Lise Meitner – Wikipedia

Lise Meitner – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Lise Meitner
Lise Meitner, 1946.
Född
Elise Meitner
november
1878
Wien
Död
27 oktober
1968
Cambridge
Begravd
St James Churchyard
Medborgare
Cisleithanien
Österrike
och
Sverige
Utbildad vid
Wiens universitet
, doktorsexamen,
1906-02-01
Akademisches Gymnasium
1901
Sysselsättning
Kärnfysiker
kemist
universitetslärare
fysiker
Befattning
Professor
(1926–1938)
Arbetsgivare
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin
Wiens universitet
Catholic University of America
Humboldt-Universität zu Berlin
Kungliga Tekniska högskolan
Kungliga Tekniska högskolan
(–1953)
Noterbara verk
upptäckt
Gift med
ogift
Föräldrar
Philipp Meitner
Hedwig Meitner
Släktingar
Otto Robert Frisch
Utmärkelser
Leibniz silvermedalj
(1924)
Lieben-priset
(1925)
Wiens pris för vetenskap
(1947)
Max Planck-medaljen
(1949)
Otto Hahn-priset i kemi och fysik
(1955)
Utländsk ledamot av Royal Society
(1955)
Hedersdoktor vid Freie Universität Berlin
(1957)
Wilhelm Exner-medaljen
(1960)
10
Enrico Fermi-priset
(1966)
11
Österrikes hederskors för vetenskap och konst
(1967)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Namnteckning
Redigera Wikidata
Lise Meitner och Otto Hahn i Tyskland
Lise Meitner
, egentligen
Elise Meitner
, född
7 november
1878
Wien
Österrike
, död
27 oktober
1968
Cambridge
, var en
österrikisk
svensk
fysiker
inom
radioaktivitet
och
kärnfysik
. Lise Meitner har gått till fysikhistorien genom att i december 1938, vid tolkningen av försök utförda av
Otto Hahn
, lansera den revolutionerande
hypotesen
att
kärnklyvning
uppstår då
uran
utsätts för
neutronbestrålning
Hypotesen bekräftades redan i januari 1939, vid ett experiment utfört av hennes systerson
Otto Robert Frisch
. Den epokgörande upptäckten var fundamental för utnyttjandet av
kärnenergi
och initierade den process, som drygt sex år senare ledde fram till
atombomben
Under 22 år, 1938–1960, var Meitner bosatt i Sverige. Hon fick inte dela
Nobelpriset i kemi
med Otto Hahn, som denne tilldelades 1944 för upptäckten av nukleär fission. Ett flertal forskare har kallat hennes utestängande från priset för en "orättvisa" och Meitner har postumt tilldelats en mängd hedersbetygelser, däribland grundämnet
meitnerium
som är uppkallat efter henne.
12
13
Biografi
redigera
redigera wikitext
Tidiga år
redigera
redigera wikitext
Meitner föddes i en judisk familj från
Österrike-Ungern
och var det tredje av åtta barn till Hedwig (Skovran) från
kungariket Ungern
14
och
Philipp Meitner
en
från Österrike. Under sin uppväxt hade hon få vänner och kände sig ofta ensam. 1908 lät hon döpa sig när hon
konverterade
till
protestantismen
och blev
lutheran
. Trots en del motstånd från sin familj började hon studera
fysik
vid
Wiens universitet
under
Ludwig Boltzmann
15
Utbildning
redigera
redigera wikitext
Lise Meitner gick fem år i
folkskola
och tre år i
borgarskola
. Flickor hade inte tillträde till gymnasiet som var den normala förberedelsen för den
mogenhetsexamen
som krävdes för att börja universitetsstudier. Som fjortonåring var Meitners framtidsval därför begränsade då de allra flesta kvinnor på den tiden inte hade något arbete utanför hemmet. Hon valde att utbilda sig till lärare i franska, vilket var ett vanligt kvinnoyrke, även om ingenting tyder på att hon hade något större intresse av detta. Anledningen till hennes val tros därför vara att hon ville ha ett säkerställt jobb för att försörja familjen efter sin fars död, något som inte alls skulle vara lätt som kvinnlig
akademiker
15
Wiens universitet
redigera
redigera wikitext
Efter att hon år 1899 avslutat sin lärarutbildning valde hon att påbörja privata gymnasiestudier för att komma in på
Wiens universitet
. Meitner studerade intensivt i två år och tog examen år 1901. Samma år började hon sina studier på Wiens universitet och blev en av de första kvinnliga studenter som studerade
fysik
där.
15
På universitetet inspirerades hon av fysikläraren
Ludwig Boltzmanns
föreläsningar, vilka hade stort inflytande på hennes ambition att fullfölja sina planer att bli fysiker. Hon disputerade 1907 som första kvinna på universitetet.
16
Berlins universitet
redigera
redigera wikitext
Efter att Meitner hade disputerat i Wien 1907 reste hon till
Berlin
för att få tillfälle att gå på
Max Plancks
föreläsningar. Enligt universitetets regler var kvinnor inte tillåtna att gå på föreläsningar, såvida föreläsaren inte hade
empati
för kvinnan och det fanns lediga platser. Planck gjorde därför ett undantag och tillät att Meitner fick studera för honom.
15
Detta trots sitt tidigare uttalande omkring 10 år tidigare, att kvinnliga studenter vilka har begåvning för fysik endast är undantag som bekräftar regeln, att kvinnor inte är lämpade för högre utbildning. Plancks föreläsningar var en helt annan typ av undervisning än den hon hade vant sig vid under sin tid med Boltzmann, men med Planck som föreläsare upptäckte hon snart, att föreläsningarna gav henne mer kunskap.
17
Samarbete med Otto Hahn
redigera
redigera wikitext
I september 1907 märkte hon dock att föreläsningarna i
teoretisk fysik
inte fyllde hennes tid som hon ville. Då hon ville skaffa sig mer experimentell erfarenhet gick hon till
Heinrich Rubens
som var universitetets professor i
experimentell fysik
, detta för att se om hon kunde få tillgång till en laborationsplats. Till hennes förfäran fanns det endast plats i hans eget personliga laboratorium vilket hon fann otänkbart då hon var mycket tillbakadragen och blyg som person. Meitner fann det omöjligt att fråga Rubens om de saker hon inte förstod, vilket skulle vara nödvändigt i början för att komma igång. Då hon frågade Rubens om en forskningsplats första gången, namngav han ett flertal yngre medarbetare som eventuellt skulle finna intresse av att samarbeta med henne. Rubens sa att en annan yngre kemist,
Otto Hahn
, hade uttryckt intresse för att samarbeta med henne innan hon hann tacka nej till Rubens första erbjudande. Ett fåtal minuter senare inträdde Hahn i rummet. Redan vid första intrycket som Meitner fick var hon säker på att hon skulle finna modet att fråga Hahn om allt hon inte förstod då han uppträdde på ett mycket informellt sätt.
15
Meitner bad om åtta dagars betänketid, vilket hon blev beviljad. Under den tiden var Otto Hahn tvungen att söka tillstånd hos professor
Emil Fischer
, föreståndare för den kemiska institutionen. Fischer var känd för att inte tolerera kvinnor på sin institution, med undantag för städerskor. Vid första beskrivningen av den känsliga situationen utbröt han ”På inga villkor får en kvinnlig forskare börja här” men efter ett par andetag tillade han ”Om hon blir i källaren och aldrig kommer in på institutionen så må det vara hänt”. Meitner fick nöja sig med snickeriverkstaden i källaren som arbetsplats. Hahn hade redan inrett denna verkstad som ett laboratorium och gjort den åtkomlig från källardörren. En följd av Fischers begränsningar var att hon inte fick bruka toaletterna på institutionen, utan hennes behov fick lösas på en restaurang längre ner på gatan.
17
Från 1907 fram till 1912 fortsatte Hahns och Meitners arbete på den kemiska institutionen, för att sedan flytta till det icke statliga
Kaiser Wilhem Institutet
(KWI). Där jobbade Meitner som oavlönad ”gäst” på Hahns avdelning under ett år tills hon fick en permanent plats på KWI, där arbetet fortsatte som tidigare. Under sina år tillsammans gjorde de ett flertal upptäckter och framsteg inom den akademiska världen. Från 1917 förestod Meitner den fysiska avdelningen, vilken hon själv hade byggt upp. År 1918 upptäckte Meitner och Hahn tillsammans den första långlivade isotopen av grundämnet
protaktinium
och 1923 upptäckte Meitner
Augereffekten
, som fått sitt namn av den franske fysikern
Pierre Victor Auger
som upptäckte samma effekt två år senare. År 1926 anställdes Lise Meitner vid universitetet i Berlin, och hon blev därmed den första kvinnliga professorn i Tyskland. År 1928 blev Hahn föreståndare för institutet i sin helhet. Då KWI inte var statligt kunde Meitner känna sig någorlunda säker när
Hitler
tillträdde makten 1933.
17
I och med upptäckten av
neutronen
i början av 1930-talet, började man inom vetenskapliga kretsar spekulera kring möjligheten att i laboratoriemiljö skapa tyngre
grundämnen
än det tyngsta som man då kände till; nämligen uran med atomnummer 92. Det resulterade i en vetenskaplig kapplöpning mellan
Ernest Rutherford
i Storbritannien,
Irène Joliot-Curie
i Frankrike,
Enrico Fermi
i Italien, och duon Meitner-Hahn i Berlin. Vid denna tid trodde alla inblandade att detta mycket väl kunde vara grunden för ett Nobelpris.
17
Till Sverige
redigera
redigera wikitext
Bragevägen 12
var Meitners bostad under större delen av hennes år i Sverige.
Efter att Tyskland annekterat Österrike 1938 vid den så kallade
Anschluss
flydde Meitner till Stockholm på inrådan av
Dirk Coster
Groningen
. Hon väntade in i det sista med att fly från Tyskland, trots att de flesta forskare med judisk bakgrund hade flytt redan 1933. Meitner väntade ända till 1938. På grund av sin judiska bakgrund förvägrades hon ett pass, men lyckades med ett utgånget sådant ta sig till Nederländerna den 13 juli 1938. Hon fortsatte sedan vidare med flyg till
Niels Bohr
Köpenhamn
och den 1 augusti anlände Meitner till
Kungälv
i Sverige, där hon mötte väninnan
Eva von Bahr
. Hon kom till Stockholm i september 1938 och fortsatte där sitt arbete vid
Nobelinstitutet för fysik
. Tyvärr fick hon inte mycket stöd, mest på grund av
Manne Siegbahns
fördomar mot kvinnliga forskare.
15
Forskning i Sverige
redigera
redigera wikitext
Hahn och Meitner möttes kort i november samma år för att planlägga sin fortsatta forskning. De påbörjade en brevväxling. Genom brevväxlingen framgick det att Hahn inte förstod vad som skedde när han bestrålade uran i sitt laboratorium i Berlin. Ett brev nådde Meitner när hon var på besök i Kungälv hos
Eva von Bahr
, Sveriges första kvinnliga docent i fysik. I brevet bad han Meitner om att försöka analysera resultatet av försöken. I sitt svar lanserar hon som första person någonsin hypotesen om hur neutronen gör urankärnan instabil och delar den i två mindre delar,
barium
och
krypton
. Detta resulterar också i att några neutroner samt en stor mängd energi frigörs. Meitner kom på den teoretiska förklaringen gällande
fission
då hon var på besök hos Eva von Bahr under julen 1938, där även hennes systerson fysikern Otto R. Frisch befann sig. Frisch och Meitner var ute på en promenad i vintervädret och plötsligt slogs Meitner av en idé om vad atomklyvningen innebar. Hon satte sig ner på en avhuggen trädstam, tog upp ett papper och en penna och ”klottrade ner” den teoretiska förklaringen för fissionens förlopp.
18
Den frigjorda energin motsvarade den beräknade minskningen av massan enligt
Einsteins
ekvation
{\textstyle E=mc^{2}}
. Denna hypotes bekräftades redan i januari 1939, vid ett experiment utfört av Otto Frisch.
19
Hahn publicerade de kemiska upptäckterna i januari 1939 och Meitner de fysikaliska förklaringarna följande månad tillsammans med Otto Frisch. De döpte processen till "
nukleär fission
". I denna publikation förutsåg Meitner möjligheten till en kärnreaktion med en enorm energiutveckling. Denna rapport blev startskottet för en febril aktivitet eftersom man förstod att detta kunde användas till vapenproduktion och att dessa forskningsresultat fanns i tyska händer.
Leó Szilárd
Edward Teller
, och
Eugene Wigner
övertalade Einstein, som hade möjligheten att skriva ett brev och varna USA:s dåvarande president
Franklin D. Roosevelt
, vilket så småningom skulle leda fram till det så kallade
Manhattanprojektet
. Meitner avböjde att deltaga i projektet i
Los Alamos
, och svarade att "Jag vill inte ha något att göra med en bomb!”
19
I Sverige var Meitner först verksam vid
Nobelinstitutet för fysik
, där hon lärde känna
Sigvard Eklund
som blev hennes vän
20
därefter vid
FOA
och vid
KTH
, där hon hade ett av
Atomkommittén
finansierat laboratorium. Hon fick 1947 en personlig tjänst vid Stockholms högskola med en lön motsvarande en professors. Hon blev svensk medborgare 1949 och deltog tillsammans med projektledaren och vännen Sigvard Eklund i uppbyggnaden av
R1
, den första svenska
kärnreaktorn
, vid KTH.
21
Nobelpriset hon inte fick
redigera
redigera wikitext
År 1944 delades inget
nobelpris
ut på grund av
kriget
, men året därpå kunde Hahn ta emot
1944 års Nobelpris i kemi för den forskning och de upptäckter som han och Meitner gemensamt genomfört under sitt 30-åriga samarbete. Meitner fick inte ta del av priset, trots att en sammanfattning och en slutlig teoretisk syntes åstadkommits av henne. Det finns olika teorier angående varför hon inte fick ta del av priset. Vissa anser att det berodde på att hon var kvinna, judinna och emot militär forskning kring kärnkraft.
22
Andra anser att det huvudsakliga skälet var att Hahn i sin redogörelse för de aktuella experimenten och särskilt dessas tolkning, inte tillräckligt framhöll hennes insats.
19
Hahn beskylldes för att ha tagit äran ifrån henne då han inte nämnde henne i tacktalet han höll när han mottog nobelpriset,
23
dock tillskrev han Meitners insats stor betydelse i den publicerade versionen av sin nobelföreläsning.
24
Meitner själv kommenterade kontroversen i ett brev, "Hahn förtjänade givetvis Nobelpriset i kemi. Det finns ingen tvekan om saken. Men det är min uppfattning att
Otto Robert Frisch
och jag bidrog något inte obetydligt till klargörandet av uranfissionsprocessen – hur den uppkommer och att den producerar så mycket energi och det var något väldigt avlägset för Hahn."
25
Att upptäckten av nukleär fission skulle resultera i ett Nobelpris var väntat. Meitner och Hahn hade ett flertal gånger blivit nominerade till kemi- såväl som fysikpriset.
26
27
På 90-talet offentliggjordes dokumenten från Vetenskapsakademien överläggningar och dess val att tilldela Hahn priset ensamt analyserades av Ruth Lewin Sime, som 1996 publicerade en biografi om Meitner.
19
I en artikel i The American Physical Societys tidskrift "Physics today" från 1997, sammanfattar hon tillsammans med Elisabeth Crawford och Mark Walker sina fynd: "Det tycks som att Lise Meitner inte delade 1944 års pris på grund av att Nobelkommitténs struktur inte var anpassade för att bedöma interdisciplinärt arbete; på grund av att ledamöterna i kemikommittén var ovilliga att bedöma hennes insats rättvist; och på grund av att svenska forskare under krigstiden förlitade sig på sin egen begränsade expertis. Meitners utelämnande från kemipriset kan mycket väl sammanfattas som en blandning av ämnesmässig bias, politisk tröghet, ignorans och förhastning".
28
Max Perutz
som tilldelades Nobelpriset i kemi 1962, delar den uppfattningen: "Inlåsta i Nobelkommitténs arkiv under 50 år, visar dessa dokument som ledde till detta orättvisa pris nu hur de långa överläggningar i Nobeljuryn hämmades av en brist på förståelse både för det gemensamma arbetet som föranledde upptäckten och Meitners skriftliga och verbala bidrag efter flykten från Berlin."
13
Trots detta fortsatte Meitner och Hahns vänskap under hela deras liv.
23
Senare år
redigera
redigera wikitext
Efter 22 år i Sverige bestämde sig Meitner 1960 för att flytta till
Cambridge
England
där systersonen Otto Frisch bodde och arbetade som professor i teoretisk fysik. Hon fortsatte med att resa, föreläsa, och gå på konserter, då hennes intresse för musik var stort. Men hon började gradvis sluta med dessa aktiviteter allt eftersom hennes hälsa försämrades. Meitner dog den 27 oktober 1968, elva dagar före sin 90-årsdag. Det anses mycket anmärkningsvärt att hon blev så gammal trots att hon under större delen av sitt liv utsatts för farlig strålning.
15
Priser och utmärkelser
redigera
redigera wikitext
Det var först under hennes senare år som hon blev belönad för sina insatser. Både nationella och internationella institut fick då upp ögonen för henne och hon erhöll flera eftertraktade priser.
Meitner invaldes
1945
som utländsk ledamot nummer 826 av
Kungliga Vetenskapsakademien
, och räknades från
1951
till de inhemska ledamöterna, med nummer 968.
Meitner förärades 1946 priset som "Woman of the Year" av "the National Women's Press Club" i
USA
År 1949 mottog hon
Max Planck-medaljen
av Tyska fysikersamfundet.
År 1955 belönades Meitner med Otto-Hahn-Preis für Chemie und Physik
År 1955 invald som utländsk ledamot av "the Royal Society of Science".
29
År 1957 mottog Meitner av den tyske förbundspresidenten
Theodor Heuss
Tysklands förnämsta utmärkelse, orden
Pour le Mérite
År 1959 invigdes det nya Hahn-Meitner-Institut für Kernforschung i Berlin av borgmästare
Willy Brandt
År 1960 invald som utländsk hedersledamot av "the American Academy of Arts and Sciences".
År 1960 tilldelades Meitner den österrikiska
Wilhelm Exner
-medaljen.
År 1966 belönades Hahn och Meitner med Enrico Fermi-priset tillsammans med
Fritz Straßmann
År 1967 tilldelades Meitner "Österreichischen Ehrenzeichen für Wissenschaft und Kunst".
Meitner fick år 1997
grundämnet
109,
meitnerium
med kemiskt tecken Mt, uppkallat efter sig.
Meitner har fått en gata uppkallad efter sig i
Hagastaden
Stockholm
30
År 1999 inrättade
Lunds Tekniska Högskola
en Lise Meitner gästprofessur.
31
Asteroiden
6999 Meitner
är uppkallad efter henne.
32
Nedslagskratern
Meitner
på
månen
33
Nedslagskratern
Meitner
på
planeten
Venus
34
Lise Meitner-dagarna
är en årligen återkommande konferens för fysikintresserade gymnasieelever. Bakom står
Svenska Fysikersamfundet
och
Svenska nationalkommittén för fysik
35
Sedan 2014 finns
Lise Meitner Denkmal
framför
Humboldt-universitetets
huvudbyggnad vid
Unter den Linden
i Berlin.
36
Den är utförd av skulptören Anna Franziska Schwarzbach.
År 2016 utsågs Uddmanska huset i Kungälv till en European Physical Society historic site, som uppmärksammar Lise Meitners roll för upptäckten av kärnklyvning.
37
Priser till Lise Meitners ära
redigera
redigera wikitext
Lise Meitner Prize
redigera
redigera wikitext
European Physical Society delar sedan år 2000 ut utmärkelsen
Lise Meitner Prize
för excellent forskning inom kärnfysik.
38
Lise Meitner Medal and Prize
redigera
redigera wikitext
Institute of Physics (IOP) delar sedan 2016 ut Lise Meitner Medal and Prize
39
Pristagare är:
40
2018 doktor
Eilish McLoughlin
Dublin City University
2017 professor
Lucie Green
University College London
Göteborgs Lise Meitnerpris
redigera
redigera wikitext
Sedan år 2006 delar
Fysikcentrum Göteborg
i samarbete med
Kungälvs kommun
ut
Göteborgs Lise Meitnerpris
till Lise Meitners ära. Priset går till en forskare som gjort en banbrytande upptäckt inom fysiken.
41
Pristagare är:
2018 professor
Chandrashekhar Joshi
, fysiker vid
University of California
42
2017 professor
Françoise Combes
, fransk astrofysiker vid l’Observatoire de Paris
43
2016 professor
Klaus Blaum
, tysk fysiker vid Max Planck Institute for Nuclear Physics i Heidelberg
44
2015 professor
Ivan Schuller
, tysk fysiker vid
University of California, San Diego
45
2014 professor
Ewine F. van Dishoeck
, forskar om molekylär astrofysik vid Leiden Observatory
46
2013 professor
Mildred Dresselhaus
, amerikansk fysiker vid Electrical Engineering and Physics på
Massachusetts Institute of Technology, MIT
47
2012 professor
Werner Nahm
, forskar om matematisk fysik vid
Dublin Institute for Advanced Studies
48
2010/11 professor
Stefan W. Hell
, fysiker vid Max Planck Institute for Biophysical Chemistry i Göttingen
49
2009 professor
Renata Kallosh
, teoretisk fysiker vid
Stanford University
50
2008 professor
I. K. Yanson
2007 professor
Pierre Ramond
2006 professor
Robert Marc Friedman
Efterlämnade handlingar
redigera
redigera wikitext
Meitners omfattande korrespondens, texter med mera finns i Meitner Collection, Churchill College Archives Centre, Cambridge.
Referenser
redigera
redigera wikitext
Noter
redigera
redigera wikitext
”1820”,
Israelitische Kultusgemeinde Wiens födelseregister
, vol. G,
läs online
, läst: 24 juni 2024.
[källa från Wikidata]
Elise (Lise) Meitner
Svenskt biografiskt lexikon
Svenskt Biografiskt Lexikon-ID
9245
[källa från Wikidata]
Elise (Lise) Meitner
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id
EliseLiseMeitner
, läst: 11 augusti 2020.
[källa från Wikidata]
Anna Gadzinski,
KALLIOPE Austria
Frauen in Gesellschaft, Kultur und Wissenschaft
, Förbundsministeriet för Europafrågor och internationella frågor, 2 september 2015, s. 218-219,
ISBN 978-3-9503655-5-9
läs online
[källa från Wikidata]
SNAC
, SNAC Ark-ID:
w6zg6v56
, läst: 9 oktober 2017.
[källa från Wikidata]
Find a Grave
Find A Grave-ID
15166236
, läst: 9 oktober 2017.
[källa från Wikidata]
Lise Meitner
Find A Grave-ID
15166236
, läst: 11 augusti 2020.
[källa från Wikidata]
läs online
scopeq.cc.univie.ac.at
, läst: 7 november 2022.
[källa från Wikidata]
List of Royal Society Fellows 1660-2007
Royal Society
, s. 241,
läs online
läs online
och
läs online
[källa från Wikidata]
läs online
www.wilhelmexner.org
[källa från Wikidata]
läs online
science.osti.gov
[källa från Wikidata]
”meitnerium”
. Nationalencyklopedin
Läst 7 juni 2013
Perutz, Max F.
(2002).
”Splitting the Atom”
I Wish I'd Made You Angry Earlier: Essays on Science, Scientists, and Humanity
. sid.
27.
ISBN 9780879695248
OCLC
37721221
Ursprungligen publicerad som bokrecension; se
Perutz, Max
(20 februari 1997).
”A Passion for Science”
inloggning
kan
krävas
”Bernhard Skowran”
geni_family_tree
. 25 januari 2024
Läst 16 augusti 2024
Forkman, Bengt
(2006).
Lise Meitner: en levnadsteckning
”Lise Meitner fick eget rum på Chalmers”
. Institutionen för Mikroteknologi och nanovetenskap
Läst 18 mars 2015
Bo Lindell
(2000).
”Lise Meitner”
Strålskyddsnytt
(3): sid.
6–10. Arkiverad från
originalet
den 24 september 2015
Läst 4 april 2018
Forkman, Bengt
(2006).
Lise Meitner – en levnadsteckning
. sid.
132ff
Sime, Ruth Lewin
(1996).
Lise Meitner: A Life in Physics
. University of California.
ISBN 9780520089068
OCLC
32893857
Sime, Ruth Lewin
(1996).
Lise Meitner: A Life in Physics
. Berkeley: University of California Press. sid.
347-359.
ISBN 978-0-520-08906-8
OCLC
32893857
Svensk Uppslagsbok
. 1951
Kaianders Sempler
Den stora upptäckten
Arkiverad
21 februari 2009 hämtat från the
Wayback Machine
Ny Teknik
4 oktober 2000.
”Nobelmuseum”
. Arkiverad från
originalet
den 2 april 2015
Läst 18 mars 2015
Hahn, Otto
(13 december 1946).
”From the natural transmutations of uranium to its artificial fission. Nobel Lecture.”
. Nobel Foundation
Läst 24 september 2007
Brev till B. Broomé-Aminoff i november 1945; se
Hardy, Anne; Sexl, Lore
(2002).
Lise Meitner
. Rowohlt Verlag. sid.
119.
ISBN 3-528-08934-2
”Nomination Database: Otto Hahn”
Nobelprize.org
”Nomination Database: Lise Meitner”
Nobelprize.org
Crawford, Elisabeth; Sime, Ruth Lewin; Walker, Mark
(1997).
”A Nobel Tale of Postwar Injustice”
Physics Today
50
(9): sid.
26–32.
doi
10.1063/1.881933
ISSN
0031-9228
Hedvig Hedqvist(2012)
Kärlek och kärnfysik: Lise Meitner, Eva von Bahr och en vänskap som förändrade världen
. Stockholm: Bonnier, sid. 403
”Hagastadens gatunamn”
Läst 25 mars 2018
”Lise Meitner professur”
Läst 31 juli 2025
Schmadel, Lutz D.
(2007).
Dictionary of Minor Planet Names – (6999) Meitner
. Springer Berlin Heidelberg. sid.
569.
ISBN 978-3-540-29925-7
Läst 2 oktober 2017
”Meitner on Venus”
(på engelska). International Astronomical Union. 1 oktober 2006
Läst 23 juli 2022
”Meitner on Venus”
(på engelska). International Astronomical Union. 1 oktober 2006
Läst 23 juli 2022
”Lise Meitner-dagarna – inspirerande dagar i fysik för gymnasiestudenter”
lisemeitnerdagarna.se
Läst 9 augusti 2020
”Denkmal Lise Meitner”
. Arkiverad från
originalet
den 24 november 2020
Läst 9 augusti 2020
”EPS Historic Site – Lise Meitner and the discovery of nuclear fission”
Läst 31 juli 2025
”Lise Meitner Prize”
. EPS. Arkiverad från
originalet
den 25 mars 2018
Läst 11 september 2014
”Physics education and widening participation within it and public engagement within physics”
(på engelska).
. Arkiverad från
originalet
den 24 augusti 2018
Läst 26 augusti 2018
”Lise Meitner medal recipients”
(på engelska).
. Arkiverad från
originalet
den 24 augusti 2018
Läst 26 augusti 2018
”Gothenburg Lise Meitner Award”
. Chalmers
Läst 12 september 2014
”2018 Chandrashekhar Joshi | Chalmers”
www.chalmers.se
Läst 29 maj 2019
”An extragalactic award to a star of astrophysics”
(på amerikansk engelska).
www.chalmers.se
Läst 26 september 2017
”2016 Klaus Blaum”
(på amerikansk engelska).
www.chalmers.se
Läst 26 september 2017
”2015 Ivan Schuller”
(på amerikansk engelska).
www.chalmers.se
Läst 26 september 2017
”2014 Ewine F. van Dishoeck”
(på amerikansk engelska).
www.chalmers.se
Läst 26 september 2017
”2013 Mildred Dresselhaus”
(på amerikansk engelska).
www.chalmers.se
Läst 26 september 2017
”2012 Werner Nahm”
(på amerikansk engelska).
www.chalmers.se
Läst 26 september 2017
”2010/11 Stefan W. Hell”
(på amerikansk engelska).
www.chalmers.se
Läst 26 september 2017
”2009 Renata Kallosh”
(på amerikansk engelska).
www.chalmers.se
Läst 26 september 2017
Tryckta källor
redigera
redigera wikitext
Trends in Atomic Physics: Essays Dedicated to Lise Meitner, Otto Hahn, Max von Laue on the Occasion of their 80th Birthday
– Otto Robert Frisch, 1959, New York, Interscience
Rife, Patricia
(1999)
(på engelska).
Lise Meitner and the dawn of the nuclear age
. Boston: Birkhäuser.
Libris
5765195
ISBN 0-8176-3732-X
Sime, Ruth Lewin
(1996)
(på engelska).
Lise Meitner: a life in physics
. California studies in the history of science, 99-1329586-6
; 13. Berkeley, Calif.: University of California Press.
Libris
8290318
ISBN 0-520-08906-5
Twentieth Century Women Scientists
– Lisa Yount
1996
, New York: Facts on File.
ISBN 0-8160-3173-8
Forkman, Bengt
(2006).
Lise Meitner: en levnadsteckning
. Hedemora: Gidlunds förlag.
Libris
10213581
ISBN 91-7844-337-7
Hedqvist, Hedvig
(2012).
Kärlek och kärnfysik: Lise Meitner, Eva von Bahr och en vänskap som förändrade världen
. Stockholm: Bonnier.
Libris
12751023
ISBN 978-91-0-012538-7
Vidare läsning
redigera
redigera wikitext
Hedqvist, Hedvig
Elise (Lise) Meitner
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
(1 mars 2018)
CC-BY
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Wikimedia Commons har media som rör
Lise Meitner
Bilder & media
Lise Meitner bland Kvinnofrontens förmödrar
Auktoritetsdata
WorldCat
VIAF
64160163
LCCN
n81015638
ISNI
0000 0001 0909 3889
GND
118580477
Libris XL
gdsvwtc027vbvvx
Katalogiserade verk.
Andra katalogiserade bidrag.
SUDOC
028434390
BNF
cb13494414w
(data)
BIBSYS
90261910
MGP
110960
NDL
00621118
NKC
nlk20010097115
ICCU
PUVV165353
BNE
XX5306921
CiNii
DA09444193
Kulturnav
259456eb-5b33-4d7c-a76a-5b3ce6c07d4f
SBL
9245
SKBL
EliseLiseMeitner
CANTIC
a10764951
Alvin
alvin-person:37744
Hämtad från ”
Kategorier
Österrikiska fysiker
Österrikiska eponymer
Personer verksamma vid Kungliga Tekniska högskolan
Personer verksamma vid Stockholms universitet
Personer verksamma vid Försvarets forskningsanstalt
Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
Födda 1878
Avlidna 1968
Kvinnor
Tysk kvinnohistoria
Personer från Wien
Alumner från Wiens universitet
Personer verksamma vid Humboldt-Universität zu Berlin
Personer verksamma vid universitetet i Wien
Ledamöter av Royal Society
Ledamöter av American Academy of Arts and Sciences
Ledamöter av Leopoldina
Mottagare av Max Planck-medaljen
Mottagare av Pour le Mérite
Dolda kategorier:
Länkkällor utan metadata: .at
Länkkällor utan metadata: samtliga
Länkkällor utan metadata: .org
Länkkällor utan metadata: .gov
Artiklar med eventuellt julianska datum från Wikidata
Gravorter utan länk till svenskspråkiga Wikipedia
Sidor med Faktamall biografi WD som har P3217 på Wikidata
Sidor med källor som kräver inloggning
SKBL
Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF
Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI
Wikipediaartiklar med identifierare från GND
Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL
Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS
Wikipediaartiklar med identifierare från BNE
Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav
Wikipediaartiklar med identifierare från SBL
Wikipediaartiklar med identifierare från SKBL
Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC
Wikipediaartiklar med identifierare från Alvin
Lise Meitner
Nytt ämne