Liv – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om det biologiska begreppet liv.
För andra betydelser, se
Liv (olika betydelser)
Liv
En människa (ett
djur
) som håller i en
svamp
, med
växter
i bakgrunden.
Systematik
Vetenskapligt namn
Biota
Domäner
och
riken
Icke-cellulärt liv
virus
Cellulärt liv
Bakterier
Arkéer
Eukaryoter
Protister
Svampar
Växter
Djur
Det
hierarkiska systemet
biologin
Liv
Biota
) är den egenskap som delas av alla
organismer
. Det finns ingen entydig definition på
biologiskt
liv, men olika livsformer har vissa gemensamma särdrag som karaktäriserar dem,
fortplantning
(reproduktion), nedärvning, reaktion på yttre
stimuli
samt
ämnesomsättning
metabolism
).
Liv studeras inom ett brett spektrum av
forskningsområden
som på senare år har kommit att sammanfattas under beteckningen
livsvetenskaper
(av engelskans
life sciences
). Detta begrepp omfattar främst
biologi
och
medicinsk vetenskap
, men även
biokemi
farmakologi
och
bioteknik
med mera. Inom
samhällsvetenskapen
studeras liv inom arten
människa
Virus, viroider och prioner kan endast föröka sig med hjälp av värdcellernas ämnesomsättning; i brist på egen reproduktion kan de alltså inte klassificeras som organismer. Om man bortser från dem är de minsta och enklaste livsformer man känner bakterier av släktet
Mycoplasma
. Det är inte lätt att avgöra den största organismen. Vissa svampmycel, liksom en del klonbildande växter, har en större biomassa än mammutträd, som i sin tur kan bli tio gånger så tunga som de största valarna.
Definitioner
redigera
redigera wikitext
Liv anses enligt den konventionella definitionen omfatta merparten av egenskaperna listade nedan.
Livet kan avbildas som en organisationshierarki från mikrovärldens partiklar till hela biosfären, den del av vår planet där liv förekommer. Organiska komponenter formar cellen, som i sin tur bildar vävnader, organ och hela organismindividen. Flera individer bildar en population, interagerar med andra organismer i organismsamhället som tillsammans med den abiotiska naturen bildar den fungerande helheten ekosystem. Jordens olika ekosystem bildar större helheter i form av biom, och de olika biomen bildar det som vi kallar för biosfären. Bland livets organisationsnivåer kan cellen betraktas som grundenheten, cellen är den enda organisationsnivå där alla för livet säregna egenskaper finns representerade.
De olika organisationsnivåerna kan inte uteslutande betraktas från en reduktionistisk synvinkel, livet är en holistisk helhet som för varje nytt steg uppvisar nya emergenta egenskaper. Följaktligen, även om man känner till alla cellnivåns funktioner, kommer man inte att kunna dra definitiva slutsatser om nästa organisationsnivå. Livet är ett självorganiserande system, livets komponenter interagerar sinsemellan utan att man behöver anta någon utanförstående kraft som tillser att resultatet blir ändamålsenligt, enligt nuvarande vetenskapliga världsbild. Biosfären är ur termodynamisk synvinkel ett öppet system, både materia och energi utbyts med omgivningen.
Homeostas
: Reglering av den interna miljön för att upprätthålla ett visst tillstånd; till exempel, elektrolytkoncentration eller svettning för att sänka temperaturen.
Organisation: Består av en eller flera celler. Celler är livets grundläggande byggsten.
Metabolism: Konsumtion av energi genom att konvertera kemiska föreningar och energi till cellkomponenter (anabolism) och genom att bryta ner organisk materia (katabolism). Levande ting kräver energi för att upprätthålla intern organisation (homeostas) och för att producera de andra fenomen som förknippas med liv.
Celltillväxt: Reproduktion av celler (celldelning), för att kunna ersätta gamla och döda celler med nya friska celler.
Anpassning: Förmågan att kunna förändra arvsmaterialet (mutation), för att kunna förändra sina egenskaper och för att kunna anpassa sig till miljöer.
Respons vid stimuli: Tillgång till "sinnen" som kan uppfatta omgivningen.
Reproduktion: Förmågan att skapa nya organismer.
De funktioner som uppräknades ovan kännetecknar aktivt liv. Många organismer har vilstadier, fortplantningskroppar eller överlevnadsenheter, t.ex. frön och sporer, som inte tydligt uppvisar dessa egenskaper. De måste emellertid betecknas som levande så länge de har kvar förmågan att ge upphov till aktivt liv.
Organismer
redigera
redigera wikitext
Den grundläggande enheten för liv är
organismen
. I ekologiska sammanhang kallas en ensam organism för en
individ
. Organismen kan bestå av en eller flera
celler
Arter och systematik
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Systematik (biologi)
Liv delas in i olika
arter
enligt biologisk systematik.
Livets ursprung
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Livets uppkomst
Livet på jorden började förmodligen med
abiogenes
för 3-4 miljarder år sedan, då
RNA
och senare
DNA
uppstod. Celler växte fram och gav sedan upphov till
flercelliga organismer
Utomjordiskt liv
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Utomjordiskt liv
Existensen av utomjordiskt liv är
hypotetisk
, eftersom det saknas trovärdig
evidens
, som är allmänt accepterad inom
vetenskapssamhället
. Med utomjordiskt liv avses levande
organismer
som utvecklats i det
interstellära mediet
eller på någon annan
himlakropp
än
jorden
. En metod att uppskatta chansen till att utomjordiskt liv är
Drakes ekvation
Utomjordiskt liv studeras inom den akademiska disciplinen
astrobiologi
. Ett flertal hypoteser finns om ursprunget till utomjordiskt liv och om sådant liv verkligen har uppstått och fortfarande existerar någonstans.
Se även
redigera
redigera wikitext
Meningen med livet
Döden
Cell
Termodynamik
Livsstil
Life Science Sweden
Referenser
redigera
redigera wikitext
Noter
redigera
redigera wikitext
Davison, Paul G..
”How to Define Life”
. The University of North Alabama. Arkiverad från
originalet
den 1 november 2008
Läst 17 oktober 2008
Witzany, G. (2007). The Logos of the Bios 2. Bio-Communication. Helsinki, Umweb.
Vakoch, Douglas A.; Harrison, Albert A.
(2011).
Civilizations beyond Earth: extraterrestrial life and society
. Berghahn Series. Berghahn Books. sid.
37–41.
ISBN 0857452118
Allmänna källor
redigera
redigera wikitext
Anders Henriksson (2011) Synpunkt 1a1
: naturkunskap 50 p.
ISBN 978-91-40-67452-4
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Wikimedia Commons har media som rör
Liv
Bilder & media
Wikispecies har information om
Livets taxonomi
Artförteckning
Liv
- från en akademiskt filosofisk synvinkel av
Bruce Weber
Stanford Encyclopedia of Philosophy
Natur
Universum
Rum
Tid
Energi
Materia
Jorden
Geovetenskap
Historia
geologisk
Struktur
Geologi
Plattektonik
Ocean
Gaiateori
Framtid
Väder
Meteorologi
Atmosfär
(Jorden)
Klimat
Moln
Solljus
Tidvatten
Vind
Miljö
Ekologi
Skogsekologi
Ekosystem
Vildmark
Skogsbrand
Liv
Uppkomst
(abiogenesis)
Evolution
Hierarki
Biologi
astrobiologi
Organism
Eukaryoter
flora
växter
fauna
djur
funga
svampar
protister
Prokaryoter
arkéer
bakterier
Virus
Kategori
Taxonomisk rang
Artgrupp
Magnordning
Artundergrupp
Överrike
Överfylum
Överdivision
Överklass
Överordning
Överfamilj
Övertribus
Översläkte
Allians
Artkomplex
Domän
Rike
Fylum
Stam
Division
Klass
Ordning
Familj
Tribus
Släkte
Art
Underrike
Underfylum
Underdivision
Underklass
Underordning
Underfamilj
Undertribus
Släktgrupp
Undersläkte
Underart
Infrafylum
Infraklass
Infraordning
Sektion
Varietet
Mikrofylum
Parvordning
Undersektion
Form
Nanofylum
Serie
Underserie
Auktoritetsdata
LCCN
sh85076810
GND
4034831-3
BNF
cb11933780m
(data)
NDL
00570344
NKC
ph128022
BNE
XX530995
Hämtad från ”
Kategorier
Biologi
Liv
Systematik
Dolda kategorier:
Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
Wikipediaartiklar med identifierare från GND
Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
Wikipediaartiklar med identifierare från BNE
Wikipedia:Basartiklar
Liv
Nytt ämne