Bertrand”
. Fanbolt. 24 augusti 2022
Läst 17 mars 2025
”Angelina Jolie’s Parents: Everything To Know About Jon Voight & Late Marcheline Bertrand”
. Hollywood Life. 27 november 2021
Läst 17 mars 2025
”Jon Voight - Actor”
. Turner Classic Movies. Arkiverad från
originalet
den 19 juli 2023
Läst 17 mars 2025
”Interview: Actor Jon Voight”
. Box Office Mojo. 8 september 2007. Arkiverad från
originalet
den 16 mars 2011
Läst 19 mars 2025
Sinatra, Tina
(2000).
My father's daughter
. sid.
140
”VOIGHT: My concerns for America”
. The Washington Post. 28 juli 2008. Arkiverad från
originalet
den 30 juli 2008
Läst 19 mars 2025
Gosse, Van
(2003).
The World the Sixties Made
. sid.
107
”Jon Voight endorses Mitt Romney”
. Politico. 30 januari 2012. Arkiverad från
originalet
den 1 december 2017
Läst 20 mars 2025
”Jon Voight Endorses Donald Trump for President”
. The Hollywood Reporter. 9 mars 2016
Läst 20 mars 2025
”Oscar winner calls Trump the greatest president since Lincoln”
. CNN. 25 maj 2019. Arkiverad från
originalet
den 25 maj 2019
Läst 20 mars 2025
”Jon Voight dances for Trump at the White House, receives his National Medal of Arts honor”
. USA Today. 21 november 2019
Läst 23 mars 2025
”Jon Voight says fighting ‘lie’ Biden won is ‘greatest fight since the Civil War’”
. The Hill. 11 november 2020
Läst 23 mars 2025
”Trump Ally Jon Voight Calls for 'Proper Qualifications for Gun Ownership'”
. Newsweek. 28 maj 2022. Arkiverad från
originalet
den 29 maj 2022
Läst 23 mars 2025
”Jon Voight 'disappointed' by daughter Angelina Jolie’s 'lies' about Israel Hamas war”
. Euronews. 11 juli 2023
Läst 23 mars 2025
”Angelina Jolie not on speaking terms with estranged father Jon Voight: Here’s why”
. International The News. 18 augusti 2024
Läst 23 mars 2025
”Trump Celebrity Supporters: Famous Folks In Favor Of The 47th President”
. Deadline. 17 mars 2025
Läst 24 mars 2025
”Trump names Mel Gibson, Jon Voight and Sylvester Stallone as Hollywood ‘special ambassadors’”
. The Guardian. 16 januari 2025
Läst 24 mars 2025
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Jon Voight
på
Internet Movie Database
(engelska)
Internet Broadway Database
Auktoritetsdata
WorldCat
VIAF
61733348
LCCN
n85138197
ISNI
0000 0001 0907 8259
GND
13417500X
Libris XL
fw1mhfljcf6kdm8g
Katalogiserade verk.
Andra katalogiserade bidrag.
SUDOC
066827272
BNF
cb13900908c
(data)
BIBSYS
99000055
MusicBrainz
908f1225-b47d-4ab9-b19e-7886f47ee010
NLA
35375147
NKC
xx0071289
BNE
XX1174621
Hämtad från ”
Kategorier
Amerikanska skådespelare under 1900-talet
Amerikanska skådespelare under 2000-talet
Amerikanska scenskådespelare
Amerikanska TV-skådespelare
Oscar för bästa manliga huvudroll
Personer från Yonkers
Födda 1938
Levande personer
Män
Alumner från Catholic University of America
Dolda kategorier:
Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF
Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI
Wikipediaartiklar med identifierare från GND
Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL
Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS
Wikipediaartiklar med identifierare från MusicBrainz
Wikipediaartiklar med identifierare från NLA
Wikipediaartiklar med identifierare från BNE
Jon Voight
Nytt ämne
US