Ungern – Wikipedia

Ungern – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Koordinater
47°N
19°Ö
47°N 19°Ö
47; 19
Från Wikipedia
Ungern
Magyarország
Flagga
Statsvapen
Valspråk
Inget (2026). Det historiska valspråket var ”Regnum Mariae Patrona Hungariae” (
latin
för
Ungerns skyddshelgon,
Marias
, kungadöme
Nationalsång:
Himnusz
läge
Huvudstad
(även största stad)
Budapest
Officiellt språk
ungerska
Statsskick
republik
President
Tamás Sulyok
Premiärminister
Viktor Orbán
Självständighet
enandet under
Stefan I
Erkänd
1001
Area
Totalt
93 028
km²
109:e
Vatten
(%)
3,68
Befolkning
2016
års uppskattning
9 830 485
80:e
2025
års folkräkning
9 632 287
Befolkningstäthet
106 inv./km²
70:e
BNP
PPP
2023
års beräkning
Totalt
426,94 miljarder
USD
53:e
Per capita
43 907
USD
44:e
BNP
(nominell)
2023
års beräkning
Totalt
188,5 miljarder
USD
57:e
Per capita
19 385
USD
53:e
Ginikoefficient
(2021)
27,6
HDI
(2021)
0,846
46:e
Valuta
ungersk
forint
HUF
Tidszon
CET
UTC
+1)
Sommartid
CEST
UTC
+2)
Topografi
Högsta punkt
Kékes
1 014
m ö.h.
Största sjö
Balatonsjön
600
km²
Längsta flod
Donau
2 860
km
Datumformat
ÅÅÅÅ-MM-DD
Kör på
Höger
Nationaldag
15 mars
(1848 års revolution)
20 augusti
(S:t Stefans dag)
23 oktober
Ungernrevolten
år 1956)
Nationalitetsmärke
Landskod
HU, HUN, 348
Toppdomän
.hu
Landsnummer
36
a) Folkräkningen avser befolkningen den 1 oktober 2011.
Ungern
ungerska
Magyarország
[mɒɟɒrorsaːɡ]
) är en
republik
Centraleuropa
Ungerns
huvudstad
är
Budapest
. Landet gränsar till
Österrike
Slovakien
Ukraina
Rumänien
Serbien
Kroatien
och
Slovenien
Ungern har anor från 800-talet och befolkningen talar
ungerska
, som är ett
finsk-ugriskt språk
. Landet gick 1999 med i
Nato
och är sedan 2004 medlemsstat i
Europeiska unionen
Historia
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Ungerns historia
Se även
Kungariket Ungern
Ungerns krona
Karta över södra Ungern, Bosnien och Kroatien, från 1664.
Karta över Ungern, från 1679.
Kungariket Ungern
Europa
Budapest
(1875).
Stora delar av Ungern hörde under antiken till den romerska provinsen
Pannonien
. Senare invandrade germanska stammar, och på 400-talet var landet först centrum i hunnerriket och därefter i avarernas rike, som erövrades av
Karl den store
796.
I slutet av 800-talet vandrade
magyariska
stammar under
Árpád
västerut från nuvarande
Ryssland
. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellan
Donau
och
Tisza
. År 1000/1001 skapades en kristen statsbildning av
Stefan
, som omfattade nästan hela det område som kallas
Donaubäckenet
eller Karpaterbäckenet. Rikets storhetstid inföll på 1300- och 1400-talen. Det framträngande
Osmanska riket
besegrade ungrarna i
slaget vid Mohács 1526
och under 1500- och 1600-talen delades Ungern i tre delar:
Kungliga Ungern
med kung från österrikiska
Habsburg
-ätten,
furstendömet Transsylvanien
och en del som ingick i
Osmanska riket
. Osmanerna besegrades 1697 men försök att bilda ett helt självständigt Ungern slogs ner och hela landet fick en Habsburg-kung. En ungersk riksdag verkade under lång tid i ständig konflikt med hovet i Wien
Den 15 mars 1848 bröt en
revolution
ut mot Habsburgarna och under 1
1/2
år var Ungern självständigt. Därefter återtog Habsburgarna makten med hjälp också av ryska styrkor. De tvingades dock så småningom till stora eftergifter och i och med 1867 års
Ausgleich
("utjämning") bildades dubbelmonarkin
Österrike-Ungern
. Ungern fick stor inre självständighet men makten över utrikes-, försvars- och delar av finanspolitiken låg kvar i Wien.
första världskriget
deltog
Österrike-Ungern
och
Tyskland gemensamt på den förlorande sidan.
Trianonfördraget
(1920) avtvingades Ungern cirka två tredjedelar (71,5
procent) av det historiska Ungern till
Rumänien
Tjeckoslovakien
Jugoslavien
och
Österrike
. Efter
första världskriget
utbröt en
kommunistisk
revolution under ledning av
Béla Kun
som ledde till upprättandet av den
Ungerska sovjetrepubliken
1919. Sovjetrepubliken krossades dock efter ett halvår när rumänska styrkor intog Budapest i augusti.
Ungern
återinförde 1920 monarkin
som statsskick men tronen förblev vakant trots att
Karl
IV
("Karl
I" enligt österrikisk räkning) försökte återta tronen i Ungern.
Statschef
var istället
riksföreståndaren
Miklós Horthy
. Under
mellankrigstiden
rådde ett
flerpartisystem
där emellertid
socialistiska
och kommunistiska partier var förbjudna. Under denna tid rådde en stark revanschistisk anda gällande de förlorade områdena. Förtroendet för
västmakterna
var lågt och Ungern drogs allt närmare in i samarbete med Tyskland och Italien. Horthy hyste dock ingen sympati för de
fascistiska
eller
nazistiska
ideologierna. Han var snarare politiskt starkt
konservativ
och byggde sin politik på de traditionella maktgrupperna som
adeln
och
kyrkan
. I
fyra etapper 1938-1941 återfick Ungern stora delar av de förlorade territorierna.
Under
andra världskriget
deltog Ungern på
axelmakternas
sida men till
Adolf Hitlers
förtret vägrade Horthy att
deportera
de ungerska
judarna
till Tyskland. Detta och det faktum att Horthy i hemlighet förhandlade med västmakterna fick Hitler att tappa tålamodet och Ungern ockuperades på våren
1944
av tyska trupper. En stor del av de ungerska judarna deporterades därefter och bara en mindre del överlevde. Adolf Eichmann styrde operationerna. Horthy inskred sommaren 1944 för att skydda judarna i Budapest men blev så småningom bortförd i fångenskap till Tyskland (
Operation Panzerfaust
) där han senare befriades av amerikanska trupper. Hitler tillsatte i stället en marionettregering bestående av medlemmar i det ungerska nazistpartiet
Pilkorsarna
under ledning av
Ferenc Szálasi
. Det var under denna tid som
Raoul Wallenberg
var verksam i Budapest för att skydda och rädda judar.
Efter andra världskriget återgick Ungern till Trianon-fördragets gränser. Den tyska ockupationen ersattes av en sovjetisk.
10
En provisorisk regering tillkom med
Zoltán Tildy
som premiärminister 1945–1946.
Sovjetunionen
tog under slutet av kriget 600
000 ungrare som krigsfångar, vilka bortfördes som tvångsarbetare. Av dem återkom 200
000 aldrig till Ungern.
11
Zoltán Tildy hade varit stark motståndare till att Ungern dragits med i andra världskriget, och blev nu vald till
Ungerns president
1946
med sitt självständighetsparti som fick 57 procent av de avgivna rösterna. De tilläts dock inte bilda egen
majoritetsregering
, utan i stället bildades en
koalition
där även kommunister fanns representerade. Det
Ungerska arbetarpartiet
Magyar Dolgozók Pártja
) av sovjetisk modell tog snart över makten och med hjälp av
justitiemord
förbjöds alla andra partier
12
. Mellan 1946 och 1948 genomdrevs en omfattande sovjetisering av landet genom hot och terror och
Folkrepubliken Ungern
utropades 1949.
11
Esterháza.
Ungernrevolten
bröt ut 1956, men slogs brutalt ner av sovjetiska trupper efter att bland annat premiärministern
Imre Nagy
verkade för att dra ur Ungern från
Warszawapakten
och göra landet alliansfritt. Även om Ungernrevolten inte infriade de förväntningar som fanns i stort, ledde det till att Ungern redan under tidigt 1960-tal i jämförelse med övriga länder i den sovjetiska intressesfären kunde avvika från den sovjetiska linjen och i stället bli en mer självständig stat med så småningom betydande ekonomiska reformer och personliga friheter.
János Kádár
var den ledande politikern. Ungern var en socialistisk enpartistat fram till 1989 då kommunistpartiet avvecklades.
Den ungerska regeringen beslutade 1989 att montera ner
järnridån
vilket påbörjades i augusti 1989. Denna händelse medverkade senare till att de
sovjetstödda
regimerna inom
östblocket
också föll. Den 23 oktober 1989, på minnesdagen av 1956 års revolt, utropades Ungern till republik. Året därpå (1990) hölls det första fria valet i Ungern.
Ungern blev 1999 medlem i
Nato
och 2004 i
Europeiska unionen
(EU).
13
Högerpartiet
Fidesz
har styrt Ungern sedan 2010. Premiärminister
Viktor Orbáns
regering har genomfört den mest radikala samhällsförändringen i Europa sedan kommunistregimernas fall 1989. Regeringen kritiseras av omvärlden, inhemsk opposition och aktivister för att inskränka demokratiska rättigheter och utöva politisk styrning över statliga institutioner, utbildning och rättsväsende.
14
Geografi
redigera
redigera wikitext
Topografisk karta över Ungern.
Större delen av Ungern består av slättland, bland annat det stora området
Alföld
med inslag av
pusta
15
Under förhistorisk tid var den ungerska slätten täckt av vatten, och kom när vattnet drog sig tillbaka att täckas av flodavlagringar, som i dag tillsammans med ditblåst
lössjord
ger stora vidder av mycket bördig mark.
Hydrografi
redigera
redigera wikitext
Ungerns största
sjö
är
Balaton
, som också är Centraleuropas största
insjö
16
Klimat
redigera
redigera wikitext
Ungern har ett
kontinentalt klimat
med kalla, fuktiga vintrar och varma somrar.
15
Årsmedeltemperaturen
är 9,7
°C. Temperaturen svänger mellan cirka 40
°C på sommaren och –29
°C på vintern. Temperaturen under sommaren är vanligtvis mellan 27
°C och 32
°C och under vintern mellan –15
°C och 0
°C. Genomsnittlig
årsnederbörd
är cirka 600
millimeter. En mindre del av landet söder om
Pécs
har
medelhavsklimat
Den
topografiska
avgränsningen av
Donaubäckenet
gör att Ungern är utsatt för
torka
. Större delen av Ungern består av jordbruksmark, men det finns några rester av dess ursprungliga
skog
, huvudsakligen i bergsregionerna och i
nationalparkerna
Försurning
är landets största miljöproblem.
15
Styre och politik
redigera
redigera wikitext
Författning och styre
redigera
redigera wikitext
Författning
redigera
redigera wikitext
Ungerns författning från
1949
genomgick en fullständig revision
1989
Parlamentet
redigera
redigera wikitext
Ungerns parlamentsbyggnad.
Folkrepresentationen
kallas
Országgyűlés
och har numera 199
mandat, fördelade enligt en kombination av majoritets- och proportionella val. Landet är en
elektoral autokrati
med regelbundna och fria
val
. De senaste parlamentsvalen har dock fått kritik av internationella observatörer.
17
Parlamentsbyggnaden är Ungerns största byggnad och Europas näst största parlamentsbyggnad, efter parlamentsbyggnaden i
Bukarest
18
19
Presidenten
redigera
redigera wikitext
Republikens president
köztársasági elnök
, tjänar som statschef och väljs av parlamentet vart femte år. Presidenten har främst representativt ansvar och befogenheter; ta emot utländska statschefer, formellt nominera premiärministern på rekommendation av parlamentet och fungera som befälhavare för de väpnade styrkorna. Presidenten har vetorätt och kan skicka lagstiftning till Konstitutionella domstolens,
Alkotmánybíróság
, femton medlemmar för granskning.
Premiärministern
redigera
redigera wikitext
Premiärministern
miniszterelnök
, väljs av
Ungerns parlament
, och fungerar som regeringschef och utövar den verkställande makten. Traditionellt är premiärministern ledaren för det största partiet i parlamentet. Premiärministern väljer statsråd och har exklusiv rätt att avskeda dem. Regeringen är ansvarig framför parlamentet.
Talmannen
redigera
redigera wikitext
Talmannen har den tredje mest betydelsefulla ställningen i Ungern och väljs av Nationalförsamlingen och är ansvarig för att leda och övervaka organets dagliga sessioner.
Administrativ indelning
redigera
redigera wikitext
Ungern är uppdelat i sju storregioner och nitton mindre områden (
megyék
) där huvudstaden Budapest ibland kallas en egen storregion. 22
städer (
megyei jogú város
) står utanför megyék-indelningen. Det finns totalt cirka 3
200 kommuner i Ungern. De minsta kallas
falu
(by), de mellanstora
község
och de största enheterna kallas
város
(stad).
Region
Huvudstad
Areal
(km²)
Invånarantal
Invånare
(per km²)
Provinser (Megyék)
Norra Ungern
Miskolc
13
428
1 289 000
96
Borsod-Abaúj-Zemplén
Heves
och
Nógrád
Norra Slättlandet
Debrecen
17 749
1 554 000
88
Hajdú-Bihar
Jász-Nagykun-Szolnok
och
Szabolcs-Szatmár-Bereg
Södra Slättlandet
Szeged
18 339
1 367 000
75
Bács-Kiskun
Békés
och
Csongrád-Csanád
Mellersta Ungern
Budapest
6 919
825
000
408
Pest
Mellersta Transdanubien
Székesfehérvár
11 237
1 114 000
99
Komárom-Esztergom
Fejér
och
Veszprém
Västra Transdanubien
Győr
11 209
1 004 000
90
Győr-Moson-Sopron
Vas
och
Zala
Södra Transdanubien
Pécs
14 169
989 000
70
Baranya
Somogy
och
Tolna
Politik
redigera
redigera wikitext
Tiden efter det första helt fria valet 1990 präglades länge av två grupper av partier som växlade vid makten, ett
nationalkonservativt
och
socialliberalt
. Från 2010 upphörde denna maktväxling och det starkt nationalkonservativa Fidesz har sedan dess dominerat politiken med i allmänhet över två tredjedelar av parlamentsplatserna. I opposition finns främst socialdemokratiska
MSZP
, socialliberala
Demokratiska koalitionen
och högerpopulistiska
Jobbik
20
År 2012 drev Fidesz-regeringen utan samråd med andra partier igenom en helt ny grundlag. Den fick hård kritik av den inhemska oppositionen och i omvärlden. Kritiken handlar bland annat om bristande balans mellan lagstiftande, verkställande och dömande organ och för att försvaga rättssystemets oberoende.
21
Grundlagen skiljer mellan medlemmar i den ungerska nationen, inom och utom landet, och andra medborgare i Ungern. I enlighet med den nya grundlagen har myndigheter tillsatts som behåller starkt inflytande under mycket långa mandatperioder. Flera så kallade kardinallagar har vidare utformats som reglerar sakpolitik men som bara kan ändras med två tredjedels majoritet i parlamentet. På detta sätt söker Fidesz försäkra sig om inflytande även om de skulle förlora kommande parlamentsval
22
Den ungerska regeringen har sedan 2010 i forcerad takt fått igenom en lång rad lagar som enligt kritikerna hotar mediafrihet, organisationsfrihet och medborgerliga rättigheter. Kritiken har bland annat kommit fram inom EU med flera tunga rapporter som godkänts av EU-parlamentet med röststöd även från många inom parlamentets största partigrupp EPP, vilken Fidesz tillhör. Kritiken har lett till att regeringen gjort smärre justeringar, men "icke desto mindre kvarstår farhågor om att reformerna av rättsväsendet, mediesektorn och dess kontrollfunktioner samt behandlingen av civilsamhället skadat respekten och förtroendet för rättsstatens principer, oberoende institutioner och maktfördelningen i landet."
23
Fidesz' ledare sedan 1988 och Ungerns premiärminister sedan 2010, Viktor Orbán har själv betecknat Ungern som en "illiberal demokrati".
24
Inom mediaområdet har Fidesz-anknutna företag en helt dominerande ställning.
År 2015 kom ett mycket stort antal flyktingar (ca
400
000) till Ungern från främst Syrien, Afghanistan och Irak genom landrutten via Grekland, Makedonien och Serbien. Efter viss tvekan bestämde sig den ungerska regeringen för att systematiskt hindra flyktingar från att komma till eller stanna i Ungern. Regeringen har organiserat ett antal främlingsfientliga kampanjer mot flyktingar med affischer och styrda enkäter som kopplade ihop flyktingströmmen med terrorism. Ett högt staket uppfördes utefter hela den 518
kilometer långa gränsen mot Serbien och Kroatien. Att ta sig över gränsen har gjorts till ett brott som kan bestraffas med fängelse. FN:s flyktingkommissarie har uttalat sin bestörtning över det sätt ungerska regeringen bemött flyktingarna och har klargjort att Ungern bryter mot vad man internationellt åtagit sig när man gör asylsökande till brottslingar. Ungern motsätter sig bestämt EU-beslut om att kvoter från överbelastade Grekland och Italien skall tas emot i andra länder. Andra länder har delvis tagit efter Ungern i fråga om att försvåra för flyktingar att komma in i EU men Ungern fortsätter att vara det mest avvisande landet. Och den ungerska ledningen är den som starkast fördömer och förtalar både flyktingarna och de politiker i andra länder som är mer välvilliga.
25
År 2019 klassades Ungern av
Freedom House
som det första EU-land som inte är helt fritt, med motiveringen att premiärminister
Viktor Orbáns
Fidesz
-parti använt sin supermajoritet till att införa begränsningar och kontroll över oppositionen, media mm sedan 2010.
26
27
År 2020 förlorade Ungern sin klassificering som demokrati, enligt
V-Dem-institutet
vid
Göteborgs universitet
, och räknas nu mera som en elektoral auktoritär regim. Detta gör Ungern det första ickedemokratiska land i EU. "Det är det mest extrema fallet av demokratisk tillbakagång på sistone”, enligt rapporten.
28
29
Försvar
redigera
redigera wikitext
Den
Ungerska försvarsmakten
består av
Ungerns markstyrkor
och
Ungerns flygvapen
. Försvarsbudgeten för 2025 var 1.310 miljarder
forint
(37 miljarder kr) vilket motsvarar 2,1
% av BNP.
Internationella relationer
redigera
redigera wikitext
Efter överenskommelse med
Europeiska unionen
i mars 1998 om partnerskap för anslutning genomförde Ungern en harmonisering, och efter en
folkomröstning
där 45,6
procent av de röstberättigade deltog röstade 83,8
procent av väljarna för EU-medlemskap. Den
1 maj
2004
blev Ungern medlem i unionen. Ungern har 21
ledamöter i
Europaparlamentet
13
Landet var
ordförande för Europeiska unionens råd
under första halvåret 2011.
Den ungerska ledamoten i
Europeiska kommissionen
är
Olivér Várhelyi
sedan den 1 december 2019. Ungern mottar mycket betydande ekonomiskt stöd från EU men upphandlingen av investeringar finansierade av EU har ofta starkt kritiserats för att vara partiska till förmån för företag lierade med Fidesz.
30
Ekonomi och infrastruktur
redigera
redigera wikitext
Motorväg M0.
Kontorsbyggnad i Budapest.
Landets valuta är
forint
(HUF).
13
Den ekonomiska utvecklingen i Ungern har tagit fart och
bruttonationalprodukten
(BNP) har ökat markant. Den privata sektorn svarar för drygt 80
procent av BNP.
Näringsliv
redigera
redigera wikitext
År 2019 fördelades arbetskraften på följande sätt:
Tjänster 65
Industri 27
Jordbruk 8
Jordbruk
redigera
redigera wikitext
Två tredjedelar av Ungerns yta är uppodlad. Främst odlas vete och majs, men det finns också stora odlingar av
frukt
sockerbetor
och
grönsaker
. På
Bakonyskogens
sydsluttningar och i nordvästra delen av landet odlas
vin
Industri
redigera
redigera wikitext
Under mellankrigstiden var den ungerska industrin nästan helt beroende av jordbruksprodukter som
kvarnar
sockerbruk
och konservfabriker. Efter
andra världskriget
, i linje med utvecklingen i andra östblocksländer, skiftade Ungern fokus mot
tung industri
. Staden
Dunaújváros
(kallad Sztálinváros mellan 1950 och 1961) blev en symbol för denna förändring. De mest framträdande industrierna var
verkstadsindustri
kemisk industri
, elektroteknisk och elektronisk industri samt
livsmedelsindustri
. Under 1990-talets första hälft minskade dock industrins produktionsvärde med nästan 35 procent, och gruv-, metall- och verkstadsindustrin drabbades av en nedgång på cirka 50 procent.
Under samma årtionde genomgick Ungerns ekonomi en omfattande omstrukturering och modernisering, vilket även påverkade industrisektorn. Privatiseringar och kvalitetsförbättringar av produkter och tjänster genomfördes. De första tecknen på återhämtning sågs inom den lättare industrin samt trä- och pappersindustrin, följt av positiva utvecklingar inom kemisk industri. Under 2000-talet attraherade industrisektorn betydande utländska investeringar, vilket ledde till framväxten av nya branscher som telekom-, läkemedels- och bilindustri.
31
Handel
redigera
redigera wikitext
Export är viktigt för den ungerska ekonomin, speciellt inom EU. Cirka tre fjärdedelar av all handel sker mellan Ungern och andra EU-länder. Länder som Tyskland, Ryssland och Kina är speciellt viktiga för den ungerska ekonomin.
32
Infrastruktur
redigera
redigera wikitext
Transporter
redigera
redigera wikitext
Järnvägarna
är väl utbyggda i Ungern. Järnvägsnätet når ut till framförallt
Österrike
Slovakien
Serbien
Kroatien
Slovenien
och
Rumänien
. Fram till
1980-talet
var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade, men sedan
1990-talet
har större upprustningsarbeten skett vilket lett till en förbättrad spårstandard. Några av de moderna ungerska tågen har hög komfort. Tåg med benämningen
intercity
i Ungern har en god komfort och med service av hög klass. Järnvägsnätet ägs och sköts av det statliga företaget
Magyar Államvasutak
Ungerns vägstandard ligger något över Europas genomsnitt.
16
Vägar underhålls med gott resultat och stora satsningar på förbättrad vägstandard har gjorts från 1990-talet och framåt. Från Budapest går det
motorvägar
till
Belgrad
Zagreb
Wien
och
Bratislava
. Utbyggnader sker österut mot
Ukraina
och
Rumänien
. Utbyggnader av nya
motorvägar
sker i stor omfattning.
Befolkning
redigera
redigera wikitext
Demografi
redigera
redigera wikitext
Större städer
redigera
redigera wikitext
Den helt dominerande staden i landet är huvudstaden
Budapest
, med över två miljoner invånare. Den gamla stadsdelen Buda ligger på
Donaus
västra strand, och den modernare stadsdelen Pest på dess östra strand. Berömda byggnader är Kröningskyrkan och
parlamentsbyggnaden
. Staden var besatt av turkarna 1541–1686. Stora skador vållades under
andra världskriget
och folkresningen 1956.
Andra stora städer är
Miskolc
Nyíregyháza
Debrecen
Pécs
Szeged
med flera.
Minoriteter
redigera
redigera wikitext
Etniska folkgrupper (2022 est.)
33
Ungrare (84,3
%)
Romer (2,1
%)
Tyskar (1,0
%)
Övriga (1,2
%)
Ospecificerade (13,7
%)
Den romska befolkningen lider av socialt och ekonomiskt utanförskap och
diskriminering
23
Språk
redigera
redigera wikitext
Efter de omfattande landförlusterna som Ungern drabbades av efter
första världskriget
blev
ungerska
det klart dominerande språket i landet. Bland minoritetsspråken märks främst
romani
, medan mindre grupper talar
rumänska
och
tyska
31
Religion
redigera
redigera wikitext
Kristendomen kom till det som idag är Ungern redan under romarrikets tid. Under 900-talet bedrevs mission både från det bysantinska och det tyska hållet. När Ungern blev ett kristet land under
Stefan I
omkring år 1000 anslöt sig riket till den latinska västkyrkan, med
Esztergom
som ärkebiskopssäte. Reformationen ledde till framväxten av både en luthersk och en reformert kyrka. År 1988 uppskattades befolkningen bestå av 66 procent romerska katoliker, 18 procent reformerta, 4 procent lutheraner och 2,4 procent som tillhörde andra samfund. Under kommunisttiden var de religiösa samfunden hårt förtryckta, men år 1990 infördes religionsfrihet. Under 1990-talet återlämnades konfiskerad egendom till samfunden, och antalet romersk-katolska ordnar har sedan dess ökat stadigt.
31
Kultur
redigera
redigera wikitext
Ungerska statsoperan
Franz Liszt
Ungern har sedan tidig
medeltid
varit den västliga civilisationens östligaste utpost i
Europa
. I samband med ökande
autonomi
inom det österrikiska kejsardömet blommade en modern högkultur upp, och i dag är
Budapests
kaféer och kulturinrättningar inte sämre än de som återfinns i
Wien
Konstarter
redigera
redigera wikitext
Bildkonst
redigera
redigera wikitext
34
Ungern kristnades från Rom och inlemmades därmed i den västeuropeiska kulturkretsen.
Medeltidens
kyrkliga konst och arkitektur följde i huvudsak den västeuropeiska stilutvecklingen. Exempel på detta är den senromantiska kyrkan i Ják och det sengotiska kapellet till kyrkan i Csütörtökhely. Östeuropeiska drag har dock levt kvar i den folkliga arkitekturen, konsten och konsthantverket, särskilt berömt för färgrika broderier.
En italieninspirerad
renässans
nådde Ungern ovanligt tidigt och fick en kort blomstring på alla konstområden men kvävdes helt av den turkiska invasionen 1526 och det efterföljande turkväldet. Till epokens få bevarade rester hör Bakóczkapellet i
Esztergom
Efter Ungerns befrielse på 1690-talet spred italienska och franska arkitekter
barockstilen
till slott och kyrkobyggnader. Det mest praktfulla exemplet på detta är slottet
Eszterházy
Kismarton
, ett ungerskt
Versailles
. Under 1800-talet hävdade sig främst målarkonsten, bland annat genom den av samtiden högt uppskattade realisten
Mihály Munkácsy
och friluftsmålaren
László Paál
. Två av 1900-talskonstens ledande personligheter har varit ungrare den konstruktivistiske skulptören, målaren, filmkonstnären med mera.
László Moholy-Nagy
, och opkonstens förgrundsgestalt
Victor Vasarely
. Båda har främst verkat utanför hemlandet.
Litteratur
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Ungersk litteratur
34
Ända till 1844 var
latin
det officiella språket i Ungern. De äldsta bevarade litterära minnesmärkena på ungerska språket är från 1200-talet, och under medeltiden översattes åtskilliga skrifter – bland annat
Bibeln
– till ungerska. På 1500-talet gavs en hel del religiösa verk ut i samband med reformationen och
Bálint Balassi
blev den förste skalden på ungerska.
I början av 1600-talet utvecklade jesuiten
Péter Pázmány
det ungerska prosaspråket, och kring mitten av samma sekel verkade
Miklós Zrínyi
, som bland annat författade ett hjälteepos om sin ätt. Först omkring 1800 uppstod dock en mera omfattande litteratur på landets eget språk.
Den nationella reformrörelsen på 1820-talet grundade en magyarisk akademi och en nationalteater. Skedets mest betydande skald var
Mihály Vörösmarty
. Mot mitten av seklet skapade
Sándor Petőfi
och
János Arany
livskraftig romantisk poesi. Kort därefter lades grunden till en realistisk prosa av bland andra
Gergely Csiky
och
Kálmán Mikszáth
I början av 1900-talet företrädde skalden
Endre Ady
och tidskriften
Nyugat
(Västern) en konstnärligt och politiskt radikal riktning. Till denna hörde lyriker som
Jószef Erdélyi
Árpád Tóth
och framför allt
Lőrinc Szabó
, prosaister som
Dezső Szabó
Zsigmond Móricz
och
Dezső Kosztolányi
I den konservativa
Napkelet
(Östern) skrev bland andra skalden
Gyula Vargha
. En krets för sig var den så kallade Budapestgruppen med dramatikern
Ferenc Molnár
, proletärförfattaren
Lajos Kassák
och prosaisterna
Frigyes Karinthy
och
Jolán Földes
De tyska och ryska övergreppen mot Ungern under och efter
andra världskriget
förlamade till stor del litteraturen. Från och med 1960-talet har den på nytt fått en viss frihet. Viktiga namn har varit romanförfattarna
Áron Tamási
, lyrikern
Gyula Illyés
och den marxistiske kritikern
György Lukács
. Internationell ryktbarhet har den ungerska exilförfattaren
Arthur Koestler
fått med sitt politiska och filosofiska författarskap på engelska.
Traditioner
redigera
redigera wikitext
Mellan floderna
Donau
och
Tisza
finns en stor rikedom i
folkdräkter
, folksånger och folkdanser. Spåren av
balkanism
kan iakttas i blandningen av serbisk,
svabisk-tysk
, slovakisk, rumänsk och
romsk
folkkultur i dess möte med den ungerska kulturen. Det ungerska kulturinflytandet är alltjämt märkbart i näraliggande provinser som
Vojvodina
Transsylvanien
, södra
Slovakien
och
Österrike
, där på många ställen också stora ungerska minoriteter bor.
Högtider och helgdagar
redigera
redigera wikitext
Sankt Stefans dag
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras
där
Matkultur
redigera
redigera wikitext
Ungern odlar mycket
paprika
, vilket återspeglar sig i
ungerska matlagningen
med rätter som
gulyás
pörkölt
och
lecsó
samt kryddan
pirosarany
. En annan ungersk matspecialitet är det friterade brödet
langos
som i Sverige blivit känt på olika stadsfestivaler.
Internationella rankningar
redigera
redigera wikitext
Organisation
Undersökning
Rankning
Heritage Foundation
The Wall Street Journal
Index of Economic Freedom 2019
64 av 180
Reportrar utan gränser
Pressfrihetsindex 2019
87 av 180
Transparency International
Korruptionsindex 2018
64 av 180
FN:s utvecklingsprogram
Human Development Index 2018
43 av 189
Se även
redigera
redigera wikitext
Ungerns ambassad i Stockholm
Källor
redigera
redigera wikitext
”Hungary”
The World Factbook
Central Intelligence Agency
. 9 maj 2017. Arkiverad från
originalet
den 10 juni 2009
Läst 22 maj 2017
”Population on 1 January - Persons”
(på engelska). eurostat
Läst 22 maj 2017
”Download World Economic Outlook database: April 2023”
(på engelska).
Internationella valutafonden
Läst 16 april 2023
”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey”
(på engelska).
Eurostat
Läst 4 december 20322
”Human Development Report 2021/2022”
(på engelska)
PDF
). United Nations Development Programme. sid.
284-287
Läst 3 december 2022
Bra Böckers lexikon, 1980.
Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017
. sid.
sid
81-87
Historien om Ungern, Carlsson bokförlag, 2017
. sid.
sid 95-101
Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017
. sid.
120-122
Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017
. sid.
201-204
”Ungern”
. Nationalencyklopedin AB
Läst 24 januari 2016
Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017
. sid.
209-210
”Ungern - Europeiska Unionen - European Commission”
(på engelska).
Europeiska Unionen - European Commission
. 5 juli 2016
Läst 13 augusti 2017
”Ungern – Aktuell politik”
www.ui.se
. Arkiverad från
originalet
den 23 september 2021
Läst 23 september 2021
”Ungern - Globalis.se”
www.globalis.se
Läst 13 augusti 2017
”Ungern - Vagabond”
www.vagabond.se
Läst 13 augusti 2017
”Hungary elections: OSCE Observers deleiver damning verdict”.
The Guardian, 2018-04-09
Mackintosh, Alex
(19 januari 2017).
”A Brief History of the Hungarian Parliament Building”
(på engelska).
Culture Trip
. Arkiverad från
originalet
den 29 september 2019
Läst 16 juni 2023
Tordai, Kitti
(20 juni 2021).
”Did you know?! - 10 interesting facts about the Hungarian Parliament - PHOTOS”
(på amerikansk engelska).
Daily News Hungary
Läst 16 juni 2023
Historien om Ungern, Carlssons förlag 2017
. sid.
sid 253-256 och 12-13
Länder i fickformat: 512, Ungern, Utrikespolitiska institutet 2017
. sid.
sid 10
Historien om Ungern, Carlssons förlag, 2017
. sid.
sid
16-19
Regeringskansliet, Regeringen och
(26 april 2017).
”Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Ungern”
Regeringskansliet
. Arkiverad från
originalet
den 13 augusti 2017
Läst 13 augusti 2017
Historien om Ungern, Carssons bokförlag 2017
. sid.
sid
14
Historien om Ungern, Carlssons bokförlag 2017
. sid.
sid 20-23
”Freedom in the world 2019”
. Freedom House. 2019
Läst 27 mars 2020
HaglundRedaktör, Fredrik
(6 februari 2019).
”Freedom House: Ungern inte längre helt fritt”
Nyhetssajten Europaportalen
Läst 27 mars 2020
”Home | V-Dem”
www.v-dem.net
. Arkiverad från
originalet
den 10 april 2019
Läst 27 mars 2020
HaglundRedaktör, Fredrik
(26 mars 2020).
”Rapport: Ungern inte längre en demokrati”
Nyhetssajten Europaportalen
Läst 27 mars 2020
Historien om Ungern, Carlssons bokförlag, 2017
. sid.
sid 29-31
”Ungern - Uppslagsverk - NE.se”
www.ne.se
Läst 23 januari 2025
”Fakta om Ungern”
SO-rummet
Läst 28 maj 2019
”Hungary”
(på engelska).
The World Factbook
(Central Intelligence Agency). 2025-01-16
Läst 25 januari 2025
Bra Böckers lexikon
, 1980.
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Ungerska regeringens officiella sida
Presidentens officiella sida
Nationalförsamlingens officiella sida
Premiärministerns officiella sida
(ungerska)
Länkar till relaterade artiklar
Ungerns administrativa indelning
Norra Slättlandet
Hajdú-Bihar
Jász-Nagykun-Szolnok
Szabolcs-Szatmár-Bereg
Södra Slättlandet
Bács-Kiskun
Békés
Csongrád-Csanád
Mellersta Transdanubien
Komárom-Esztergom
Fejér
Veszprém
Södra Transdanubien
Baranya
Somogy
Tolna
Västra Transdanubien
Győr-Moson-Sopron
Vas
Zala
Mellersta Ungern
Pest
Budapest
Norra Ungern
Borsod-Abaúj-Zemplén
Heves
Nógrád
Europa
Självständiga stater
Albanien
Andorra
Belarus
Belgien
Bosnien och Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Georgien
Grekland
Irland
Island
Italien
Kosovo
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Malta
Moldavien
Monaco
Montenegro
Nederländerna
Nordmakedonien
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Ryssland
San Marino
Schweiz
Serbien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ukraina
Ungern
Vatikanstaten
Österrike
Särskilda områden
Athos
Färöarna
Gibraltar
Guernsey
Isle of Man
Jersey
Svalbard
Åland
Europeiska unionens medlemsstater
Belgien
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Kroatien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Polen
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Schengensamarbetet
Schengenområdet
Belgien
Bulgarien
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Island
Italien
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Schweiz
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Relaterade artiklar
Fri rörlighet för personer
Schengenregelverket
Giltiga resehandlingar
Tillfälliga inre gränskontroller
Gränsövergångsställen
Schengens informationssystem
Området med frihet, säkerhet och rättvisa
Nordiska passunionen
Monaco
San Marino
och
Vatikanstaten
har öppna gränser mot Schengenområdet.
Färöarna
och
Grönland
omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom den
nordiska passunionen
Områden utanför Europa omfattas ej.
Svalbard
omfattas ej.
Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
Australien
Belgien
Chile
Danmark
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Israel
Italien
Island
Japan
Kanada
Luxemburg
Mexiko
Nederländerna
Norge
Nya Zeeland
Polen
Portugal
Schweiz
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Sydkorea
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ungern
USA
Österrike
Nato
Symboler
Animus in consulendo liber
Natos flagga
Natohymnen
Natodagen
Natomedaljen
Natostjärnan
Historia
Nordatlantiska fördraget
Natotoppmötet
Operationer
Utvidgning
Utträde ur Nato
Organisation
Natos högkvarter
Nordatlantrådet
Supreme Headquarters Allied Powers Europe
Flygkommandot
Armékommandot
Marinkommandot
JFC Brunssum
JFC Naples
Naval Striking and Support Forces Nato
JFCNF
United States Naval Forces Europe-Africa
Joint Support and Enabling Command
Allied Command Transformation
Natodelegationen
Standardization Agreement
Natos militärkommitté
Befattningar
Generalsekreteraren
Miliärkommitténs ordförande
Supreme Allied Commander Europe
Supreme Allied Commander Transformation
Medlemsstater
Albanien
Belgien
Bulgarien
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Island
Italien
Kanada
Kroatien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Montenegro
Nederländerna
Nordmakedonien
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ungern
USA
Multilaterala relationer
Atlantic Treaty Association
Euroatlantiska partnerskapsrådet
Medelhavsdialogen
Istanbulinitiativet
Partnerskap för fred
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Albanien
Andorra
Armenien
Azerbajdzjan
Belarus
Belgien
Bosnien och Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Georgien
Grekland
Heliga stolen
Irland
Island
Italien
Kanada
Kazakstan
Kirgizistan
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Malta
Moldavien
Monaco
Montenegro
Nederländerna
Nordmakedonien
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Ryssland
San Marino
Schweiz
Serbien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tadzjikistan
Tjeckien
Turkiet
Turkmenistan
Tyskland
Ukraina
Ungern
USA
Uzbekistan
Österrike
Europarådet
Albanien
Andorra
Armenien
Azerbajdzjan
Belgien
Bosnien och Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Georgien
Grekland
Irland
Island
Italien
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Malta
Moldavien
Monaco
Montenegro
Nederländerna
Nordmakedonien
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
San Marino
Schweiz
Serbien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ukraina
Ungern
Österrike
Auktoritetsdata
WorldCat
VIAF
128544491
LCCN
n79053090
ISNI
0000 0001 2254 0380
GND
4078541-5
SUDOC
026385538
BNF
cb152385422
(data)
BIBSYS
90723506
HDS
003375
NDL
00562919
NKC
ge129985
BNE
XX451386
CiNii
DA00830303
Kulturnav
e83dc6ef-d1e1-4fab-bbcf-478cfa448af8
Hämtad från ”
Kategorier
Ungern
Europas länder
Europeiska unionens medlemsstater
Kustlösa stater
Medlemmar i Nato
Dolda kategorier:
Artiklar med text på ungerska
Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF
Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI
Wikipediaartiklar med identifierare från GND
Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS
Wikipediaartiklar med identifierare från BNE
Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav
Ungern
Nytt ämne