Uppslagsverk – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Bokrygg
för
Nordisk familjebok
, uggleupplagan.
Ett
uppslagsverk
konversationslexikon
uppslagsbok
encyklopedi
eller
realencyklopedi
är ett
referensverk
som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.
Uppslagsverket ligger i formen nära
ordboken
, med artiklar i varierande längd om en lång rad olika ämnen. Båda består av en sammanfattning av mänsklig
kunskap
, vanligen sorterat
alfabetiskt
. I många fall samsas ordboken och uppslagsverket inom samma verk, oavsett om verket består av en eller flera volymer.
Etymologi
redigera
redigera wikitext
Termen
encyklopedi
kommer från
grekiskans
enkyklios paideia
, ordagrant ”rundad bildning” eller ”kunskaper som formar en krets” i betydelsen ”
allmänbildning
”. Variant av
paideia
(παιδεία) finns i betydelsen ”utbildningen, uppfödningen, av ett barn”.
Först under 1700-talet började termen ”encyklopedi” användas för att benämna de kunskapssamlingar som idag förknippas med ordet. Därefter har många uppslagsverk internationellt sett använt
-pedi
eller
-pedia
som ett
suffix
för att ange att verket är en encyklopedi.
På
svenska
användes först det latinska begreppet, men under andra halvan av 1800-talet började det mer svenska ”uppslagsbok” användas. I början av 1900-talet uppkom ”uppslagsverk”, för att markera att en encyklopedi oftast består av flera volymer.
Encyklopedi är en metodisk sammanfattning av alla konster och vetenskaper, ordnade antingen systematiskt (det vill säga efter deras inre sammanhang) eller lexikaliskt (i bokstavsföljd). Ofta betecknas med encyklopedi ett arbete, som behandlar endast en viss gren av mänskligt vetande, till exempel politik, medicin, teologi. Motsatsen till encyklopedi är
monografi
Konversationslexikon är ett verk som innehåller uppsatser, ordnade i bokstavsföljd, och avsett att meddela kortfattade upplysningar över de viktigaste namn, föremål och begrepp, som förekommer i det bildade samtalet (konversationen) eller vid läsning. Titeln förekom första gången i
Johan Hübners
Staats-, Zeitungs- und Conversationslexikon
(1742) och blev, efter den framgång som Brockhaus’
Conversations-lexikon
fick (påbörjat 1796), en vanlig benämning på encyklopediska verk med lexikalisk uppställning i Tyskland och Skandinavien.
Uppslagsverkets egenskaper
redigera
redigera wikitext
Persiska uppslagsverk.
Till skillnad från ordböcker, som innehåller rent formmässig information om orden, som
stavning
och
böjning
, behandlar uppslagsverk varje ämne tämligen ingående, ofta med
illustrationer
eller
kartor
bibliografier
och
statistik
. Båda har dock, traditionellt, skrivits av betalda
ämnesexperter
Ett uppslagsverk definieras av fyra större element: dess ämnesområde, dess vidd, dess struktur och dess produktionsmetod.
Dess ämnesområde kan, men behöver inte vara, allomfattande, med artiklar om ämnen inom alla områden, såsom
Encyclopædia Britannica
eller
Brockhaus Enzyklopädie
. De kan också vara specialiserade inom särskilda områden, till exempel ett
medicinskt
, eller
filosofiskt
uppslagsverk. Varianter finns där ämnesurvalet är brett, men artiklarna är skrivna ur en speciell
kulturell
eller
etnisk
infallsvinkel, till exempel
Encyclopaedia Judaica
, eller där artiklarna har en tydlig
politisk vinkling
, till exempel
Stora sovjetencyklopedin
. Dessutom finns uppslagsverk vars tyngdpunkt ligger på ämnen som knyter an till dess produktionsland, till exempel den svenska
Nationalencyklopedin
Dess vidd begränsas av den tänkta
målgruppens
behov av kunskap inom det valda ämnesområdet. Verkets vidd varierar både i antal volymer och artiklarnas längd.
Dess struktur är avgörande för hur användbar den är som referenslitteratur. Genom historien har det funnits två huvudmetoder att organisera tryckta uppslagsverk:
alfabetiskt
och
hierarkiskt
. Den förstnämnda metoden har varit den vanligaste, framförallt i allmänna uppslagsverk. Med de elektroniska uppslagsverken har möjligheten uppstått att strukturera artiklarna på flera sätt samtidigt. Dessutom har nya sökmetoder, indexering och korsferenser utvecklats. I
Denis Diderots
Encyclopédie
betonas uppslagsverkets struktur med hjälp av ett citat av
Horatius
: ”
Tantum series juncturaque pollet, tantum de medio sumptis accedit honoris!
” (ungefär ”Vilken skönhet kan läggas till vardagliga ämnen genom ordning och kopplingar.”)
Dess produktionsmetod har utvecklats från experter som skriver om sina respektive ämnen under ledning av en
redaktör
, för produktionen av en rad tryckta volymer, till flera alternativa (ofta tekniska) lösningar för att samla in,
verifiera
, summera och presentera informationen. Projekt såsom
Everything2
Microsoft Encarta
h2g2
och
Wikipedia
är exempel på nya sådana former av uppslagsverk.
Uppslagsverkets struktur och utvecklande egenskaper är speciellt lämpligt för lagring på skiva eller
datornätverk
, och alla större tryckta encyklopedier har utkommit i sådan form under senare år. Skivbaserade utgåvor (särskilt
cdrom
-format) har fördelarna att vara billiga att producera och lätta att distribuera. Dessutom kan de ha ett innehåll som är omöjligt att trycka, såsom rörliga bilder, ljud och filmer. En annan stor fördel är att man kan använda
hyperlänkar
för hänvisningar till andra artiklar. Uppslagsverk på nätverk, till exempel
Internet
, har å andra sidan även fördelen att vara (potentiellt)
dynamiska
. Ny information kan visas nästan omedelbart, istället för att behöva vänta på nästa
utgåva
, som är fallet med encyklopedier på skiva eller i bokform. Ett utmärkt exempel på detta är Nationalencyklopedin, som uppdateras dagligen, med utgångspunkt från
nyhetsflödet
. I en
forskningsstudie
2018/19
som analyserade alla nya uppslagsord i NE under ett år visades att cirka 90% av dessa skrevs av NE:s redaktion och var mer av karaktären korta
notiser
än artiklar.
Att tryckta uppslagsverk och sådana på CD-rom tillhör historien kan alla som besöker ett
folkbibliotek
idag notera. Även digitala uppslagsverk som NE tappar användare och läsare på dessa bibliotek. Idag är det cirka 12% av folkbiblioteken som abonnerar på NE online.
De som vill veta mer har funnit andra källor, varav Wikipedia är en.
Historia
redigera
redigera wikitext
Tidiga uppslagsverk
redigera
redigera wikitext
Titelsidan på
Diderots
Encyclopédie
Planscher ur Diderots
Encyclopédie
Många
klassiska författare
från
antiken
, som
Aristoteles
, försökte skriva utförligt om mänsklig kunskap.
Engelsmannen
John Harris
är oftast angiven som den förste som etablerade det nutida formatet
1704
med sitt
Lexicon technicum
. Den berömda
Encyclopædia Britannica
hade en blygsam början: från
1768
till
1771
publicerades tre
volymer
, men redan några år senare kom en andraupplaga på hela tio volymer.
Den kanske mest berömda av de tidiga encyklopedierna är den franska
Encyclopédie
, till stor del skriven av
upplysningsfilosoferna
Jean Baptiste le Rond d’Alembert
och
Denis Diderot
och slutförd
1772
(28 volymer, varav 11 med enbart planscher, 71818 artiklar, 2885 illustrationer).
1800-talet
redigera
redigera wikitext
På de stora europeiska
språken
började stora uppslagsverk ges ut kontinuerligt, och de blev större och större. I
England
gavs
Encyclopædia Britannica
ut i allt större upplagor. I
Tyskland
hade
Brockhaus Enzyklopädie
börjat utkomma under 1700-talets sista år, och utgavs sedan i hela 13 upplagor under 1800-talet. I Frankrike gavs flera stora verk ut redan under tidigt 1800-tal, bland annat
Encyclopédie du XIXe siècle
, som med sina 75 band var störst. Det följdes av det betydande
Grand dictionnaire universel du XIXe siècle
(ofta bara kallat
Larousse
efter upphovsmannen
Pierre Larousse
) som kom ut i 17 stora volymer mellan 1866 och 1876.
Danmark
kom ett relativt stort uppslagsverk ut redan 1816–1828, betitlat
Conversations-Lexicon eller Encyclopædisk Haandbog’
. Det var i huvudsak en
översättning
från
tyska
förlagor och bestod av 28 små band. I slutet av seklet kom det första betydande
danska
uppslagsverket,
Salmonsens Konversationsleksikon
, ut med sin första upplaga.
I Sverige kom några små verk ut under 1800-talet som inte fick något större genomslag, bland annat
P.G. Bergs
Svenskt konversationslexikon
(4 band, 1845–1852) samt
Bonniers
första verk
Konversations- och universallexikon
(4 band, 1856–1866). Det var först när
Nordisk familjebok
började utkomma som Sverige fick sitt första uppslagsverk av nationalkaraktär. Första upplagan kom i 18 band plus 2 supplementband mellan 1875 och 1899.
1900-talet
redigera
redigera wikitext
Världens till omfånget största uppslagsverk i bokform är
Enciclopedia universal ilustrada europeo-americana
, även kallad
Enciclopedia Espasa
. Detta
spanska
verk utkom mellan 1905 och 1933 och kompletterades därefter med årliga supplement. Med supplementen inräknade omfattade verket 119 band (122 (böcker) och 180.000 sidor, 210 miljoner ord och fem miljoner litteraturreferenser (2012).
Norge
kom första häftet
av
Illustreret Norsk Konversationsleksikon
ut den 11 oktober 1906. Det har senare getts ut i nya reviderade utgåvor under titeln
Aschhougs Konversasjonsleksikon
10
Kända encyklopedister före 1700
redigera
redigera wikitext
Isidor av Sevilla
Etymologiarum sive origium libri XX
(600-talet)
Suidas
(1000-talet)
Herrad av Landsberg
(1100-talet)
Vincent av Beauvais
(1200-talet)
Bartholomeus de Glanvilla
(Bartholomew of England)
John Henry Alsted
Louis Moréri
John Jacob Hoffman
Pierre Bayle
Vincenzo Coronelli
Biblioteca universale sacro-profana
Johann Heinrich Zedler
Hans ordbok och lexikon bestod av 68 volymer, 62 571 sidor, ungefär 750 000 artiklar
Theodor Zwinger
(1533–1588)
Plinius den äldre
Se även
redigera
redigera wikitext
Litteratur
Lexikografi
Ordbok
Referensverk
Seriedatabas
Tietosanakirja
Kommentarer
redigera
redigera wikitext
1919 erbjöd man bandvis leverans på avbetalning 2,00-2,50 kr per månad. För en bredare publik som inte kunde avvara ett så stort belopp erbjöds häftesvis leverans mot en betalning av 0,50 kr (häfte 125 som kom ut 1913 omfattade mer än 100 sidor!) (Carlsen 1968, sid 46).
Referenser
redigera
redigera wikitext
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från
engelskspråkiga Wikipedia
Encyclopedia
4 december 2008
Noter
redigera
redigera wikitext
Nationalencyklopedin:
encyklopedi
Länkad 2017-01-16
Παιδεία
, Henry George Liddell, Robert Scott,
A Greek–English Lexicon
, at Perseus project
Encyklopedi
Nordisk familjebok
(andra upplagan, 1907)
Konversationslexikon
Nordisk familjebok
(andra upplagan, 1911)
”Nya uppslagsord i NE | Johan Schlasberg”
www.webbavhandling.se
Läst 8 september 2021
”Abonnemang på NE | Johan Schlasberg”
www.webbavhandling.se
Läst 18 december 2023
Nicolet, Andre
(1946).
Encyklopædier og Konversationslexika gennem Tiderne
(1st). København: J. H. Schultz A/s
”Svenska encyklopediska sällskapet”
Läst 20 februari 2015
Carlsen, Sigmund
(1968)
(på norska).
All verdens viten: litt om leksika gjennom tidene
. Oslo: Aschehoug. sid.
48.
Libris
1841512
Carlsen 1968, sid 43-48.
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Wikimedia Commons har media som rör
Uppslagsverk
Bilder & media
Auktoritetsdata
LCCN
sh99001614
GND
4014986-9
BNF
cb12043290b
(data)
HDS
028704
NDL
00563841
NKC
ph117188
BNE
XX4344163
Hämtad från ”
Kategorier
Uppslagsverk
Lexikografi
Tertiärkällor
Dolda kategorier:
Enwp
Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
Wikipediaartiklar med identifierare från GND
Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
Wikipediaartiklar med identifierare från BNE
Wikipedia:Basartiklar
Uppslagsverk
Nytt ämne