Karl Marx – Wikipedia

Karl Marx – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Marx” leder hit.
För andra betydelser, se
Marx (olika betydelser)
För läkaren, se
Karl Marx (missionsläkare)
Karl Marx
Karl Marx fotograferad 1875 av
John Mayall
Född
5 maj
1818
Trier
Storhertigdömet Niederrhein
Kungariket Preussen
Tyska förbundet
Död
14 mars
1883
(64
år)
London
England
Storbritannien
Begravningsplats
Highgate Cemetery
Nationalitet
Preussisk
statslös
efter 1845
Alma mater
Bonns universitet
(Juridikstudier)
Humboldt-Universität zu Berlin
Jenas universitet
Doktor i
klassiska studier
Yrke/uppdrag
Antropolog
Filosof
Sociolog
Samhällsvetare
Journalist
Känd
för
Av många ansedd som
marxismens
skapare.
Noterbara verk
Kapitalet
Kommunistiska manifestet
(med
Engels
Maka
Jenny von Westphalen
(g. 1843–1881)
Utmärkelser
Fellow of the
Royal Society of Arts
Namnteckning
Karl Marx
tyska:
[ˈkaʁl ˈmaʁks]
), född
5 maj
1818
Trier
Preussen
i nuvarande
Tyskland
, död
14 mars
1883
London
Storbritannien
, var en
filosof
journalist
historiker
samhällsvetare
ekonomikritiker
arbetskritiker
och
revolutionär.
Marx betraktas ofta som en klassisk teoretiker inom
sociologin
. Delar av Marx och
Friedrich Engels
teorier gav upphov till den
politiska teori
som kom att kallas
marxism
10
11
Marx mest kända verk är pamfletten
Det kommunistiska manifestet
från
1848
och hans ekonomikritiska
magnum opus
Kapitalet
12
13
Marx tänkande har varit inflytelserikt, även långt utanför
arbetarrörelsen
14
Marx är kontroversiell och det händer att han bland annat citeras felaktigt.
15
16
17
18
19
Marx har även beskrivits som en av världens mest inflytelserika tänkare.
20
Biografi
redigera
redigera wikitext
Marx födelseplats, idag Brückenstraße 10, i Trier. Familjen hade två rum på bottenplan och tre på första våningen. Huset köptes av
SPD
1928, det är idag
Karl-Marx huset
21
Några porträtt av Karl Marx som ung har inte varit kända. På en litografi över Trierstudenter framför värdshuset Vita hästen förekommer i bakgrunden en student som 1890 kom att identifieras som Karl Marx. Identifieringen har setts som osäker, men som bilden väl stämmer med hur Karl Marx bör ha sett ut har den använts i litteraturen som föreställande Marx. Med utgångspunkt från denna bild skapade Hellmut Bach 1953 och I. Grinshtein 1963 ungdomsporträtt, som har blivit mycket spridda.
Barndom, uppväxt, familj och släkt
redigera
redigera wikitext
Karl Marx föddes den 5 maj 1818 som son till Heinrich Marx (1777–1838) och Henriette Pressburg (1788–1863). Han föddes vid Brückengaße 664 i
Trier
Preussen
22
som det tredje barnet i en familj av
judiskt
ursprung. Hans morfar var en
nederländsk
rabbin
, och hans fars släkt hade varit rabbiner i Trier sedan 1723.
23
24
25
26
Marx far hörde till en känd lärd rabbinsläkt utan att vara praktiserande jude. 1817, strax innan Marx föddes, valde han dock att konvertera till luthersk
protestantism
för att få behålla sitt arbete som
advokat
27
28
Därför fick Marx ingen direkt judisk uppfostran, utan växte upp med
upplysningens
idéer och fick en klassisk utbildning, både hemma och i skolan. Marx far hade god kännedom om såväl som litteratur från bland annat
Locke
Leibniz
Lessing
Rousseau
Voltaire
och
Paine
i sitt bibliotek.
29
Litet är dock känt om Marx barndom.
30
Marx var det tredje barnet i en syskonskara på nio barn, men han blev den äldste sonen när hans bror Mortiz dog 1819.(Behöver klargörande)
31
Marx undervisades privat av sin far till tolv års ålder. Han började på en skola i Trier, vars
rektor
Hugo Wyttenbach var vän till Marx far. Rektorn förde sig med ett försiktigt
upplysningstänkande
32
och anställde många
liberala
humanister
som lärare. Wyttenbach orsakade därmed mycket ilska inom det lokala
konservativa
styret. Till följd av detta gjorde polisen en
razzia
på skolan 1832 och upptäckte litteratur som ansågs förorda liberalism. Detta ansågs av myndigheterna vara
uppvigling
. Myndigheterna implementerade
reformer
och ersatte flera personer som tidigare arbetat på skolan under Marx studietid.
33
34
35
Här fick Marx sin skolbildning i
latin
franska
och
grekiska
36
bättre källa behövs
Senare i sitt liv lärde han sig också
italienska
ryska
nederländska
spanska
och
engelska
(men han förlorade inte sin kraftiga tyska brytning).
37
38
39
bättre källa behövs
40
bättre källa behövs
Sin hustru och sitt livs kärlek,
Jenny von Westphalen
(1814–1881), hade Marx lärt känna under sin tid vid gymnasiet i Trier. De förlovade sig i hemlighet 1836 och gifte sig senare trots båda familjernas motstånd. Tillsammans fick de sex barn, varav tre skulle uppnå vuxen ålder: döttrarna Jenny Caroline (gift Longuet; 1844–1883),
Jenny Laura
(gift med
Paul Lafargue
; 1846–1911) och Jenny Julia Eleanor (gift Aveling; 1855–1898). Det har sedan 1962 upprepade gånger, bland annat i Dagens Nyheter, hävdats att Marx också var far till en son vid namn Freddy, som resultat av en kärleksaffär med sin hushållerska, Helene Damuth.
41
Enligt forskaren
Terrell Carver
finns dock ingen grund för att tro något sådant baserat på det tillgängliga materialet, utan snarare tvärtom var Marx en förhållandevis traditionell och hängiven make och far.
42
Första upplagan av
Kommunistiska manifestet
1848.
Unghegelianerna
och studentåren i Bonn och Berlin
redigera
redigera wikitext
År 1835 avlade Marx studentexamen och flyttade till
Bonn
för att läsa
juridik
. Det hela fick en start som skulle komma att vara typisk för denna period i Marx liv; när Marx anlände till Bonn skrev han inte till sin far på de första tre veckorna, varpå hans far anklagade honom för oändlig lathet.
43
Marx tog inte studierna på något större allvar och tillbringande mycket tid på
krogen
och blev häktad för störande av "
allmän ordning
". Han var även med i en
duell
vid ett tillfälle.
44
Marx var medlem i en poesicirkel i Bonn i vilken
Emanuel Geibel
också var medlem. Under en viss tid hade Marx även seriösa litterära ambitioner.
Han skickade dikter till Adalbert von Chamisso till hans
Musenalmanach
. Marx drog efter en tid tillbaka sina litterära ambitioner, men två särskilt yviga stycken ansågs värda att publicera i
Athenäum
Fadern skickade honom därför till
Berlin
och
Humboldt-Universität zu Berlin
i hopp om att sonen skulle prestera mer enligt förväntan där. Där bodde Marx först på
Alte Leipziger Strasse
45
Här skulle Marx komma att studera under såväl
Savigny
som
Eduard Gans
. I Berlin kom Marx i kontakt med
Friedrich Hegels
filosofiska läror och anslöt sig, efter att ha studerat Hegel mer eller mindre dygnet runt i tre veckor, till en
Doktorklub
som argumenterade mycket flitigt kring
Hegel
46
47
Till följd av detta lade Marx, nu 24 år gammal, sina juridikstudier på hyllan och kom allt mer att bejaka filosofi.
48
Marx tog dock senare alltmer avstånd från filosofin och började istället att bejaka en praktik där han såg som sin viktigaste uppgift att utifrån forskning försöka råda bot på vad han menade var "destruktiva tendenser i kapitalismen", exempelvis barn som arbetade 36 timmar i sträck,
49
såväl som brist på utbildning och generellt dålig levnadsstandard.
50
51
Grovt förenklat går det att säga att Marx behöll hegelianskt inflytande i sitt tänkande men bytte ut Hegels förment ej materialistiska idégods, till förmån för den av Marx utvecklade metoden, som är explicit materialistisk.
"Marx och jag var väl nära nog de enda […] som räddat den medvetna dialektiken från den tyska idealistiska filosofin och applicerat den i en materialistisk uppfattning av naturen och historien", skrev
Friedrich Engels
Anti-Dühring
52
Marx disputerade vid
Jenas universitet
1841 på avhandlingen
Differenz der demokritischen und epikureischen Naturphilosophie
53
Marx behövde emellertid inte inställa sig vid lärosätet, då man hade infört möjligheten att avlägga examen per korrespondens.
54
Myndigheterna i Preussen såg inte på Marx verksamhet med blida ögon, och anhängarna till
unghegelianismen
fick inte möjlighet att arbeta vid universiteten. Marx kunde alltså glömma en karriär som akademiker och blev istället journalist på en radikal-liberal tidning i
Köln
Rheinische Zeitung
förbjöds 1843.
55
Där blev han inom kort utsedd till redaktör. Under sitt liv hann han även arbeta på tidningarna
Vorwärts
(1844),
Deutsche Brüsseler Zeitung
(1847) och
Neue Rheinische Zeitung
(1848–1849). (Rheinische Zeitung förklarades olaglig.)
56
Även Marx och
Arnold Ruges
publikation
Deutsch–Französische Jahrbücher
blev förbjuden.
57
Han bidrog även med artiklar till tidningarna
New-York Tribune
(1852–1861) och
Die Presse
(1861–1862) På grund av Marx politiska åsikter och publikationer utvisades han, och tog sig till
Paris
– en resa som bekostades av att det unga paret Marx som för en billig penning sålde sina möbler.
58
Paris
redigera
redigera wikitext
I november 1843 flyttade Marx till Paris för att inleda ett samarbete med den tyske publicisten
Arnold Ruge
. Deras samarbete blev dock inte särskilt långvarigt. Deras gemensamma tidskriftsprojekt
Deutsch–Französische Jahrbücher
kom ut med ett nummer, Marx lyckades få
Louis Blanc
att skriva för tidskriften, och Blanc visade sig också vara en man av kurage nog att låna Marx hans adress för att han skulle kunna mottaga post från Tyskland.
59
I Paris kom Marx att inleda studier.
60
Han träffade bland annat den franske anarkisten
Proudhon
och de utvecklade en vänskap, som dock snart skulle övergå i skarpa politiska och teoretiska motsättningar. Dessa stridigheter kom senare att resultera i skriften
Filosofins elände
, till svar på Proudhons
Eländets filosofi
. I Paris träffade Marx även den ryske revolutionären
Michail Bakunin
, den tysk-judiske diktaren
Heinrich Heine
, och inte minst
Friedrich Engels
som under resten av livet skulle förbli Marx bäste vän och närmaste medarbetare.
De skrev tillsammans många artiklar och skrifter, bland annat:
Den heliga familjen
(1845),
Den tyska ideologin
(1846) och, den mest kända,
Det kommunistiska manifestet
(1848).
Det var i Paris som Marx skrev sina berömda
Ekonomisk-filosofiska manuskript
som dock inte publicerades förrän 1932, dvs nästan ett sekel senare.
Marx tvingades lämna Paris i februari 1845. Blott 15 månader efter att han anlände blev han alltså utvisad igen, efter att ha blivit utsatt för
spionage
och
Frankrike
utsatts för påtryckningar från den
preussiska
staten.
61
62
Han flyttade då till
Bryssel
där han fortsatte sin publicistiska verksamhet.
Bryssel och Köln
redigera
redigera wikitext
Även i
Belgien
hotades Marx återigen av utvisning. För att undkomma de preussiska myndigheterna avsade han sig därför 1845 sitt preussiska medborgarskap. Därefter förblev Marx statslös under resten av sitt liv.
63
I Bryssel skrev Marx och Engels tillsammans
Den tyska ideologin
, ett verk som dock inte kom att publiceras under deras livstid. Publicerades gjordes emellertid Marx
Filosofins elände
där han kraftigt polemiserar mot Proudhons ekonomiska och filosofiska teorier.
Filosofins elände
kan ses som den första publicerade skrift där Marx
materialistiska historieuppfattning
kommer i dagen.
källa
behövs
Det var också under denna period som Marx höll de föreläsningar som senare skulle publiceras under namnet
Lönearbete och kapital
källa
behövs
Hans ekonomikritik var här långt ifrån färdig, men redan i detta tidiga skede kan man se de teman som kommer att utvecklas senare. Marx beskrev exempelvis hur människor som utför arbete exploateras och bland annat "därigenom reproducerar det samhälleliga förhållande vilket konstituerar det nuvarande
produktionssättet
, kapitalismen".
64
Där arbetarklassen och kapitalistklassen förutsätter i den kapitalistiska produktionen varandra
65
Det var i Bryssel som Marx kom i kontakt med
De rättfärdigas förbund
som 1847 bytte namn till
Kommunisternas förbund
, och på detta förbunds uppdrag skrev han med hjälp av Engels
Det kommunistiska partiets manifest
. Det kommunistiska manifestet innehöll inte mycket som Marx inte redan hade skrivit om tidigare, men den lättfattliga, slagkraftiga och
reduktionistiska
utformningen gjorde Manifestet till en stor succé och den mest spridda av Marx skrifter som läses än idag.
När revolutionära vindar svepte över Europa våren 1848 ville de belgiska myndigheterna inte veta av Marx. Han häktades en kort tid, och åkte efter frisläppandet först till Paris och sedan till Köln.
66
I Köln kunde Marx vara med att grunda tidningen
Neue Rheinische Zeitung
där han själv intog platsen som redaktör.
Läsesalen på
British Museum
i London.
London
redigera
redigera wikitext
År 1849 blev Marx tvungen att fly landet och han flyttade med sin familj till
England
där han sedan levde resten av sitt liv under mestadels mycket knappa omständigheter, för det mesta försörjd av Engels.
London
fortsatte Marx sitt kritiska studium av den politiska ekonomin. Mycket av sin tid tillbringade han i läsesalen på
British Museum
67
British Museum hade en för tiden mycket välutvecklad katalog av såväl tjänstemannarapporter såväl som näst intill all tänkbar övrig litteratur.
Här utvecklade Marx sin kritiska framställning av det
kapitalistiska
produktionssättet
minutiöst, med hjälp av den klassiska politiska ekonomins tänkare vilka vid den här tiden fanns tillgängliga som
Adam Smith
och
David Ricardo
, men även med historiska källor från de brittiska arkiven.
68
Det var i London som Marx arbetade på största delen av sitt livsverk, däribland
Grundrisse
Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin
från 1857–1858, utgivet först 1939),
Teorier om mervärdet
Kapitalet
och flera andra verk.
69
Karl Marx ursprungliga
grav
på
Highgate Cemetery
London
. Graven har blivit föremål för omfattande
gravskändning
, något även den nya graven har fått utstå
70
71
72
73
Den centrala texten på graven lyder i svensk översättning:
Proletärer
i alla länder, förena er!
74
och:

Filosoferna har bara
tolkat
världen på en rad olika sätt, men det gäller att
förändra
den.
75
Marx nya grav kom till som en ansträngning från en rad
arbetarepartier
Död och arv
redigera
redigera wikitext
Marx avled 1883, 64 år gammal, och begravdes på
Highgate Cemetery
i London.
76
Han var då relativt okänd, men under de följande decennierna blev Marx ett namn som få politiskt och vetenskapligt belästa människor inte kände till.
Arvet efter Marx har blivit mycket kontroversiellt både bland hans anhängare och hans motståndare. Den marxistiska rörelsen hade inte den största tillgången till Marx verk och många texter av betydelse publicerades långt efter både Marx död och den marxistiska rörelsens formation. Till följd av detta blev bilden av Marx teoribildning missvisande.
Som exempel kan nämnas Marx
Ekonomisk-filosofiska manuskript
där hans berömda alienationsteori presenterades. Just dessa manuskript avslöjar en mer humanistisk Marx och från och med 1950-talet användes de som marxistisk kritik mot sovjetsystemet av bland annat
Georg Lukács
som gjorde sig känd med verket
Geschichte und Klassenbewusstsein
från 1923 (
Historia och klassmedvetande
) som bland annat brändes flitigt av nazisterna 1933.
Under åren kom Marx att offra personlig framgång, resurser, hälsa och familjeliv för att bidra med intellektuellt
emancipatoriskt
stöd åt folket.
77
Marx kritik av det kapitalistiska produktionssättet
redigera
redigera wikitext
Marx kritik av det kapitalistiska
produktionssättet
återfinns framför allt i
Kapitalet: Kritik av den politiska ekonomin
(1867), och byggs på i
Till kritiken av den politiska ekonomin
(1859), men adresseras också i bland annat
Grundrisse
(1939). I
Kapitalet
inleder Marx i första kapitlet sin analys med en undersökning av
varan
, och ägnar sig sedan systematiskt åt en kritik av
det kapitalistiska produktionssättet
Denna analys är av en
denaturaliserande
antropologisk
karaktär och levereras med en stor mängd litterära referenser som läsaren bör känna till, eller i alla fall vara mycket observant kring.
78
79
Delar av Marx
ekonomikritik
har dock fristående använts som lösryckta "teorier" (exempelvis
arbetsvärdesläran
, se
marxistisk ekonomi
), men Marx tycks inte ha ämnat skapa någon "ekonomisk teoribildning" som skulle tävla med exempelvis
Ricardos
eller
Smiths
, utan snarare handlar Marx ekonomiska verk om kapitalismens historiskt specifika karaktär som produktionssätt.
80
81
82
83
Marx menar att människorna gör själva sin historia, men de gör den "inte efter eget gottfinnande", inte under omständigheter som de själva valt, utan under omständigheter, som är omedelbart givna och redan existerande. I sitt livs samhälleliga produktion träder alltså människorna in i bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, en av de mest centrala av dessa är de så kallade
produktionsförhållanden
, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella
produktivkrafter
Marx menade att kategorierna
kapital
och
arbete
så som många känner dem i idag, enligt Marx i själva verket inte är några gudaskänkta
transhistoriska
självklarheter, utan "
samhälleligt
, historiskt specifika
naturaliserade
förhållanden".
84
83
På grundval av detta menade Marx att det är möjligt för människorna att frigöra sig från lönearbete och kapital som bas för sitt
produktionssätt
. Detta till förmån för nya rationella samhälleliga system, bortom historiskt relativt nya snäva koncept som förvärvsarbete och kapital.
Men till följd av att det historiskt specifika är naturaliserat konstituerat, är det "alltså inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande". "Till följd av detta ter sig det historiskt specifika
naturaliserat
."
83
Till följd av att det ter sig på det här viset existerar också grundvalen för möjligheten att den kapitalistiska produktionsprocessen, betraktad i sitt sammanhang eller som reproduktionsprocess, alltså producerar, inte endast en
vara
, eller endast
mervärde
, utan den producerar och reproducerar "själva kapitalförhållandet" (kategorierna lönearbete och kapital) mellan å ena sidan kapitalisten, "å andra sidan lönearbetaren".
Arbetets generativa funktion för kapitalförhållandet som sådant
redigera
redigera wikitext
Följande stycke är ett lätt modifierat utdrag ur artikeln:
sociologi
I sitt livs samhälleliga produktion träder alltså människorna in i bestämda, "nödvändiga", av deras vilja oberoende förhållanden, en av de mest centrala av dessa är de så kallade
produktionsförhållandena
, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av
produktivkrafterna
Ett historiskt, respektive nutida exempel på detta skulle alltså kunna vara att på 1500-talet bli skuldsatt av sin (proto)stat och därefter få uppdraget att driva upp stenmurar för att skydda sig mot kanoneld i krutkrigen. Eller ett idag mer aktuellt exempel, att utföra
emotionellt arbete
i väst, eller vanligare i
det globala syd
, exempelvis sy hundratals hockeytrunkar i 50-graders värme utan rast. Produktionen sker alltså inte för att omedelbart tillfredsställa mänskliga behov, eller gagna mänsklig utveckling, utan snarare för ett hinsides mål.
Dessa sociala praktiker betraktade i sitt historiska sammanhang, eller som reproduktionsprocess i samtiden, producerar alltså inte endast
varor
, eller endast
mervärde
, eller endast
förvärvsarbetet
utan den producerar och reproducerar "själva (det sociala) kapitalförhållandet i sig" (själva de sociala kategorierna lönearbete och kapital) mellan å ena sidan kapitalisten, "å andra sidan lönearbetaren". Uttryckt mycket enkelt: arbetssamhälle = kapitalism.
85
"Kapitalet är självt den processerande motsättningen, eftersom det söker reducera arbetstiden till ett minimum, samtidigt som det å andra sidan uppsätter arbetstiden som rikedomens enda måttstock och källa." - Karl Marx
86
Marx menade att det är möjligt för människorna att frigöra sig från speciellt lönearbetet (se:
abstrakt arbete
) och kapital som grunden för det nuvarande
produktionssättet
, till förmån för nya rationella samhälleliga system.
Fetischkategorier
redigera
redigera wikitext
Följande stycke är ett lätt modifierat utdrag ur artikeln:
sociologi
Marx menade att kategorierna
kapital
och
förvärvsarbete
så som många känner dem i idag, enligt Marx i själva verket inte är några givna
transhistoriska
självklarheter, utan "
samhälleligt
, historiskt specifika
naturaliserade
förhållanden".
87
Alltså fetischkategorier (varav
varufetischismen
är den mest kända). Exempelvis "kapital" och "förvärvsarbete", abstrakt och konkret, Subjekt och objekt.
88
89
90
Teori skiljs från praktik. Privatliv från offentlighet. Natur från kultur. Stat från näringsliv. Ekonomi från politik.
89
Kort om
Kapitalet: till kritik av den politiska ekonomin
redigera
redigera wikitext
Följande stycke är ett lätt modifierat utdrag ur artikeln:
sociologi
I kapitalet inleder Marx i första kapitlet sin analys med en undersökning av
varan
, och sedan systematiskt ägnar sig åt en kritik av
det kapitalistiska produktionssättet
, men kapitalet är också en studie över produktionssättet i dess ideala genomsnitt. Marx ekonomikritiska verk handlar således om "kapitalismens historiskt specifika karaktär som
produktionssätt
". Marx menar att människorna själva gör sin historia, men att de gör den "inte efter eget gottfinnande", inte under omständigheter som de själva valt, utan under omständigheter, som är omedelbart givna och redan existerande. Kapitalet
är
alltså för Marx: "ett socialt förhållande mellan personer, förmedlat genom ting."
91
Kapitalets
metodologi
redigera
redigera wikitext
I Inledningen till
Grundrisse
Grunddragen av den politiska ekonomin
) redogör Marx för sin forskningsmetod.
källa
behövs
Kapitalets främsta objekt är den materiella (re)produktionen.
92
Produktion sker alltid på ett bestämt stadium av samhällets utveckling.
93
Marx menar att det är väsentligt att skilja det som är transhistoriskt med det som är giltigt bara under vissa historiska epoker.
94
Exempelvis hur kapitalism visserligen samhälleligt
naturaliseras
, men ändock är långt ifrån ett evigt tillstånd, utan ett
produktionssätt
i den långa serie vilken har existerat historiskt.
84
83
Marx poängterar att han i forskningsprocessen utgår från den konkreta, sammansatta och kaotiska verkligheten. Ur den abstraherar han fram alltmer enkla och grundläggande begrepp. I framställningen av kapitalet går han motsatt väg och börjar med de mest abstrakta begreppen (vara), för att successivt bygga på dem med fler bestämningar.
94
I slutändan kommer han fram till en beskrivning av den konkreta verkligheten, men den är nu inte längre kaotisk utan utgör ett anspråk på en totalitet av bestämningar och relationer.
95
Marx & Engels historieteori
redigera
redigera wikitext
Det här avsnittet
behöver fler eller bättre
källhänvisningar
för att kunna
verifieras
Motivering:
(varning, stycket må innehålla engelsianism)
(2020-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (
gärna som fotnoter
). Uppgifter utan källhänvisning kan
ifrågasättas
och tas bort utan att det behöver diskuteras på
diskussionssidan
Se även
Historisk materialism
Marx ansåg att historien hade ett inslag av vissa, på
materialistisk
grundval ålagda
tendenser
källa
behövs
96
Hans historieteori,
historisk materialism
, involverar tanken att olika samhällsstadier avlöser varandra till följd av att de gamla samhällenas inre motsättningar till slut, leder till kriser så pass stora att de gamla systemen inte förmår hantera dem. Ur askan från de gamla systemen föds nya system, precis som tidigare samhällsformationer vilka tidigare gett vika för det nuvarande samhället – det
borgerliga
eller
kapitalistiska
samhället – också genom sina inre motsättningar bär fröet till en högre samhällsform baserad på
ekonomisk demokrati
socialismen
. När väl ett
de facto
socialistiskt samhälle etablerats, genererar det samhällets motsättningar
i förlängningen
när det utsätts för kriser större än det förmår hantera, ett
samhälle
som saknar
samhällsklasser
och
statsapparater
(i alla fall som vi idag förstår dem idag), vilket kallas
kommunismen
. Den
historiska materialism
förklarades aldrig särskilt detaljrikt av Marx själv. Därför tvingas läsaren själv konstruera teorin med hjälp av en rad olika texter där helheten så småningom visar sig. Bland de viktigaste av dessa texter återfinns förordet till
Till kritiken av den politiska ekonomin
och
Den tyska ideologin
källa
behövs
Den mest betydelsefulla av historiematerialismens moderna uttolkare är den analytiska filosofen
G.A. Cohen
, som har rekonstruerat teorin, ibland genom att modifiera delar av den.
97
Tidiga skrifter
redigera
redigera wikitext
Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin
I skriften
Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin
diskuterar Marx hur en samhällelig revolution i Tyskland skulle kunna genomföras med
proletariatet
i spetsen. Marx teoretiserar om religion i skriften. Marx instämmer i
Ludwig Feuerbachs
påstående att
Gud
har uppfunnits till människans avbild. Han polemiserar dock mot en del av Feuerbachs andra teser. Framför allt menar Marx att Feuerbach inte lyckats inse varför människor hemfaller åt religion. Marx eget svar på den frågan går ut på att religionen uppstår som ett svar på social
alienation
på det materiella planet. Därför kan religionen en nödvändig tröst för människorna till dess att de materiella villkoren förändras. Det som ligger till grund för religionens blomstring är det alienerade arbetet och det faktum att människor förvägras leva ut sin fulla potential och istället tvingas hänge sig åt att tjäna den kapitalistiska apparaten där det förgångna definierar morgondagen. Under en period i människans historia görs detta genom att religionen skapar en falsk föreställning om ett samhälle där alla är jämlika inför Gud. Sedan religionen slutat spela denna roll, i kölvattnet av tiden som följer efter
reformationen
, fyller det borgerliga samhället delvis med hjälp av staten denna funktion genom att skapa en falsk bild av ett samhälle av individer som alla är jämlika inför lagen. Både staten och religionen måste emellertid överskridas för att nå det verkligt jämlika och sociala samhället.
källa
behövs
Teser om Feuerbach
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Teser om Feuerbach
Marx berömda sentens "Filosoferna har bara tolkat världen på olika sätt, men det gäller att förändra den" återfinns i hans
Teser om Feuerbach
. Boken består av elva teser som fokuserar på olika frågor. Den första tesen kan ses som den filosofiskt mest intressanta. I den kritiserar han all hittillsvarande
materialism
. Marx menar att materialismen visserligen har formulerat världens fysiska natur på rätt sätt, men har felaktigt bortsett från människans aktiva roll i skapandet av världen. Idealismen, å andra sidan, förstår denna aktiva roll, men är förlegad i sin tanke om att den materiella världen uppkommer som ett resultat av människans idéer. Marx försöker kombinera de positiva delarna från båda dessa traditioner, vilket utmynnar i en teori där människor aktivt påverkar sin omvärld men, inte i tanken, utan genom materiell aktivitet i den fysiska världen. Detta ligger till grund för hans senare mer utstuderade
dialektiska materialistiska
metod.
källa
behövs
Ekonomisk-filosofiska manuskripten
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Ekonomisk-filosofiska manuskript
De
Ekonomisk-filosofiska manuskripten
behandlar en rad frågor, från
privategendom
(inte samma sak som
personlig egendom
),en initial skiss för
kapitalets rörelselagar
vilka kommer att utvecklas vidare i
Till kritiken av den politiska ekonomin
och sedan kapitalet, monetära medel men även en kritik av
Hegels
filosofi. Det är också här Marx mest utförligt skriver om alienationen som arbetande människor utsätts för under kapitalismen. Denna alienation tar sig flera former. För det första alieneras arbetande människor från sin produkt som tas ifrån denne efter att den framställts; för det andra genom att de arbetande människornas produktiva förmåga förvandlas till ett tvång; för det tredje genom att arbetande människor inte producerar i enlighet med sina verkliga krafter; och slutligen, för det fjärde, alieneras individen från andra människor eftersom bytesrelationen ersätter tillfredsställandet av ömsesidiga behov.
källa
behövs
Till kritiken av den politiska ekonomin
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Till kritiken av den politiska ekonomin
I till kritiken av den politiska ekonomin lägger Marx en grund för mycket av det som senare skulle komma att fullt blomma ut i Kapitalet. Marx skisserar hur det kapitalistiska produktionssättet grundat sig rent historiskt.
98
Redan här går det dock att bevittna hur Marx utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till det för exempelvis Mill och Ricardo naturgivna.
99
Marx skisserar hur förhållandet mellan varuvärlden och den i fetischkategorierna grundade allmänna ekvivalenten är konstituerat.
100
101
Bibliografi
redigera
redigera wikitext
Samlade verk
redigera
redigera wikitext
Marx och Engels samlade verk
finns i tre centrala utgåvor – två på
tyska
och en på
engelska
102
Marx-Engels-Werke
(MEW)
redigera
redigera wikitext
De utgavs i 43 band 1956–1990 på initiativ av
Tysklands socialistiska enhetsparti
DDR
. Ett 44:e band utgavs av Karl Dietz Verlag Berlin 2018.
103
Werke
. Berlin: Dietz. 1956-1972.
Libris
8077467
Marx-Engels-Gesamtausgabe
(MEGA
redigera
redigera wikitext
Kallas MEGA
eftersom detta är den andra fullständiga utgåvan. Den ska omfatta alla verk, manuskript, brev, anteckningar med mera och kommer att omfatta 114 band. Utgåvan inleddes av
Tysklands socialistiska enhetspartis
och
Sovjetunionens kommunistiska partis
centralkommittéer, men utgivningen övertogs 1990 av
Internationella Marx-Engels-stiftelsen
Amsterdam
Gesamtausgabe: (MEGA)
. Berlin: Dietz. 1975-.
Libris
112851
Marx/Engels Collected Works (MECW)
redigera
redigera wikitext
Denna
engelska
översättning i 50 band publicerades 1975–2005 gemensamt av Progress Publishing i
Moskva
, Lawrence & Wishart i
London
och International Publishers i
New York
Collected works
. London: Lawrence & Wishart. 1975-2004.
Libris
186232
Förteckning över enskilda verk
redigera
redigera wikitext
1843
Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin
1843
I judefrågan
Deutsch-Französische Jahrbücher
nr 1
1844
Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning
1844
Ekonomisk-filosofiska manuskript
(utgiven
postumt
1845
Den heliga familjen eller Kritik av den kritiska kritiken
1845
Teser om Feuerbach
(utgiven postumt)
1845
1846
Den tyska ideologin
(utgiven postumt)
1847
Filosofins elände
1848
Kommunistiska manifestet
1849
Lönearbete och kapital
Neue Rheinische Zeitung
nr 264, 265, 266, 267 och 269
1850
Klasstriderna i Frankrike 1848-1850
1852
Louis Bonapartes adertonde brumaire
1852
Stora män i exil
(utgiven postumt)
1857
1858
Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin
(utgiven postumt)
1859
Till kritiken av den politiska ekonomin
1861
1863
Teorier om mervärdet
(utgiven postumt)
1860
Herr Vogt
1864
Inauguraladress för Internationella arbetarassociationen
1865
Lön, pris och profit
1867
Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 1
1870
1871
Pariskommunen
1873
En komplott mot Internationella arbetarassociationen
1875
Kritik av Gothaprogrammet
1880
Randanmärkningar till Adolph Wagners lärobok i politisk ekonomi
1885
Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 2
(utgiven postumt)
1894
Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 3
(utgiven postumt)
1899
1700-talets hemliga diplomati
(utgiven postumt)
Platser uppkallade efter Karl Marx
redigera
redigera wikitext
Pik Karl Marx
, ett berg i Tadzjikistan
2807 Karl Marx
, en
asteroid
104
Den sydtyska staden
Chemnitz
hette under DDR-tiden Karl-Marx-stadt.
I stadsdelen
Neukölln
Berlin
finns både
Karl-Marx-Straẞe
och Karl-Marx-Platz
105
Se även
redigera
redigera wikitext
Artiklar om
socialism
Marxism
Kommunism
Reformism
Socialdemokrati
Mera
Centrala begrepp
Arbetarklass
Fackförening
Folkrepublik
Jämlikhet
Klasskamp
Planekonomi
Produktionssätt
Proletariat
Realsocialism
Reformer
Revolution
Solidaritet
Portalfigurer
Robert Owen
Karl Marx
Friedrich Engels
Eduard Bernstein
Vladimir Lenin
Lev Trotskij
Rosa Luxemburg
Josef Stalin
Mao Zedong
Organisationer
Socialistiska partier i Sverige
Socialistiska partier i världen
Socialistiska internationaler
Denna tabell:
visa
redigera
Kategori:Verk av Karl Marx
Marxism
Kommunism
Socialism
Arbetarrörelsen
Klasskamp
Kapitalism
Produktivkrafter
Mervärde
Alienation
Produktionssätt
Produktionsmedel
Friedrich Engels
Karl-Marx-Allee
Marx-Engels-Forum
Referenser
redigera
redigera wikitext
Schwarzschild, Leopold
(1949).
Den röde preussaren: Karl Marx – liv och legend
. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Libris
27555
Noter
redigera
redigera wikitext
”Der Name – Karl-Marx-Biografie”
(på tyska)
Läst 29 april 2021
”Marx and Engels On Literature and Art Preface.”
www.marxists.org
Läst 18 november 2019
Classical sociological theory
(2nd ed). Blackwell Pub. 2007. sid.
73.
ISBN 1-4051-4854-3
OCLC
70707766
Läst 7 juni 2020
Welle (www.dw.com), Deutsche.
”Marx Continues to Influence 125 Years After His Death | DW | 14.03.2008”
(på brittisk engelska).
DW.COM
Läst 18 november 2019
Liedman, Sven-Eric.
(2015).
Karl Marx
: en biografi
. Bonnier. sid.
515, 519,148, 81-83.
ISBN 9100153176
OCLC
927131967
Läst 18 november 2019
Patterson, Thomas C. (Thomas Carl), 1937-
(2009).
Karl Marx, anthropologist
. Berg. sid.
88.
ISBN 978-1-84788-542-5
OCLC
608624537
Läst 7 juni 2020
Marx, Karl, 1818-1883.
(1972).
The ethnological notebooks of Karl Marx. (Studies of Morgan, Phear, Maine, Lubbock)
. Van Gorcum.
ISBN 9023209249
OCLC
637007
Läst 18 november 2019
Marx, Karl, 1818-1883.
(1981
;).
Till kritiken av den politiska ekonomin
. Proletärkultur.
ISBN 91-7384-010-6
OCLC
186271596
Läst 14 juni 2020
”The German Ideology”
www.marxists.org
Läst 12 januari 2020
”Marx's Economic and Philosophic Manuscripts of 1844”
www.marxists.org
Läst 12 januari 2020
”The German Ideology Explained”
everything.explained.today
. Arkiverad från
originalet
den 12 januari 2020
Läst 12 januari 2020
”Manifest der Kommunistischen Partei, draft manuscript page and Das Kapital. Erster Band, Karl Marx's personal annotated copy | United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization”
www.unesco.org
Läst 10 april 2020
May 12th; publishing, 2016|Academic; Citations; Impact; Comments, LSE comment|66
(12 maj 2016).
”What are the most-cited publications in the social sciences (according to Google Scholar)?”
(på amerikansk engelska).
Impact of Social Sciences
Läst 19 november 2019
”Which historical figure has the most quotes misattributed to him? - Quora”
www.quora.com
Läst 21 november 2019
Weaver, Matthew
(5 februari 2019).
”Karl Marx's London grave vandalised in suspected hammer attack”
(på brittisk engelska).
The Guardian
ISSN
0261-3077
Läst 12 januari 2020
Gearty, Robert
(5 februari 2019).
”Karl Marx grave in London damaged in act of ‘mindless’ vandalism”
(på amerikansk engelska).
Fox News
Läst 12 januari 2020
Liedman, Sven-Eric.
(2015).
Karl Marx
: en biografi
. Bonnier. sid.
109-121.
ISBN 91-0-015317-6
OCLC
927131967
Läst 12 januari 2020
Cline, Austin Cline Austin; Humanism, a former regional director for the Council for Secular; writes; Atheism, Lectures Extensively About; agnosticism..
”Karl Marx on Religion as the Opium of the People”
(på engelska).
Learn Religions
Läst 12 januari 2020
”BBC News | World | Marx the millennium's 'greatest thinker'”
news.bbc.co.uk
Läst 13 juli 2021
”Karl-Marx-Haus Trier”
www.fes.de
Läst 12 januari 2020
”Karl Marx: A Biography: Free Download, Borrow, and Streaming
: Internet Archive”
(på engelska).
Internet Archive
Läst 22 november 2019
Rowse, A. L.; Nicolaievsky, B.; Maenchen-Helfen, O.
(1937-03).
”Karl Marx: Man and Fighter.”
The Economic Journal
47
(185): sid.
7.
doi
10.2307/2225312
ISSN
0013-0133
Läst 20 november 2019
McLellan, David.
(2006).
Karl Marx
: a biography
(4th ed). Palgrave Macmillan. sid.
1.
ISBN 1-4039-9729-2
OCLC
65187390
Läst 20 november 2019
Wheen, Francis.
(1999).
Karl Marx
. Fourth Estate. sid.
1.
ISBN 1-85702-637-3
OCLC
41581022
Läst 20 november 2019
Liedman, Sven-Eric
(2015).
Karl Marx: en biografi
. Bonnier.
ISBN 9100153176
OCLC
927131967
Läst 18 november 2019
Blumenberg, Werner
(1998).
Karl Marx: an illustrated biography
(Rev. ed). Verso. sid.
8–11.
ISBN 1-85984-705-6
OCLC
40679707
Läst 12 mars 2020
Marx, Engels, Werke, Bd. 30, Dietz Verlag, Berlin s. 504
Nicolaevsky, Boris I., 1887–1966.
(2007).
Karl Marx: man and fighter
. Read Books.
ISBN 1-4067-2703-2
OCLC
1086245315
Läst 20 november 2019
McLellan, David
(2006).
Karl Marx: a biography
(4th ed). Palgrave Macmillan. sid.
7.
ISBN 1-4039-9729-2
OCLC
65187390
Läst 20 november 2019
Liedman, Sven-Eric
(2015).
Karl Marx: en biografi
. Bonnier. sid.
60.
ISBN 91-0-015317-6
OCLC
927131967
Läst 23 november 2019
Nicolaevsky, Boris I., 1887-1966.
(2007).
Karl Marx: man and fighter
. Read Books. sid.
12-15.
ISBN 1-4067-2703-2
OCLC
1086245315
Läst 21 november 2019
Wheen, Francis
(1999).
Karl Marx
. Fourth Estate. sid.
15.
ISBN 1-85702-637-3
OCLC
41581022
Läst 21 november 2019
McLellan, David
(2006).
Karl Marx: a biography
(4th ed). Palgrave Macmillan. sid.
7-11.
ISBN 1-4039-9729-2
OCLC
65187390
Läst 21 november 2019
”Was Karl Marx fluent in Greek and Latin? - Quora”
www.quora.com
Läst 23 november 2019
”Karl Marx Biography – life, childhood, children, history, school, young, son, information, born, time, year”
www.notablebiographies.com
Läst 12 januari 2020
Prawer, S. S. (Siegbert Salomon), 1925-2012.
(1976).
Karl Marx and world literature
. Clarendon Press.
ISBN 0-19-815745-2
OCLC
2607003
Läst 23 november 2019
”Did Karl Marx speak English? - Quora”
www.quora.com
Läst 23 november 2019
”Why did Karl Marx have to pretend he didn’t understand English when living in England? - Quora”
www.quora.com
Läst 23 november 2019
Lindgren, Lena
(1994-01-18)
(på svenska).
Klokt biträdd hemservice
Läst 12 mars 2020
Carver, Terrell
(1991-10-25)
(på engelska).
The Cambridge Companion to Marx
. Cambridge University Press. sid.
11.
ISBN 978-0-521-36694-6
Läst 12 mars 2020
Blumenberg, Werner
(1998).
Karl Marx: an illustrated biography
(Rev. ed). Verso. sid.
23.
ISBN 1-85984-705-6
OCLC
40679707
Läst 12 mars 2020
Blumenberg, Werner
(1998).
Karl Marx: an illustrated biography
(Rev. ed). Verso. sid.
20.
ISBN 1-85984-705-6
OCLC
40679707
Läst 12 mars 2020
Blumenberg, Werner
(1998).
Karl Marx: an illustrated biography
(Rev. ed). Verso. sid.
28.
ISBN 1-85984-705-6
OCLC
40679707
Läst 12 mars 2020
Liedman, Sven-Eric
(2015).
Karl Marx: en biografi
. Bonnier. sid.
72.
ISBN 9100153176
OCLC
927131967
Läst 18 november 2019
Berlin, Isaiah, 1909-1997.
(2003).
Karl Marx his life and environment
. Oxford University Press. sid.
66-69.
ISBN 0-19-510326-2
OCLC
803597898
Läst 6 augusti 2020
Berlin, Isaiah, 1909-1997.
(1996).
Karl Marx: his life and environment
(4th ed). Oxford University Press. sid.
68-69.
ISBN 0-19-510326-2
OCLC
32923900
Läst 7 juni 2020
Marx, Karl
(1997
;).
Kapitalet: kritik av den politiska ekonomin.
. A-Z. sid.
227.
ISBN 91-86070-11-8
OCLC
186295116
Läst 21 november 2019
Marx, Karl
(1997).
Kapitalet: kritik av den politiska ekonomin
. A-Z. sid.
223.
ISBN 91-86070-11-8
OCLC
186295116
Läst 21 november 2019
Marx, Karl
(1997).
Kapitalet: kritik av den politiska ekonomin
. A-Z. sid.
211-212.
ISBN 91-86070-11-8
OCLC
186295116
Läst 21 november 2019
”1877: Anti-Duhring”
www.marxists.org
Läst 20 november 2019
”Doctoral Dissertation of Karl Marx”
www.marxists.org
Läst 22 november 2019
Schwarzschild 1949
, sid.
44.
Blumenberg, Werner
(1998).
Karl Marx: an illustrated biography
(Rev. ed). Verso. sid.
48.
ISBN 1-85984-705-6
OCLC
40679707
Läst 12 mars 2020
Musto, Marcello.
The last years of Karl Marx, 1881-1883: an intellectual biography
. sid.
19.
ISBN 978-1-5036-1253-2
OCLC
1121421152
Läst 7 juni 2020
Blumenberg, Werner
(1998).
Karl Marx: an illustrated biography
(Rev. ed). Verso. sid.
49.
ISBN 1-85984-705-6
OCLC
40679707
Läst 12 mars 2020
Stedman Jones, Gareth.
Karl Marx: greatness and illusion
(First Harvard University Press edition). sid.
169.
ISBN 978-0-674-97161-5
OCLC
946906569
Läst 7 juni 2020
Stedman Jones, Gareth,.
Karl Marx
: greatness and illusion
(First Harvard University Press edition). sid.
171.
ISBN 978-0-674-97161-5
OCLC
946906569
Läst 7 juni 2020
Stedman Jones, Gareth,.
Karl Marx
: greatness and illusion
(First Harvard University Press edition).
ISBN 978-0-674-97161-5
OCLC
946906569
Läst 7 juni 2020
Liedman, Sven-Eric
(2015).
Karl Marx: en biografi
. Bonnier. sid.
133.
ISBN 9100153176
OCLC
927131967
Läst 18 november 2019
Liedman,, Sven-Eric
(2015).
Karl Marx: en biografi
. Bonnier. sid.
123.
ISBN 9100153176
OCLC
927131967
Läst 18 november 2019
Mehring, Franz
(1960).
Karl Marx: Geschichte seines Lebens
. sid.
116
”Lönearbete och kapital”
www.marxists.org
Läst 28 juni 2020
”"Arbetskraften är alltså en vara, som dess ägare, lönarbetaren, säljer till kapitalet. Varför säljer han den? För att existera.

Arbetskraftens uttrycksform, arbetet, är emellertid arbetarens egen livsverksamhet, hans egen livsyttring. Och denna livsverksamhet säljer han till en tredje för att säkra sig de nödvändiga existensmedlen. Hans livsverksamhet är alltså för honom bara ett medel för att kunna existera. Han arbetar för att kunna leva. Han räknar inte själv arbetet med till sitt liv, det är snarare något som han offrar av sitt liv. Det är en vara, som han har försålt till en tredje. Produkten av hans verksamhet är därför inte heller syftet med hans verksamhet. Det som han producerar för sig själv är inte sidenet som han väver, inte guldet som han hämtar fram ur gruvan, inte palatset som han bygger. Vad han producerar för sig själv är arbetslönen, och siden, guld, palats upplöses för honom i en bestämd kvantitet existensmedel, kanhända i en bomullskavaj, i kopparslantar och i en källarvåning. Och arbetaren, som under tolv timmar väver, spinner, borrar, svarvar, gräver, knackar makadam, bär o.s.v. - betraktar han månne detta att under tolv timmar väva, spinna, borra, svarva, bygga, gräva, knacka makadam, som sin livsyttring, som livet? Nej, tvärtom. Livet börjar för honom på den punkt, då denna verksamhet upphör, vid bordet, på krogen, i sängen."

"Arbetskraften har inte alltid varit en vara. Arbetet har inte alltid varit lönarbete, d.v.s. fritt arbete. Slaven sålde inte sin arbetskraft till slavägaren, lika litet som oxen säljer sin prestation till bonden. Slaven har tillsammans med sin arbetskraft en gång för alla sålts till sin ägare. Han är en vara, som kan övergå ur den ena ägarens hand i den andras. Han själv är en vara, men arbetskraften är inte hans vara. Den livegne säljer blott en del av sin arbetskraft. Det är inte han som får lön av jordens ägare: jordens ägare får snarare en tribut av honom."”
Mehring, Franz
(1960).
Karl Marx: Geschichte seines Lebens
. sid.
152
Mehring, Franz
(1960).
Karl Marx: Geschichte seines Lebens
. sid.
160
Mehring, Franz
(1960).
Karl Marx: Geschichte seines Lebens
. sid.
217
MARX • ENGELS, KARL • FRIEDRICH
(1962).
BAND 23 (Das Kapital Kritik der politischen Ökonomie)
. MEW. DIETZ VERLAG BERLIN/INSTITUT FÜR MARXISMUS-LENINISMUS BEIM ZK DER SED
Liedman, Sven-Eric.
(2015).
Karl Marx
: en biografi
. Bonnier. sid.
432-434.
ISBN 9100153176
OCLC
927131967
Läst 18 november 2019
Gearty, Robert
(5 februari 2019).
”Karl Marx grave in London damaged in act of ‘mindless’ vandalism”
(på amerikansk engelska).
Fox News
Läst 21 november 2019
”Karl Marx Isn’t Buried”
(på amerikansk engelska).
jacobinmag.com
Läst 22 november 2019
Wittenberg, Daniel.
”Shining a light on the history of Highgate cemetery's Karl Marx memorial”
(på engelska).
Hampstead Highgate Express
. Arkiverad från
originalet
den 16 april 2020
Läst 22 november 2019
Weaver, Matthew
(5 februari 2019).
”Karl Marx's London grave vandalised in suspected hammer attack”
(på brittisk engelska).
The Guardian
ISSN
0261-3077
Läst 21 november 2019
”Det kommunistiska partiets manifest”
www.marxists.org
Läst 18 november 2019
”Teser om Feuerbach”
www.marxists.org
Läst 18 november 2019
”Karl Marx Isn’t Buried”
(på amerikansk engelska).
jacobinmag.com
Läst 18 november 2019
Rubel, Maximilien, 1905-1996.
(1976).
Marx without myth
: a chronological study of his life and work
. Harper et Row. sid.
viii (Introduction).
ISBN 0-06-131860-4
OCLC
914714051
Läst 7 juni 2020
Pepperell, Nicole, B.A. History, Dept. & Gen. Hons. M.A. Social Science
(17 april 2020).
Disassembling Capital
. RMIT Press, School of Global Studies, Social Science and Planning Portfolio of Design and Social Context. sid.
5-9, 3-4..
Patterson, Thomas C. (Thomas Carl), 1937-
(2009).
Karl Marx, anthropologist
. Berg.
ISBN 978-1-84788-542-5
OCLC
608624537
Läst 7 juni 2020
Marx, Karl, 1818-1883.
(1970-71).
Kapitalet
: Kritik av den politiska ekonomin
. Bo Cavefors Bokförlag.
OCLC
657972053
Läst 9 februari 2020
Patterson, Thomas C. (Thomas Carl), 1937-
(2009).
Karl Marx, anthropologist
. Berg. sid.
88.
ISBN 978-1-84788-542-5
OCLC
608624537
Läst 7 juni 2020
”The Poverty of Philosophy — Abstracts (Chpt. 2)”
Filosofins elände
Läst 7 juni 2020
”"Economists have a singular method of procedure. There are only two kinds of institutions for them, artificial and natural. The institutions of feudalism are artificial institutions, those of the bourgeoisie are natural institutions. In this, they resemble the theologians, who likewise establish two kinds of religion. Every religion which is not theirs is an invention of men, while their own is an emanation from God. When the economists say that present-day relations — the relations of bourgeois production — are natural, they imply that these are the relations in which wealth is created and productive forces developed in conformity with the laws of nature. These relations therefore are themselves natural laws independent of the influence of time. They are eternal laws which must always govern society. Thus, there has been history, but there is no longer any. There has been history, since there were the institutions of feudalism, and in these institutions of feudalism we find quite different relations of production from those of bourgeois society, which the economists try to pass off as natural and as such, eternal. "”
Postone, Moishe.
Time, Labor, and Social Domination: A Reinterpretation of Marx's Critical Theory
Marx
(1847).
”Misère de la philosophie”
Läst 14 maj 2020
”En disant que les rapports actuels -les rapports de la production bourgeoise -sont naturels, les économistes font entendre que ce sont là des rapports dans lesquels se crée la richesse et se développent les forces productives conformément aux lois de la nature. Donc ces rapports sont eux-mêmes des lois naturelles indépendantes de l'influence du temps. Ce sont des lois éternelles qui doivent toujours régir la société. Ainsi il y a eu de l'histoire, mais il n'y en a plus. Il y a eu de l'histoire, puisqu'il y a eu des institutions de féodalité, et que dans ces institutions de féodalité on trouve des rapports de production tout à fait différents de ceux de la société bourgeoise, que les économistes veulent faire passer pour naturels et partant éternels.”
1818-1883., Marx, Karl,
(1981
;).
Till kritiken av den politiska ekonomin
. Proletärkultur. sid.
275.
ISBN 91-7384-010-6
OCLC
186271596
Läst 25 juni 2021
urval ur
Grundrisse
av Sven-Eric Liedman, korrigerad översättning
”Kapitalet I. Vara och pengar”
www.marxists.org
Läst 17 juli 2021
”Det hemlighetsfulla i varuformen består alltså helt enkelt däri, att varorna för människorna återspeglar deras eget arbetes samhälleliga karaktär som en objektiv egenskap hos själva arbetsprodukterna, som dessa tings samhälleliga naturegenskaper. Därmed återspeglas också producenternas samhälleliga förhållande till totalarbetet som ett samhälleligt förhållande mellan ting, som existerar utanför dem själva. Genom detta quidproquo blir arbetsprodukterna varor, d.v.s. ting med övernaturliga eller samhälleliga egenskaper. På liknande sätt uppfattas i ljusintrycket från ett föremål av synnerven inte som en subjektiv retning på synnerven själv utan som ett objektivt föremål utanför ögat. Men vid seendet kastas verkligen ljus från ett ting, det yttre föremålet, på ett annat ting, ögat. Det är ett fysiskt förhållande mellan fysiska ting. Däremot har varuformen och det värdeförhållande mellan arbetsprodukterna, vari den framträder, absolut ingenting att göra med deras fysiska natur och de därur härrörande materiella förhållandena. Det är endast ett bestämt samhälleligt förhållande mellan människorna själva, vilket här för dem antar fantasmaformen av ett förhållande mellan tingen. För att finna en analogi måste vi därför ta vår tillflykt till den religiösa världens dimmiga regioner. Här framträder den mänskliga hjärnans egna produkter såsom självständiga gestalter, som begåvats med eget liv och står i relation till varandra och till människorna. På samma sätt är det i varuvärlden med den mänskliga handens produkter. Detta kallar jag den fetischdyrkan, som vidlåder arbetsprodukterna, så snart de blir producerade som varor, och som därför är oupplösligt förenad med varuproduktionen.”
Moishe, Postone,
(2006).
Time, labor, and social domination
: a reinterpretation of Marx's critical theory
. Cambridge University Press. sid.
76-77.
ISBN 978-0-521-56540-0
OCLC
475188205
Läst 17 juli 2021
”Kapitalet I. Vara och pengar”
www.marxists.org
Läst 17 juli 2021
”Den politiska ekonomin har visserligen, om också ofullständigt,[38*] analyserat värde och värdestorlek och upptäckt det innehåll som är dolt i dessa former. Men den har aldrig ens uppställt frågan, varför detta innehåll antar denna form, varför alltså arbetet framträder i värdet och arbetets tidsmängd visar sig i arbetsproduktens värdestorlek.[39*] Formler som bär kännetecknet, att de tillhör en samhällsordning, där det är produktionsprocessen som behärskar människan, men människan ännu inte behärskar produktionsprocessen, gäller för det borgerliga medvetandet som en lika självklar naturnödvändighet som det produktiva arbetet självt. Förborgerligade former av den samhälleliga produktionsorganismen behandlas därför på ungefär samma sätt, som förkristna religioner behandlas av kyrkofäderna.[40*] Hur mycket en del av ekonomerna låtit vilseleda sig av den fetischism, som vidlåder varuvärlden, eller av det materiella skenet hos arbetets sociala kännetecken, det bevisas bl.a. av den långtrådiga och meningslösa trätan om naturens roll, när bytesvärdet bildas. Eftersom bytesvärde är ett visst samhälleligt sätt att uttrycka det arbete som använts på ett föremål, kan det inte innehålla mer naturstoff än exempelvis växelkursen.

Då varuformen är den allmännaste och minst utvecklade borgerliga produktionsformen, uppträdde den redan tidigt, om också inte på samma förhärskande, alltså karakteristiska sätt som nu för tiden, och dess fetischkaraktär är ännu jämförelsevis lätt genomskådad. I konkretare former försvinner t.o.m. detta sken av enkelhet. Varifrån kommer monetärsystemets illusioner? Denna teori förstod inte, att guldet och silvret förvandlat till pengar representerar samhälleliga produktionsförhållanden, men trodde att dessa ting av naturen hade begåvats med speciella samhälleliga egenskaper. Och den moderna ekonomin, som förnämt hångrinar åt monetärsystemet, blir inte dess fetischdyrkan påtaglig, så snart den behandlar kapitalet? Och sedan hur lång tid är fysiokraternas illusion försvunnen, att jordräntan växer upp ur jorden, inte ur samhället?”
Moishe, Postone,
(2006).
Time, labor, and social domination
: a reinterpretation of Marx's critical theory
. Cambridge University Press. sid.
60.
ISBN 978-0-521-56540-0
OCLC
475188205
Läst 17 juli 2021
”In this view, "labor" is considered to be not only the transhistorical source of wealth but also that which primarily structures social life. The relationship
between the two is evident, for example, in Rudolf Hilferding' s reply to Eugen
Bohm-Bawerk's critique of Marx. Hilferding writes, "Marx proceeds from a
consideration of labor in its significance as that element which constitutes human
society and . . . determines, in the final analysis, the development of society. In
so doing, he grasps, with his principle of value, that fac tor whose quality and
quantity . . . causally controls social life."70
"Labor" here has become the ontological ground of society-that which
constitutes, determines, and causally controls social life.”
1885-1971, Lukács, György
(1971).
Historia och klassmedvetande: studier i marxistisk dialektik
. Cavefors. sid.
97.
OCLC
1014898059
Läst 11 juli 2021
Karl Marx - Friedrich Engels: Werke. Bd 42. S. 19
Karl Marx - Friedrich Engels: Werke. Bd 42. S. 20
Lundkvist, Anders.
(1975).
Introduktion til metoden i Kapitalet
. Röda Bokförlaget.
ISBN 91-85258-04-0
OCLC
80786059
Läst 14 juni 2020
Karl Marx - Friedrich Engels: Werke. Bd 42. S. 35
”Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. (inledningen)”
. Deutsch-Französischen Jahrbüchern, Paris 1844
Läst 21 november 2019
Liksom filosofin i proletariatet finner sitt materiella vapen, så finner proletariatet i filosofin sitt andliga vapen, och så snart tankens åskvigg grundligt slagit ned i folkets naiva jord, kommer tyskarnas emancipation till människor att ske.
Cohen, G. A. (Gerald Allan), 1941-2009.
(2001, ©2000).
Karl Marx's theory of history
: a defence
(Expanded ed). Princeton University Press.
ISBN 0-691-07068-7
OCLC
46621917
Läst 16 april 2020
Marx, Karl, 1818-1883.
(1981
;).
Till kritiken av den politiska ekonomin
([Ny utg.]). Proletärkultur. sid.
53-54.
ISBN 91-7384-010-6
OCLC
186271596
Läst 28 juni 2020
Marx, Karl, 1818-1883.
(1981
;).
Till kritiken av den politiska ekonomin
([Ny utg.]). Proletärkultur. sid.
200-213.
ISBN 91-7384-010-6
OCLC
186271596
Läst 28 juni 2020
Marx, Karl, 1818-1883.
(1981
;).
Till kritiken av den politiska ekonomin
([Ny utg.]). Proletärkultur. sid.
137-141.
ISBN 91-7384-010-6
OCLC
186271596
Läst 28 juni 2020
Marx, Karl, 1818-1883.
(1981
;).
Till kritiken av den politiska ekonomin
([Ny utg.]). Proletärkultur. sid.
179.
ISBN 91-7384-010-6
OCLC
186271596
Läst 28 juni 2020
”Naturen producerar inga pengar, lika litet som den producerar banker eller en växelkurs. Men då den borgerliga produktionen måste kristallisera rikedomen som fetisch i formen av ett enda ting, är guld och silver den motsvarande inkarnationen av denna rikedom. Guld och silver är inte av naturen pengar, men pengar är av naturen guld och silver. Å ena sidan är penningkristallen av silver eller guld inte bara en produkt av cirkulationsprocessen utan faktiskt dess enda vilande produkt. Å andra sidan är guld och silver färdiga naturprodukter, utan att skiljas åt genom någon formskillnad.”
Enander, Jonas
(2013: 4).
”Kapitalet på svenska på nytt”.
Clarté
(2013): sid.
28-37.
Libris
8261303
”MEW / Marx-Engels-Werke Band 44”
(på tyska).
Karl Dietz Verlag Berlin
Läst 28 mars 2022
”Minor Planet Center 2807 Karl Marx”
(på engelska). Minor Planet Center
Läst 19 november 2023
”Karl-Marx-Strasse”
. Google maps
Läst 19 november 2023
Källor
redigera
redigera wikitext
Karl Marx
från
Stanford Encyclopedia of Philosophy
. Hämtat 2008-02-24.
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Texter av Marx och Engels
, från
Marxists.org
Wikimedia Commons har media som rör
Karl Marx
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om
Karl Marx
Citat
Verk av Karl Marx
på Zeno.org
(tyska)
Karl Marx
Libris
Wikisource har verk av eller om
Karl Marx
Originalverk
Karl Marx
hos
Litteraturbanken
Marxism
Litterära verk
Ekonomisk-filosofiska manuskript
Den tyska ideologin
Teser om Feuerbach
Kommunistiska manifestet
Louis Bonapartes adertonde brumaire
Grundrisse
Kapitalet
Karl Marx (1818-1883) och Friedrich Engels (1820-1895)
Sociologi
och
antropologi
Alienation
Bourgeoisie
Exploatering
Ideologi
Kommunism
Proletariat
Reifikation
Socialism
Varufetischism
Klassmedvetande
Varuform
Marxistisk ekonomikritik
Arbetskraft
Produktionsförhållanden
Produktionsmedel
Produktionssätt
Produktivkrafter
Mervärde
Förvärvsarbete
Värdeform
Varuform
Historia
Klasskamp
Proletariatets diktatur
Proletär internationalism
Filosofi
Historisk materialism
Materialistisk dialektik
Analytisk marxism
Austro-marxism
Autonomism
Marxistisk feminism
Frihetlig marxism
Strukturalistisk marxism
Marxistiska teoretiker
Karl Marx
Friedrich Engels
Karl Kautsky
Georgij Plechanov
Rosa Luxemburg
Anton Pannekoek
Vladimir Lenin
Lev Trotskij
Antonio Gramsci
György Lukács
Erich Fromm
Ernst Bloch
Louis Althusser
István Mészáros
David Harvey
Antonio Negri
Karl Korsch
Marxistisk teori
Projekt Arbetarrörelsen
Länkar till relaterade artiklar
Sociologer
Klassiska
Comte
Durkheim
Marx
Simmel
Spencer
Tocqueville
Tönnies
Weber
Senare centrala
Adorno
Baudrillard
Bauman
Beck
Bourdieu
Dahrendorf
Du Bois
Elias
Foucault
Giddens
Goffman
Habermas
Lefebvre
Luhmann
Marcuse
Mead
Merton
Mills
Pareto
Wallerstein
Övriga
Alexander
Calhoun
Chodorow
Collins
Fromm
Hochschild
Israel
Lamont
Lukes
Ritzer
Skocpol
White
Wright
Sverige
Ahmadi
Ahrne
Aspers
Asplund
Boalt
Brante
Broady
Erikson
Goldberg
Hedström
Jacobsson
Korpi
Kärfve
Lindblom
Paulsen
Svallfors
Swedberg
Therborn
Trondman
Zetterberg
Arbetskritik
Historiska personer
Michail Bakunin
Bob Black
Alfredo M. Bonanno
Heinrich Böll
Buckminster Fuller
André Gorz
Ivan Illich
Paul Lafargue
Herbert Marcuse
Karl Marx
Friedrich Nietzsche
Josef Pieper
Pierre-Joseph Proudhon
Jerry Rubin
Bertrand Russell
Nick Srnicek
Max Stirner
Raoul Vaneigem
Zo d'Axa
Ernst Wigforss
Samtida personer
Claus Peter Ortlieb
Molly Scott Cato
David Graeber
John Zerzan
Maurizio Lazzarato
Jeremy Rifkin
Nutida personer i Norden
Lasse Ekstrand
Lennart Fernström
Roland Paulsen
Eva-Lotta Hultén
Linn Spross
Birger Schlaug
Begrepp
Arbetslinjen
Ekonomikritik
Karoshi
Behovshierarki
Fattigdomsfälla
Arbetsnarkomani
Grundtrygghetsprincipen
arbetslöshet
Prekariat
Teknologisk arbetslöshet
Välfärd
Välfärdsregim
Bullshitjobb
Tomt arbete
Arbetssimulationen
Sex timmars arbetsdag
System och organisationer
Statlig inkomstgaranti för konstnärer
Frihetsförmedlingen
Litteratur
Rätten till lättja
Anekdot för sänkande av arbetsmoralen
Arbetets död och medborgarlön
Arbetssamhället – Hur arbetet överlevde teknologin
End of Work
Vi bara lyder
Politisk filosofi
Termer
Auktoritet
Egendom
Elit
Emancipation
Folk
Fred
Frihet
Hegemoni
Hierarki
Krig
Lag
Legitimitet
Lydnad
Makt
Monopol
Nation
Plikt
Pluralism
Propaganda
Regering
Revolution
Rättigheter
Rättvisa
Samhälle
Samhällskontrakt
Stat
Suveränitet
Utopi
Statsskick
Aristokrati
Autokrati
Byråkrati
Diktatur
Demokrati
Gerontokrati
Meritokrati
Monarki
Oligarki
Plutokrati
Teknokrati
Teokrati
Ideologier
Agrarianism
Anarkism
Ekologism
Fascism
Feminism
Feodalism
Islamism
Kapitalism
Kolonialism
Kommunism
Kommunitarism
Konfucianism
Konservatism
Korporativism
Kristdemokrati
Liberalism
Libertarianism
Marxism
Monarkism
Multikulturalism
Nationalism
Nazism
Republikanism
Socialdarwinism
Socialdemokrati
Socialism
Tredje vägen
Teorier
Bellum omnium contra omnes
Civilisationernas kamp
Familjen som statsmodell
Folkhemmet
Kungadömet av Guds nåde
Majoritetsförtryck
Maktdelning
Maktbalans
Nattväktarstat
Naturrätt
Naturtillstånd
Negativa och positiva rättigheter
Noblesse oblige
Okunnighetens slöja
Organismtanken
Overton-fönstret
Samhällskontrakt
Statolatri
Triangulering
Vågmästare
Våldsmonopol
Ädel lögn
Öppet samhälle
Filosofer
Antiken
Aristoteles
Chanakya
Cicero
Han Feizi
Konfucius
Mencius
Mozi
Platon
Shang
Sun Zi
Thukydides
Xenofon
Medeltiden
Al Farabi
Aquino
Averroës
Bruni
Dante
Gelasius
Ghazali
Ibn Khaldun
Muhammed
Ockham
Tidigmodern tid
Boétie
Bodin
Bossuet
Calvin
Grotius
Hobbes
Locke
Luther
Machiavelli
Milton
More
Pufendorf
Spinoza
Suárez
17- och 18-
hundratalen
Bakunin
Bastiat
Bentham
Burke
Carlyle
Comte
Condorcet
Constant
Engels
Fichte
Fourier
Franklin
Godwin
Hegel
Herder
Hume
Iqbal
Jefferson
Kant
Le Bon
Maistre
Marx
Mill
Montesquieu
Nietzsche
Owen
Paine
Renan
Rousseau
Saint-Simon
Smith
Spencer
de Staël
Stirner
Taine
Thoreau
Tocqueville
Voltaire
19- och 20-
hundratalen
Agamben
Ambedkar
Arendt
Aron
Benoist
Berlin
Bernstein
Chomsky
Du Bois
Dugin
Evola
Foucault
Fromm
Fukuyama
Gentile
Gramsci
Guénon
Habermas
Hayek
Hoppe
Huntington
Kirk
Kropotkin
Lenin
Luxemburg
Mansfield
Mao
Marcuse
Maurras
Mises
Negri
Nozick
Nussbaum
Oakeshott
Ortega
Pareto
Popper
Qutb
Rand
Rawls
Röpke
Rothbard
Schmitt
Scruton
Sorel
Spengler
Strauss
Sun
Voegelin
Weber
Verk
Staten
(ca 375 f.Kr.)
Politiken
(ca 350 f.Kr.)
Fursten
(1532)
Leviathan
(1651)
Om lagarnas anda
(1748)
Om samhällsfördraget
(1762)
Reflektioner om franska revolutionen
(1790)
Rättsfilosofins grunddrag
(1820)
Kommunistiska manifestet
(1848)
Om friheten
(1859)
Massornas uppror
(1929)
Vägen till träldom
(1944)
Det öppna samhället och dess fiender
(1945)
En teori om rättvisa
(1971)
Se även
Auktoritarianism
De politiska idéernas historia
Egalitarism
Ekonomikritik
Elitism
Elitteori
GAL–TAN
Politiskt spektrum
Vänster
Mitt
Höger
) •
Rättsfilosofi
Rättsvetenskap
Separatism
Statism
Totalitarism
Kategori:Politisk filosofi
Auktoritetsdata
WorldCat
VIAF
49228757
LCCN
n79006935
ISNI
0000 0001 2279 6570
GND
118578537
Libris XL
42gjk8zn0slfltw
Katalogiserade verk.
Andra katalogiserade bidrag.
SUDOC
027329305
BNF
cb11914934t
(data)
BIBSYS
90051270
ULAN
500234949
NLA
35331985
NDL
00449037
NCL
000058273
NKC
jn19990005454
ICCU
CFIV000882
BNE
XX949564
CiNii
DA00034578
Kulturnav
f790d039-2387-448b-ad61-8c6551d8b6a2
CANTIC
a10438245
Hämtad från ”
Kategorier
Tyska filosofer
Tyska författare
Tyska journalister
Tyska kommunister
Humanister
Tyska sociologer
Tyska socialister
Tyska historiker
Unghegelianer
Antropologer
Samhällsvetare
Ekonomhistoriker
Arbetskritiker
Ekonomikritiker
Alumner från Bonns universitet
Alumner från Jena universitet
Personer i Tyskland under 1800-talet
Personer från Trier
Födda 1818
Avlidna 1883
Män
Materialister
Marxism
Alumner från Humboldt-Universität zu Berlin
Kulturfilosofer
Ledamöter av Royal Society for the encouragement of Arts, Manufactures & Commerce
Dolda kategorier:
Artiklar som behöver bättre källor
Alla artiklar som behöver källor
Alla artiklar som behöver enstaka källor
Artiklar som behöver enstaka källor 2020-08
Artiklar som behöver enstaka källor 2021-07
Artiklar som behöver fler källor 2020-05
Alla artiklar som behöver fler källor
Artiklar som behöver enstaka källor 2020-05
Artiklar som behöver enstaka källor 2020-06
Artiklar som behöver enstaka källor 2020-01
Litteraturbanken
Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF
Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI
Wikipediaartiklar med identifierare från GND
Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL
Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS
Wikipediaartiklar med identifierare från ULAN
Wikipediaartiklar med identifierare från NLA
Wikipediaartiklar med identifierare från BNE
Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav
Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC
Wikipedia:Basartiklar
Karl Marx
Nytt ämne