USA – Wikipedia

USA – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Koordinater
40°0′N
100°0′V
40.000°N 100.000°V
40.000; -100.000
Från Wikipedia
Den här artikeln eller avsnittet
kan behöva
språkvård
eller
korrekturläsning
(2022-04)
Motivering:
Delvis knepig grammatik/ översättning?
Hjälp gärna Wikipedia med att
förbättra språket i texten
eller diskutera saken på
diskussionssidan
Den här artikeln handlar om Amerikas förenta stater.
För andra betydelser, se
Usa
USA
Amerikas förenta stater
United States of America
Flagga
Statsvapen
Valspråk
1776–1956
latin
E Pluribus Unum
(Av många, en)
1956–
engelska
In God We Trust
(Vi förtröstar på Gud)
Nationalsång:
The Star-Spangled Banner
läge
Huvudstad
Washington, D.C.
Största stad
New York
ca. 8,4 milj inv.
Officiellt språk
Engelska (
officiellt språk
per
presidentorder
: 2025-03-01).
Nationellt språk:
engelska
de facto
Regionala språk:
spanska
Puerto Rico
),
hawaiiska
Niihau
Demonym
Amerikan
Statsskick
Presidential
förbundsrepublik
President
Donald Trump
Vicepresident
J.D. Vance
(R)
Talman
Mike Johnson
Nationalförsamling
Kongressen
Överhus
Senaten
Underhus
Representantshuset
Självständighet
från
Storbritannien
Deklarerad
4 juli 1776 (
självständighetsförklaring
Erkänd
3 september 1783 (
Paristraktatet
Yta
Totalt
9 826 675
km²
3:e/4:e
Vatten
(%)
6,76
Demografi
2015
års uppskattning
322 025 998
3:e
2010
års folkräkning
308 745 538
Befolkningstäthet
32,8 inv./km²
141:a
BNP
PPP
2023
års beräkning
Totalt
26,85 biljoner
USD
2:a
Per capita
80 034
USD
7:e
BNP
(nominell)
2023
års beräkning
Totalt
26,85 biljoner
USD
1:a
Per capita
80 035
USD
8:e
Ginikoefficient
(2011)
47,7
39:e (2009)
HDI
(2021)
0,921
10
21:a
Valuta
Amerikansk dollar
($) (
USD
Tidszon
UTC
–5 till UTC –10
Topografi
Högsta punkt
Denali
198
m ö.h.
Största sjö
Övre sjön
82
400
km²
Längsta flod
Missourifloden
130
km
Kör på
Höger
Nationaldag
4 juli
USA:s självständighetsdag
Nationalitetsmärke
USA
Landskod
US
11
, USA
12
, 840
13
Toppdomän
.us
.gov
.mil
.edu
Landsnummer
14
Amerikas förenta stater
engelska
United States of America
, kort:
USA
), eller
Förenta staterna
i kortform (
United States
, kort:
US
),
vardagligen kallat
USA
eller
Amerika
15
är en
federal
republik
belägen huvudsakligen i
Nordamerika
16
17
bestående av
50 delstater
, ett
federalt distrikt
Washington, D.C.
, och ett flertal olika
självstyrande områden
18
där fyrtioåtta angränsande delstater och det federala distriktet utgör det
kontinentala USA
mellan
Kanada
och
Mexiko
Dessa delstater har kustlinjer mot
Atlanten
och
Stilla havet
. Delstaten
Alaska
ligger i den nordvästra delen av den nordamerikanska kontinenten och delstaten
Hawaii
är en
ögrupp
i centrala
Stilla havet
. Landet har även fem befolkade och nio obefolkade
territorier
i Stilla havet och
Västindien
. Med 9,83 miljoner km² och över 331,9 miljoner invånare är USA det tredje största landet i världen i både
total yta
och
befolkning
. USA är också en av världens mest etniskt blandade och
mångkulturella
nationer på grund av storskalig invandring från många länder.
19
Geografin
och
klimatet
i USA är mycket varierande, och landet hyser en stor mängd
inhemska vilda djur
Paleoamerikaner
migrerade från
Asien
till det som nu är det amerikanska fastlandet för cirka
15 000 år
sedan.
20
Den
europeiska koloniseringen
påbörjades under 1500-talet, och en del av området som senare kom att utgöra USA var till en början
tretton brittiska kolonier
längs Atlantkusten. Tvister mellan Storbritannien och dessa kolonier ledde till den
amerikanska revolutionen
. Den 4 juli 1776 utfärdade
delegater
från de 13 kolonierna enhälligt
självständighetsförklaringen
. Det
påföljande kriget
avslutades 1783 i samband med
erkännandet av USA:s självständighet
från
Kungariket Storbritannien
, och var det första framgångsrika självständighetskriget mot ett
europeiskt
kolonialimperium.
21
22
Den nuvarande
konstitutionen
antogs den 17 september 1787. De första tio författningstilläggen, kollektivt kallade
Bill of Rights
, ratificerades 1791 och garanterar många
grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter
Drivet av doktrinen
manifest destiny
inledde USA en kraftig expansion över
Nordamerika
under hela 1800-talet.
23
Detta involverade
förskjutning av indianstammar
förvärvning av nya territorier
och gradvis erkännande av nya delstater.
23
Amerikanska inbördeskriget
avslutade det legala
slaveriet i landet
24
I slutet av 1800-talet utvidgades USA till Stilla havet,
25
och dess ekonomi blev världens största.
26
Spansk-amerikanska kriget
och
första världskriget
bekräftade USA:s status som en global militärmakt, och under
andra världskriget
blev man det första landet med
kärnvapen
. Efter kriget blev USA en global
supermakt
och en av fem permanenta medlemmar av
FN:s säkerhetsråd
. Slutet på det
kalla kriget
och
Sovjetunionens
upplösning
efterlämnade USA som världens nu enda supermakt.
USA är ett
industriland
och har världens
största nationella ekonomi
, med en uppskattad
BNP
år 2013 på $16,7
biljoner – 27
procent av
den globala nominella bruttonationalprodukten
och 19 procent av världens BNP vid
köpkraftsparitet
27
28
Ekonomin gynnas av stora naturresurser och landet har världens högsta produktivitet,
29
där BNP per capita var världens
sjätte högsta
år 2010.
27
Även om den amerikanska ekonomin anses
postindustriell
fortsätter landet att vara en av världens största tillverkare.
30
USA har den högsta genomsnittliga och näst högsta
medianhushållsinkomsten
i OECD och den högsta genomsnittslönen,
31
32
samtidigt som landet kommer på fjärde plats bland de
OECD
-länder som har den mest ojämlika inkomstfördelningen,
33
34
där 12,7
% av befolkningen lever i fattigdom.
35
Landet står för 39
% av de globala militära utgifterna
36
och är världens främsta ekonomiska och militära makt, är en framstående politisk och kulturell kraft, och en ledare inom vetenskaplig forskning och teknisk innovation.
37
38
Landet står dock inför stora ekonomiska problem, då
statsskulden
och
budgetunderskottet
under lång tid ökat.
Budgetunderskottet
förväntas växa till nya nivåer, till följd av att myndigheterna har finansierat ett antal skattesänkningar under 2017.
39
ej
angiven
källa
Samtidigt har
skattesänkningarna
haft positiva effekter för landets
ekonomiska tillväxt
och
BNP
ifrågasatt
uppgift
40
41
och bekämpandet av
arbetslöshet
som i slutet av 2018 var på sin lägsta nivå sedan 1969.
42
Etymologi
redigera
redigera wikitext
År 1507 tillverkade den tyska
kartografen
Martin Waldseemüller
en världskarta där han namngav landet på västra halvklotet "
Amerika
" efter den italienska upptäcktsresanden och kartografen
Amerigo Vespucci
43
De tidigare brittiska kolonierna använde för första gången landets moderna namn i
självständighetsförklaringen
, den "enhälliga förklaringen av tretton Amerikas förenta stater" som antogs av "företrädare för Amerikas förenta stater" den 4 juli 1776.
44
Den 15 november 1777 antog den andra
kontinentalkongressen
konfederationsartiklarna
där det står: "Namnet på denna konfederation skall vara 'Amerikas förenta stater.'" De fransk-amerikanska fördragen 1778 använder "Nordamerikas förenta stater" men från den 11 juli 1778 användes "Amerikas förenta stater" på landets växlar och det har varit det officiella namnet sedan dess.
45
Den korta formen
Förenta staterna
är också standard. Andra vanliga former är
the US
the USA
och
Amerika
. Vardagliga namn inkluderar
U.S. of A.
och
the States
Columbia
, en gång ett populärt namn för USA, kom från
Christofer Columbus
. Det förekommer i namnet "
District of Columbia
".
Det vanliga sättet att hänvisa till en
medborgare
i USA är som en
amerikan
. Då
United States
är den formella appositionella termen används
American
och
U.S.
mer vanligt för att hänvisa till landet adjektiviskt ("
American values
", "
U.S. forces
").
American
används sällan i engelskan för att hänvisa till folk som inte är anslutna till USA (i kontrast till
North American
, som innefattar kontinentens andra länder).
46
Frasen "
the United States
" behandlades ursprungligen i engelskan som plural – till exempel "
the United States are
" – bland annat i det trettonde tillägget av USA:s konstitution, som ratificerades 1865. Det blev vanligt att behandla den som singular – till exempel "
the United States is
" – efter slutet av inbördeskriget. Singularformen är nu standard, pluralformen är kvar i idiomet "
these United States
".
47
Historia
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
USA:s historia
Indianer och europeiska nybyggare
redigera
redigera wikitext
Se även
USA:s ursprungsbefolkning
Europeiska koloniseringen av Amerika
och
Tretton kolonierna
Ursprungsbefolkningarna
på USA:s fastlands, inklusive Alaskas indianer, tros ha invandrat från Asien med början mellan 12
000 och 40
000 år sedan.
48
Vissa, såsom den
förkolumbianska
Mississippikulturen, utvecklade avancerat jordbruk, storslagen arkitektur och statliga nivåsamhällen.
Mayflower
transporterade
pilgrimer
till den Nya Världen år 1620, som beskrivs i William Halsalls
The Mayflower in Plymouth Harbor
, 1882.
Leif Eriksson
var sannolikt den förste europé som landsteg i Nordamerika. Det ska ha skett omkring år 1000. Resan till Nordamerika skildras i
Erik Rödes saga
och även i
Grönlänningasagan
. I den förstnämnda skildras sjöresan som ett resultat av att Eriksson hamnade ur kurs. I den sistnämnda framställs färden som en förberedd expedition. År 1492 nådde
Christofer Columbus
från
Genua
, under kontrakt med den spanska kronan, flera karibiska öar och fick den första kontakten med den inhemska befolkningen. Den 2 april 1513 landsteg den spanska
conquistadoren
Juan Ponce de León
på vad han kallade "La Florida" – den första dokumenterade europeiska ankomsten på vad som skulle bli USA:s fastland. Spanska bosättare etablerade sig i det som idag är Florida och
New Mexico
Franska pälshandlare etablerade utposter i
Nya Frankrike
runt de
Stora sjöarna
. Frankrike gjorde anspråk på en stor del av det nordamerikanska inlandet ner till Mexikanska golfen. Den första framgångsrika engelska bosättningen var
Virginiakolonin
Jamestown
1607 och pilgrimernas
Plymouthkolonin
år 1620. 1628 års befraktning
ifrågasatt
uppgift
av
Massachusetts Bay-kolonin
resulterade i en våg av migration. 1634 hade cirka 10
000
puritaner
bosatt sig i
New England
. Mellan slutet av 1610-talet och fram till den amerikanska revolutionen 1775 skeppades cirka 50
000 fångar till Storbritanniens Amerikakolonier.
49
Med början år 1614 slog sig holländarna ner längs nedre
Hudsonfloden
, däribland
Nya Amsterdam
på ön
Manhattan
Efter att européerna började bosätta sig i Amerika dog många miljoner infödda amerikaner genom epidemier av importerade sjukdomar som
smittkoppor
50
År 1674 överlät holländarna sitt amerikanska territorium till England. Provinsen
Nya Nederländerna
döptes om till New York. Många nya immigranter, särskilt i söder, var kontrakterade tjänstefolk – ungefär två tredjedelar av alla Virginias immigranter mellan 1630 och 1680.
51
Vid sekelskiftet i slutet av 1600-talet hade afrikanska slavar blivit den primära källan för tvångsarbete. Med 1729 års uppdelning av den dåvarande
Carolina-provinsen
och 1732 års kolonisering av
Georgia
, bildades de tretton brittiska kolonier som skulle komma att grunda de Förenta staterna. Alla hade lokala myndigheter med öppna val för de flesta fria män, med en växande hängivenhet till de gamla engelska rättigheterna och en känsla av självstyre som stimulerade stöd för
republikanism
. Alla legaliserade den afrikanska slavhandeln. Med högt födelsetal, lågt dödsantal och stadig immigration växte den koloniala befolkningen snabbt. Den kristna väckelserörelsen på 1730-talet och 1740-talet, känd som den
stora väckelsen
, drev på intresset för både religion och religiös frihet. I
fransk-indianska kriget
beslagtog brittiska styrkor Kanada från fransmännen men den franskspråkiga befolkningen i Kanada förblev politiskt isolerad från de södra kolonierna. Med undantag för
ursprungsbefolkningen
(allmänt känd som "indianer") som fördrevs, hade de tretton kolonierna en befolkning på 2,6 miljoner år 1770, ungefär en tredjedel av Storbritanniens befolkning; nästan en femtedel av den amerikanska befolkningen bestod av svarta slavar.
52
Trots att man var föremål för brittisk beskattning, saknade amerikanska kolonialister representation i
Storbritanniens parlament
Självständighet och expansion
redigera
redigera wikitext
Spänningar mellan amerikanska kolonialister och britterna under den
revolutionära perioden
under 1760-talet och början av 1770-talet ledde till det
amerikanska revolutionskriget
som utkämpades från 1775 till 1783. Den 14 juni 1775 etablerade
kontinentalkongressen
, sammankallad i
Philadelphia
, en
kontinentalarmé
under ledning av
George Washington
. Genom förkunnandet att "alla människor är skapade lika" som försågs med "vissa
oförytterliga rättigheter
", antog kongressen
självständighetsförklaringen
, som utarbetats till stor del av
Thomas Jefferson
, den 4 juli 1776. Detta datum firas nu årligen som
USA:s självständighetsdag
. År 1777 etablerade
konfederationsartiklarna
en svag
konfederationsregering
som användes till 1789 innan den upplöstes.
Declaration of Independence
, av
John Trumbull
, 1817–18.
Efter den brittiska förlusten mot amerikanska styrkor biträdda av fransmännen,
erkände Storbritannien de oberoende Förenta staterna
och staternas
suveränitet
över det amerikanska territoriet västerut till
Mississippifloden
. Ett konstitutionellt konvent anordnades år 1787 av dem som ville etablera en stark nationell regering med beskattningsrätt.
USA:s konstitution
ratificerades år 1788, och den nya republikens första senat, representanthuset, och
president
George Washington tillträdde 1789.
Bill of Rights
, som förbjuder federala begränsningar av den
personliga friheten och garanterar en rad rättsliga skydd
, antogs 1791.
Attityderna till
slaveri
var skiftande. En klausul i konstitutionen skyddade den afrikanska slavhandeln endast till 1808. Nordstaterna avskaffade slaveriet mellan 1780 och 1804 vilket lämnade slavstaterna i syd som försvarare av en "udda institution". Den
andra stora väckelsen
, med början omkring 1800, gjorde
evangelikalismen
till en kraft bakom olika sociala reformrörelser, inklusive
abolitionismen
Territoriell expansion efter datum.
Amerikanernas iver att
expandera västerut
föranledde en lång rad
indiankrig
Louisianaköpet
av franskproklamerade territorium under president Thomas Jefferson 1803 fördubblade nästan landets storlek.
1812 års krig
som förklarades mot Storbritannien över olika missförhållanden som ledde till ett vapenstillestånd, förstärkte den amerikanska
nationalismen
. En rad amerikanska militära intrång i Florida ledde till att
Spanien avträdde det
och andra territorier kring Mexikanska golfen 1819.
Tårarnas väg
på 1830-talet exemplifierade tvångsförflyttningspolitiken av indianer vilket gjorde att ursprungsbefolkningen fördrevs från sin mark. USA annekterade
Republiken Texas
1845. Begreppet
Manifest Destiny
populariserades under denna tid.
53
Oregonfördraget
1846 med England ledde till amerikansk kontroll av dagens nordvästra USA. Den amerikanska segern i
mexikanska kriget
resulterade i att
Kalifornien
avträddes 1848 och mycket av dagens sydvästra USA.
Guldrushen i Kalifornien
1848–1849 sporrade den västra migration ytterligare. Nya järnvägar gjorde omlokalisering lättare för bosättare och ökade konflikter med indianer. Under över ett halvt sekel slaktades upp till 40 miljoner amerikanska
bisonoxar
eller bufflar, för skinn och kött och för att underlätta järnvägens utspridning. Förlusten av buffel, en primär resurs för
prärieindianerna
, var ett existentiellt hot för många infödda kulturer.
Inbördeskrig och industrialisering
redigera
redigera wikitext
Slaget vid Gettysburg
, litografi av
Currier & Ives
, cirka 1863.
Spänningar mellan
delstaterna i syd
som tillät
slaveri
("slavstater") och de som inte tillät det ("fria stater") gjorde att dispyter uppstod om förhållandet mellan delstaterna och den federala statsmakten, liksom våldsamma konflikter om huruvida slaveri skulle tillåtas i nya delstater som upptogs i unionen.
Abraham Lincoln
, kandidat i
republikanska partiet
och slaverimotståndare, valdes till president 1860. Innan han tillträdde förklarade sju slavstater sin utbrytning, som den federala statsmakten vidhöll vara olaglig, och bildade
Amerikas konfedererade stater
. Genom
angreppet på Fort Sumter
började det
amerikanska inbördeskriget
och fyra slavstater till anslöt sig till Konfederationen. Lincolns
emancipationkungörelse
år 1863 deklarerade Sydstaternas slavar fria. Efter
Nordstaternas
seger 1865, garanterade tre ändringar av den amerikanska konstitutionen, frihet för nästan fyra miljoner
afroamerikaner
som hade varit slavar,
54
gjorde dem medborgare och gav dem rösträtt. Kriget och dess upplösning ledde till en betydande ökning av den federala makten.
55
Kriget är den dödligaste konflikten i amerikansk historia, vilket resulterade i 620
000 soldaters död.
56
Immigranter vid
Ellis Island
New York
:s hamn, 1902.
Efter kriget radikaliserade mordet på Lincoln den republikanska
rekonstruktionspolitiken
som inriktades på att återanpassa och återuppbygga Sydstaterna samtidigt som den säkerställde rättigheterna för de nyligen frigivna slavarna. Upplösningen av det omtvistade
presidentvalet 1876
genom
1877 års kompromiss
avslutade rekonstruktionen;
Jim Crow-lagarna
berövade snart många afroamerikaners rättigheter. I norr skyndade urbanisering och en aldrig tidigare skådad ström av invandrare från
Syd
- och
Östeuropa
på landets industrialisering. Vågen av invandring, som varade fram till 1929, utgjorde arbetskraft och förvandlade den amerikanska kulturen. Nationell infrastruktur främjade den ekonomiska tillväxten.
Alaskaköpet
från Ryssland 1867 avslutade det amerikanska fastlandets expansion.
Massakern vid Wounded Knee
1890 var den sista stora väpnade konflikten i Indiankrigen. År 1893 störtades den inhemska monarkin i
Kungariket Hawaii
i en kupp ledd av amerikanska medborgare. USA annekterade arkipelagen 1898. Segern i
spansk-amerikanska kriget
samma år visade att USA var en
stormakt
och ledde till annekteringen av
Puerto Rico
Guam
och
Filippinerna
57
Filippinerna blev självständigt ett halvt sekel senare, Puerto Rico och Guam förblev amerikanska besittningar.
Första världskriget, depressionen och andra världskriget
redigera
redigera wikitext
En övergiven gård i
South Dakota
under
Dust Bowl
, 1936.
Vid
första världskrigets
utbrott 1914 var USA neutralt. De flesta amerikaner sympatiserade med britterna och fransmännen, även om många motsatte ingripande.
58
År 1917 gick USA med i de allierade, vilket hjälpte vända vinden mot
centralmakterna
. Efter kriget ratificerade aldrig senaten
Versaillesfördraget
som etablerade
Nationernas Förbund
. Landet förde en politisk
unilateralism
, på gränsen till
isolationism
59
År 1920 vann kvinnorättsrörelsen genomföring av en författningsändring som beviljande
kvinnlig rösträtt
. Välståndet i det
glada tjugotalet
slutade med
Wall Street-kraschen
1929 som utlöste
den stora depressionen
. Efter presidentvalet 1932 svarade
Franklin D. Roosevelt
med
New Deal
, en rad politiska åtgärder som ökade statliga ingrepp i ekonomin.
Dust Bowl
i mitten av 1930-talet gjorde många jordbrukssamhällen utfattiga och sporrade en ny våg av västerländsk migration.
Soldater ur
USA:s armés
1:a infanteridivision
landstiger i Normandie
på
D-dagen
, 6 juni 1944.
USA som var neutralt under
andra världskrigets
tidiga stadier efter
Nazitysklands
invasion av Polen
i september 1939, började leverera materiel till de
allierade
i mars 1941 genom
Lend-Lease
-programmet. Den 7 december 1941 inledde
Kejsardömet Japan
en
överraskningsattack mot Pearl Harbor
, vilket fick USA att gå med de allierade mot
axelmakterna
samt att
internera japanska amerikaner
i tusental.
60
Deltagandet i kriget sporrade kapitalinvestering och industriell kapacitet. Bland de stora krigförande makterna var USA den enda nationen som blev rikare, mycket rikare, i stället för fattigare på grund av kriget.
61
Allierade konferenser i
Bretton Woods
och
Jalta
beskrev ett nytt system av internationella organisationer som placerade USA och Sovjetunionen i mitten av världspolitiken. Efter att
kriget vunnits i Europa
hölls en internationell konferens i
San Francisco
1945 som resulterade i
FN-stadgan
som blev aktiv efter kriget.
62
USA, som hade
utvecklat de första kärnvapnen
, använde dem på de japanska städerna
Hiroshima och Nagasaki
i augusti. Japan kapitulerade den 2 september och kriget var över.
63
Kalla kriget och protestpolitik
redigera
redigera wikitext
Martin Luther King
levererar sitt "
I Have a Dream
"-tal, 1963.
USA och
Sovjetunionen
manövrerade om makten efter andra världskriget under det
kalla kriget
och dominerade militära frågor om Europa genom
Nato
och
Warszawapakten
. USA främjade
liberal demokrati
och kapitalism, medan Sovjetunionen främjade kommunism och en central
planekonomi
. Båda stödde diktaturer och bedrev ställföreträdande krig. Amerikanska trupper stred mot kommunistiska kinesiska styrkor i
Koreakriget
1950–1953.
House Un-American Activities Committee
förde en rad utredningar om misstänkt vänsteromstörtning medan senator
Joseph McCarthy
blev förebilden för antikommunistiska känslor.
1961 års sovjetiska uppskjutning av den
första bemannade rymdfarkosten
fick president
John F. Kennedys
att uppmana USA att vara först med att landsätta "
en människa på månen
" vilket uppnåddes 1969. Kennedy ställdes också inför en
spänd kärnvapenuppgörelse
med sovjetiska styrkor på Kuba. Samtidigt upplevde USA en hållbar ekonomisk expansion. En växande
medborgarrättsrörelse
symboliserades och leddes av afroamerikaner som
Rosa Parks
Martin Luther King
och
James Bevel
som använde
icke-våld
för att konfrontera segregation och diskriminering. Efter
Kennedymordet
1963 godkännes Civil Rights Act 1964 och Voting Rights Act 1965 under president
Lyndon B. Johnson
. Johnson och hans efterträdare,
Richard Nixon
, expanderade ett ställföreträdare krig i Sydostasien till det misslyckade
Vietnamkriget
. En utbredd motkulturell rörelse växte, underblåst av motståndet mot kriget, svart nationalism och den
sexuella revolutionen
Betty Friedan
Gloria Steinem
och andra ledde en ny våg av feminism som sökte politisk, social och ekonomisk jämlikhet för kvinnor.
Som en följd av
Watergateskandalen
1974 blev Nixon den första amerikanske presidenten att avgå, för att undvika att bli
åtalad
på anklagelser av bland annat hindrande av rättvisa och maktmissbruk. Han efterträddes av vicepresident
Gerald Ford
Jimmy Carters
administration under det sena 1970-talet präglades av
stagflation
och
gisslankrisen i Iran
. Valet av
Ronald Reagan
som president 1980 förebådade en högerförskjutning i amerikansk politik, vilket återspeglades i stora förändringar i
skatter och utgiftsprioriteringar
. Hans andra mandatperiod förde med sig både
Iran-Contras-skandalen
och betydande diplomatiska framsteg med Sovjetunionen. Den efterföljande sovjetiska kollapsen avslutade kalla kriget.
Samtid
redigera
redigera wikitext
World Trade Center
på morgonen den
11 september 2001
Under president
George H.W. Bush
tog USA en ledande roll i det FN-sanktionerade
Gulfkriget
. Den längsta ekonomiska expansionen i modern amerikansk historia – från mars 1991 till mars 2001 – omfattade
Bill Clintons
administration och
IT-bubblan
64
En
stämning
och
sexskandal
ledde till att Clinton ställdes inför riksrätt 1998, men satt kvar som president.
Presidentvalet 2000
, ett av de jämnaste i amerikansk historia, löstes genom ett beslut i USA:s högsta domstol –
George W. Bush
, son till George H.W. Bush, blev president.
Den
11 september 2001
slog
al-Qaida
-terrorister till mot
World Trade Center
i New York och
Pentagon
i närheten av Washington, D.C. vilket dödade nästan 3 000 människor. Som svar inledde Bushadministrationen det globala
kriget mot terrorismen
. I oktober 2001 ledde amerikanska styrkor en
invasion av Afghanistan
och avlägsnade den
talibanska
regeringen och al-Qaidas träningsläger. Talibaner fortsatte att utkämpa ett gerillakrig. År 2002 började Bushadministrationen att trycka på för ett regimskifte i Irak på kontroversiella grunder.
65
66
Utan stöd av Nato eller ett uttryckligt FN-mandat för militär intervention, organiserad Bush "de villigas koalition" (
Coalition of the Willing
): koalitionsstyrkorna invaderade Irak 2003 och avsatte diktatorn
Saddam Hussein
. År 2005 orsakade
Orkanen Katrina
svår förödelse längs en stor del av Gulfkusten och ödelade
New Orleans
Den 4 november 2008, mitt i en global ekonomisk recession valdes
Barack Obama
som den första afroamerikanska presidenten. Under 2010 infördes stora
hälsovårds
- och
finansiella
reformer.
Oljeutsläppet
från
Deepwater Horizon
i Mexikanska golfen samma år blev den största oljekatastrofen någonsin i fredstid.
67
I en räd i
Pakistan
2011 dödade
Navy SEAL
:s al-Qaida-ledaren
Usama bin Ladin
. Irakkriget avslutades med tillbakadragande av de återstående amerikanska trupperna från landet. Obama omvaldes som president
2012
och undertecknande
Parisavtalet 2015
. Under
Donald Trumps
första tid som president såg han till att USA lämnade Parisavtalet.
68
Hans efterträdare president
Joe Biden
såg dock till att USA återigen anslöt sig till detta avtal.
69
Dock efter Donald Trumps återkomst till presidentposten så såg Trump till att USA ännu en gång drar sig ur avtalet.
70
Geografi
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
USA:s geografi
Topografisk
karta över
Kontinentala USA
Kontinentala USA
:s landyta uppgår till omkring 7
700
000
km².
Alaska
, avskilt från kontinentala USA genom Kanada, är den största delstaten på 1
480
000
km².
Hawaii
, som utgör en
arkipelag
i centrala Stilla havet, sydväst om Nordamerika, uppgår till drygt 16
000 km².
71
USA rankas som världens tredje eller fjärde
största land efter total yta
(mark och vatten), efter
Ryssland
och
Kanada
och strax före eller efter
Kina
. Rankingen varierar beroende på hur två av
Kina
och
Indiens
omdiskuterade territorier räknas och hur den totala ytan av USA beräknas: beräkningarna sträcker sig från 9
522
055
km²
72
till 9
629
091
km²
73
till 9
826
676
km².
Räknat till enbart landyta är USA det tredje största landet efter
Ryssland
och
Kina
, precis före
Kanada
74
Den
vithövdade havsörnen
har varit USA:s nationalfågel sedan 1782.
Topografi och hydrografi
redigera
redigera wikitext
Kustslätterna längst atlantkusten ger med sig längre inlands åt de
lövfällande
skogarna och det kuperade landskapet i regionen
Piedmont
Appalacherna
delar den östra kusten från
Stora sjöarna
och grässlätterna i
Mellanvästern
Mississippi
Missourifloden
, världens fjärde längsta flodsystem, rinner huvudsakligen i nord-sydlig riktning genom landets hjärta. Den platta och bördiga
prärien
Great Plains
sträcker ut sig mot väst, medan i sydöst återfinns en bergsregion.
Klippiga bergen
vid den västra kanten av Great Plains, sträcker sig från norr till syd genom landet, med en höjd på över 4
300 meter i
Colorado
. Längre västerut ligger den torra regionen
Great Basin
och öknar som
Mojave
Sierra Nevada
och
Kaskadbergen
sträcker sig längst stillahavskusten. Med sina 6
194 meter är Alaskas
Denali
landets högsta topp. Aktiva
vulkaner
är vanliga i
Alexanderarkipelagen
och
Aleuterna
i Alaska, och Hawaii består av vulkanöar.
Supervulkanen
som ligger under
Yellowstone nationalpark
i Klippiga bergen är kontinentens största.
75
Teton Range
, del av
Klippiga bergen
Klimat
redigera
redigera wikitext
USA med sin stora yta och sin geografiska variation innefattar de flesta klimattyper. Öster om 100:e meridianen varierar klimatet från fuktigt kontinentalklimat i norr till fuktigt subtropiskt klimat i syd. Den södra änden av
Florida
är tropisk liksom Hawaii. Great Plains, väster om 100:e meridianen har halvtorrt klimat. Mycket av bergen i väster har
bergsklimat
. Klimatet är torrt i Great Basin, öken i sydväst,
medelhavsklimat
längs Kaliforniens kust,
kustklimat
längs med
Oregon
och
Washington
och södra Alaska. Större delen av Alaska har
subarktiskt klimat
. Extremväder är inte ovanligt i USA - delstaterna som gränsar till
Mexikanska golfen
är utsatta för
orkaner
och de flesta av världens största
tornador
förekommer inom landets gränser, huvudsakligen i mellanvästerns
Tornado Alley
76
Växt- och djurliv
redigera
redigera wikitext
USA:s ekologi är väldigt skiftande: ungefär 17
000 arter av
kärlväxter
finns i kontinentala USA och Alaska, och över 1
800 arter
gömfröväxter
finns på Hawaii, få av dem finns på fastlandet.
77
USA är hem för mer än 400 olika däggdjur, 750 fågelarter och 500 reptiler och amfibiska arter.
78
Ungefär 91
000 insektsarter har beskrivits.
79
Naturskydd
redigera
redigera wikitext
Endangered Species Act
från 1973 skyddar hotade och utsatta arter och deras naturliga miljö, som övervakas av
United States Fish and Wildlife Service
. Det finns 58
nationalparker i USA
och hundratals andra federala skötta parker, skogar och
vildmarker
80
Allt som allt äger staten 28,8
procent av landets yta.
81
Det mesta av detta är skyddad mark, dock arrenderas en del av detta ut till användning för olje- och gasborrning, gruvdrift, skogsavverkning eller boskapsfarmar; 2,4
procent används för militära ändamål.
81
Styre och politik
redigera
redigera wikitext
Kapitolium
som är mötesplats för
USA:s kongress
med
National Mall
i bakgrunden. Framför Kapitolium till höger ligger
byggnaden
för
USA:s högsta domstol
och till vänster är
huvudbyggnaden
för
kongressbiblioteket
Författning och styre
redigera
redigera wikitext
USA är världens äldst bevarade
federation
. Det är en konstitutionell republik och
representativ demokrati
"där majoritetsstyre mildras av minoriteters rättigheter skyddade enligt lag."
82
Statsmakten regleras av ett system av
maktdelning
som definieras av den amerikanska konstitutionen, som fungerar som landets högsta
rättskälla
. I det amerikanska federala systemet omfattas medborgarna vanligen av tre nivåer, federala, delstatliga och lokala styren; de lokala arbetsuppgifterna delas vanligen mellan
countyn
och kommunala myndigheter. I nästan alla fall väljs maktens verkställande och lagstiftande företrädare enligt principen för
enmansvalkretsar
och
enkel (relativ) majoritet
, även kallat "
first past the post
". Det finns inget
proportionellt valsystem
på federal nivå, och det är mycket sällsynt på lägre nivåer.
Vita huset
från söder,
residens
och arbetsplats för
USA:s president
. Väster om Vita huset ligger
Eisenhower Executive Office Building
och direkt österut är
finansdepartementets
byggnad
Den
federala statsmakten
engelska
Federal Government
, alternativt benämnd som
United States Government
, än mer formellt som
Government of the United States of America
) består av tre stycken grenar:
83
Lagstiftande
Kongressen
består av
två kamrar
senaten
och
representanthuset
. Dessa skapar federala lagar;
förklarar krig
ratificerar
traktat
; har ensamrätt att bevilja anslag och fastställa skatter; samt har makt över
riksrätten
impeachment
), genom vilken de (i teorin) kan avsätta högre ämbetsmän för tjänstefel.
Representanthuset har 435 ledamöter med rösträtt som var och en representerar ett distrikt för en mandatperiod på två år. Platserna fördelas mellan delstater i förhållande till sin folkmängd vart tionde år. Efter
folkräkningen
år 2020 har sex delstater endast en representant, medan
Kalifornien
, den folkrikaste delstaten, har femtiotvå. Representanthuset väljer vid inledningen av varje kongressession en
talman
som leder kammarens verksamhet.
Senaten har 100 medlemmar där varje
delstat
har två senatorer som väljs på sex år; en tredjedel av senatens platser väljs vartannat år. Det finns ingen begränsning för hur många gånger en senator kan återväljas.
USA:s vicepresident
är senatens president, men saknar rösträtt förutom vid avgörande utslagsröst.
Verkställande
Presidenten
är
stats
- och
regeringschef
, är
militärens
högste befälhavare
, kan lägga in
veto
mot lagförslag innan
stadfästelse
samt utser medlemmar av
kabinettet
(med förbehåll för senatens råd och samtycke) och andra högre civila och militära ämbetsmän. Presidenten tjänstgör fyra år i taget och kan bara återväljas en gång. Presidenten väljs inte genom direktval, utan genom ett indirekt
elektorskollegium
där de avgörande rösterna fördelas av delstaternas elektorer.
Dömande
Högsta domstolen
är den federala domstol som till sin yttersta uppgift har att tolka
USA:s konstitution
. Dess domare utses av presidenten med senatens godkännande (råd och samtycke) på livstid. Under ledning av
USA:s chefsdomare
har domstolen nio ledamöter. Under högsta domstolen finns
federala appellationsdomstolar
och
federala distriktsdomstolar
på lägsta nivån.
Independence Hall
Philadelphia
, platsen där både
självständighetsförklaringen
och
konstitutionen
undertecknades.
Alla lagar och statliga förfaranden är föremål för rättslig prövning, och varje lag som stiftas i strid med konstitutionen riskerar att vid rättslig prövning ogiltigförklaras. Den ursprungliga texten i konstitutionen inrättar strukturen och ansvarsområden för den federala statsmakten och dess förbindelser med de enskilda delstaterna. Artikel I skyddar rätten till
"great writ" of habeas corpus
, och artikel III garanterar rätten till
juryrättegång
i alla brottmål. Ändringar av konstitutionen kräver godkännande av tre fjärdedelar av delstaterna. Konstitutionen har ändrats tjugosju gånger; de första tio ändringsförslagen som utgör
Bill of Rights
, och den fjortonde ändringen formar den centrala grunden för amerikanernas individuella rättigheter.
Delstatsstyrena
är strukturerade likt den federala statsmakten med tre grenar (lagstiftande, verkställande och dömande) som enligt
maktdelningsprincipen
balanserar varandra.
Delstaternas guvernörer
är den högsta styresmannen i den verkställande grenen (motsvarande rollen presidenten fyller på federal nivå) i varje delstat och är folkvald. Vissa delstatsdomare och andra ämbetsmän utses av guvernörerna för respektive delstat, medan i andra delstater väljs de av folket. Delstaterna har
egen lagstiftning
och ett
domstolsväsen
som är parallellt med det federala.
Administrativ indelning
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
USA:s delstater
Se även
USA:s territoriella expansion
USA är en
federal union
som består av femtio
delstater
. De ursprungliga tretton delstaterna var efterföljare till de
tretton kolonierna
som gjorde uppror mot det brittiska styret. Tidigt i landets historia organiserades tre nya delstater på ett territorium skilt från de befintliga delstaterna anspråk:
Kentucky
från
Virginia
Tennessee
från
North Carolina
och
Maine
från
Massachusetts
. De flesta andra delstater har skapats från områden som erhölls genom krig eller köp av den federala statsmakten. Några undantag omfattar
Vermont
Texas
och
Hawaii
; var och en var en självständig republik före anslutningen till unionen. Under det
amerikanska inbördeskriget
bröt
West Virginia
sig bort från
Virginia
. Den senaste delstaten, Hawaii, uppnådde statsbildning den 21 augusti 1959. Delstaterna har inte rätt att utträda från unionen.
Delstaterna utgör den största delen av den amerikanska landmassan; de två andra områden som anses vara integrerade delar av landet är
District of Columbia
, det federala distriktet, där huvudstaden Washington ligger; och
Palmyraatollen
, en obebodd atoll i Stilla havet som är ett inkorporerat territorium. USA har också fem stora territorier utanför kontinenten:
Puerto Rico
och
Amerikanska Jungfruöarna
i Västindien samt
Amerikanska Samoa
Guam
, och
Nordmarianerna
i Stilla havet. De som är födda i dessa territorier (med undantag för Amerikanska Samoa) har amerikanskt medborgarskap. Amerikanska medborgare bosatta i territorierna har många av rättigheterna och skyldigheterna som medborgare bosatta i delstaterna; de är dock generellt sett befriade från federal inkomstskatt, får inte rösta i presidentvalet, och har bara representation utan rösträtt i den amerikanska kongressen.
84
Politik
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
USA:s politik
USA har drivits inom ramen för ett
tvåpartisystem
under större delen av dess historia. För förtroendeuppdrag på de flesta nivåer hålls delstatliga administrerade
primärval
för att välja de stora partiernas kandidater för kommande
allmänna val
. Sedan
presidentvalet 1856
har de stora partierna varit
Demokratiska partiet
, som grundades 1824, och det
Republikanska partiet
, som grundades 1854. Sedan inbördeskriget har endast ett tredje presidentkandidatsparti – förre presidenten
Theodore Roosevelt
, som kandiderade som
progressiv
1912
– vunnit så mycket som 20
procent av rösterna. Det politiska systemet fungerar som en
oligarki
då affärsintressen och
lobbygrupper
har oproportionerligt stort inflytande över i praktiken förd politik.
85
Inom amerikansk politisk kultur anses Republikanska partiet center-höger eller "
konservativ
" och det Demokratiska partiet anses center-vänster eller "
amerikansk-liberal
". Delstaterna i nordöstra USA och längst västkusten och några i regionen
Great Lakes
, känt som "
blå staterna
", är relativt liberala. De "röda staterna" i södra och delar av
Great Plains
och
Klippiga bergen
är relativt konservativa.
Vinnaren av
2020 års presidentval
, demokraten
Joe Biden
är
USA:s 46:e president
. Vicepresident är
Kamala Harris
. I USA:s 116:e kongress består senaten av 53 republikaner, två
oberoende
och 45 demokrater; representanthuset består av 235 demokrater och 197 republikaner. Det finns 27 republikanska och 23 demokratiska
delstatsguvernörer
Internationella relationer
redigera
redigera wikitext
Storbritanniens utrikesminister
Jeremy Hunt
och USA:s utrikesminister
Mike Pompeo
, januari 2019.
USA utövar ett globalt ekonomiskt, politiskt och militärt inflytande. USA är permanent medlem av
FN:s säkerhetsråd
och New York är säte för
FN:s högkvarter
. USA är vidare medlem av
G8
86
G20
och
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
. Nästan alla länder har
ambassader
i Washington, D.C. och många har
konsulat
runt om i landet. Likaså har nästan alla nationer
amerikanska diplomatiska beskickningar
. Dock har
Kuba
Iran
Nordkorea
Bhutan
Libyen
och
Taiwan
inga formella diplomatiska förbindelser med USA.
USA har en "särskild relation" (
Special Relationship
) med
Storbritannien
87
och starka band till
Kanada
88
Australien
89
Nya Zeeland
90
Filippinerna
91
Japan
bilateral militärallians
),
92
Sydkorea
93
Israel
94
och flera europeiska länder. Man har ett nära samarbete med andra
Nato
-medlemmar om säkerhetspolitiska frågor och med sina grannar genom
Organization of American States
och
frihandelsavtal
som trilaterala
North American Free Trade Agreement
med Kanada och
Mexiko
. Under 2008 spenderade USA ett netto på 25,4 miljarder dollar på offentligt utvecklingsbistånd vilket är mest i världen. Som en andel av
bruttonationalinkomsten
(BNI) rankas dock det amerikanska bidraget på 0,18
procent sist bland 22 givarländer. Däremot är privata utomlandsdonationer av amerikaner relativt generösa.
95
Försvar
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
USA:s försvarsdepartement
och
USA:s väpnade styrkor
Pentagon
, försvarshögkvarteret i
Arlington, Virginia
utanför
Washington, D.C.
En karta som visar den geografiska uppdelningen av försvarsdepartementets sex regionala försvarsgrensövergripande
militärbefälhavare
Combatant Commanders
).
Enligt
USA:s konstitution
är
presidenten
de väpnade stridskrafternas
högste befälhavare
, men det är
kongressen
som beviljar anslagen och som stiftar de lagar som reglerar verksamheten.
1947 års nationella säkerhetsakt
kodifierad
United States Codes
titlar 10
och
50
, utgör den rättsliga grunden för dagens försvarsväsende.
Uniform Code of Military Justice
(som ingår i titel 10 U.S.C.) reglerar det militära rättssystemet.
USA har sex
försvarsgrenar
varav fem (
armén
marinkåren
flottan
flygvapnet
rymdstyrkan
) hör till
försvarsdepartementet
som leds av
USA:s försvarsminister
Secretary of Defense
). Försvarsministern biträds av
USA:s biträdande försvarsminister
USA:s försvarschef
(som är ordförande för
Joint Chiefs of Staff
) och
USA:s vice försvarschef
. Försvarsgrenarna är i sin tur sorterade under tre militärdepartement (
Military Departments
) som är delkomponenter i försvarsdepartementet: armédepartementet (
Department of the Army
) under ledning av
arméministern
, flygvapendepartementet (
Department of the Air Force
) under ledning av
flygvapenministern
samt marindepartementet (
Department of the Navy
) under ledning av
marinministern
som omfattar både flottan och marinkåren. Den sjätte försvarsgrenen,
kustbevakningen
, lyder under
inrikessäkerhetsdepartementet
men kan överföras till marindepartementet (dvs försvarsdepartementet) vid krigsförkaring eller när presidenten efter godtycke finner det lämpligt.
Förutom de rent federala styrkorna finns
USA:s nationalgarde
som består av en
armédel
och en
flygvapendel
. Delstaternas nationalgarden står normalt under högsta befäl av respektive delstats
guvernör
, men som alltid kan tas i anspråk för federal tjänstgöring.
Under 2008 hade de väpnade styrkorna 1,4 miljoner personal i aktiv tjänst. Reserverna och
Nationalgardet
ökade antalet trupper till 2,3 miljoner. För Försvarsdepartementet arbetar också cirka 700
000 civila, exklusive entreprenörer.
96
Militärtjänstgöring är frivillig men
värnplikt
kan inträffa i krigstid genom
Selective Service System
. Transporter och logistik samordnas av
United States Transportation Command
. Militären driver 865 baser och anläggningar utomlands
97
och upprätthåller grupperingar med mer än 100
000 aktivt tjänstgörande personal i 25 länder.
98
Omfattningen av denna globala militära närvaro har fått vissa forskare att beskriva USA som att upprätthålla ett "imperium av baser."
99
USA:s totala militära utgifter under 2008, mer än 600 miljarder dollar, var över 41
procent av de globala militära utgifterna och större än de närmaste fjorton största nationella sammanlagda militära utgifterna. Utgifterna per capita, 1
967 dollar, var omkring nio gånger genomsnittet i världen. Vid fyra
procent av BNP var andelen näst högst bland de femton största militära utgifterna, efter
Saudiarabien
100
Försvarsdepartementets föreslagna budget
för 2011, 549 miljarder dollar, är en 3,4
procent ökning jämfört med 2010 och 85
procent högre än under 2001. Ytterligare 159 miljarder dollar föreslås för det militära närvaron i Irak och Afghanistan.
101
Från och med september 2010 planerar USA att ha 96
000 trupper i Afghanistan och 50
000 i Irak.
102
Fram till den 5 januari 2011 hade USA drabbats 4
432 militära dödsfall under
Irakkriget
103
och 1
448 under
kriget i Afghanistan
104
Polis
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Polisen i USA
Se även
Dödsstraff i USA
Brottsbekämpning
i USA ankommer i första hand hos den
lokala polisen
och
delstatliga åklagare
under delstaternas
jurisdiktion
. Federala polismyndigheter som
FBI
och
U.S. Marshals
liksom
federala åklagare
har avgränsade och specialiserade uppdrag. På federal nivå och i delstaterna verkar
rättspraxis
i ett
rättssystem
som huvudsakligen bygger på
Common law
, dvs
Engelsk rätt
. De övervägande mängden
brottmål
och
civilrättsliga
fall i USA avgörs i
delstatliga domstolar
som dömer efter delstatlig lagstiftning.
Federala domstolar
hanterar fall som faller under
federal jurisdiktion
. Det tionde grundlagstillägget tillerkänner delstaterna och medborgarna samtliga rättigheter som konstitutionen inte explicit tilldelar den federala statsmakten. Om delstatlig och federal lagstiftning står i motsats till varandra, har federal lag företräde över delstatlig lag ifall behörigheten att lagstifta i aktuellt fall kan härledas från
USA:s konstitution
och prejudicerande rättsfall.
105
En åldersgräns på 18 år gäller i allmänhet för rökning och 21 år för alkoholkonsumtion.
Bland
i-länder
har USA nivåer över genomsnittet för våldsbrott och särskilt höga nivåer av vapenvåld och mord.
106
Det skedde 5,0 mord per 100
000 personer invånare under 2009, 10,4
procent färre än år 2000.
107
Rätten att äga och bära vapen (det andra
tillägget
USA:s konstitution
) är föremål för omstridda politiska debatter.
USA har den högsta dokumenterade graden av fängslande
108
och totala antalet fängslade personer
109
i världen. I början av 2008 var mer än 2,3 miljoner människor inspärrade, mer än en av 100 vuxna.
110
Den nuvarande graden är ungefär sju gånger så stor som siffran var 1980
111
och över tre gånger som den i
Polen
, det landet i
OECD
som har den näst högsta graden.
112
Afroamerikanska män är fängslade ungefär sex gånger oftare än vita män och tre gånger graden av spansktalande män.
108
Landets höga grad av fängslande beror till stor del på domutslag och drogpolicys.
108
113
Under slutet av 2018 genomförde Trumpadministrationen en större fängelsereform, kallad
First Step Act
, för att försöka lösa delar av problemen. Reformen innebar sänkta minimistraff för en rad
narkotikabrott
och ett slopande av regeln om automatisk
livstid
för personer som döms för tredje gången för narkotikabrott.
114
Fast det har avskaffats i de flesta västerländska länder är dödsstraff sanktionerad i USA för vissa federala och militära brott, och i trettiofyra delstater. Sedan 1976, när USA:s högsta domstol
återinförde dödsstraffet
efter ett fyra år långt
moratorium
, har mer än 1000 avrättningar genomförts.
115
År 2010 hade landet det femte högsta antalet avrättningar i världen efter
Kina
Iran
Nordkorea
och
Jemen
116
År 2007 blev New Jersey den första delstaten att genom lagstiftning avskaffa dödsstraffet sedan högsta domstolens beslut 1976, följt av
New Mexico
2009 och
Illinois
2011.
117
Ekonomi och infrastruktur
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
USA:s ekonomi
Se även
Arbetsrätt i USA
Ekonomiska indikatorer
Arbetslöshet
3,5
(november 2019)
118
BNP-tillväxt
1,8
(1Q 2011), 2,9
(2009
– 2010)
119
KPI
-inflation
3,2
(april 2010
– april 2011)
120
Fattigdom
14,3
(2009)
121
Statsskuld
16,008 biljoner dollar
(17 september 2012)
122
Hushållens nettoförmögenhet
54,2 biljoner dollar
(4Q 2009)
123
Mellan 1947 och 1979 ökade den reala medianinkomsten med över 80 procent för alla klasser där inkomsterna för fattiga amerikaner ökade snabbare än för de rika. Trots kraftiga ökningar i produktivitet, låg arbetslöshet och låg inflation har inkomstökningarna sedan 1980 varit långsammare än under tidigare decennier, mindre allmänt delade och åtföljda av ökad ekonomisk otrygghet.
124
125
Medianhushållsinkomsten ökade för alla klasser 1980–1998.
126
Detta till stor del på grund av fler dubbla inkomsttagare per hushåll,
minskad klyfta mellan könen
och längre arbetstider. Tillväxten var dock långsammare och starkt lutad mot den absoluta toppen (se diagram).
127
124
128
Följaktligen har inkomstandelen för de översta 1–21,8 procenten av de totalt redovisade inkomsterna 2005 mer än fördubblats sedan 1980,
129
vilket gjorde USA till det land som har de största inkomstskillnaderna bland industriländerna under slutet av 00-talet.
127
130
Den översta procenten betalade 27,6 procent av alla federala skatter; de översta 10 procenten betalade 54,7 procent.
131
Förmögenhet, såsom inkomst, var samtidigt mycket koncentrerad: De rikaste 10
procent av den vuxna befolkningen besatt 69,8
procent av landets hushållsförmögenhet vilket var den näst högsta andelen bland industriländerna.
132
Den översta 1
procent ägde 33,4
procent av nettoförmögenheten.
133
Kombinerade privata och offentliga sociala utgifter per capita var 2003 högre än i
Norden
134
Jämfört med Europa hade USA 2004 i allmänhet en högre
inkomst
- och bolagsskatt medan arbete och i synnerhet
konsumtionsskatt
är lägre.
135
Ett modernt medelklassfamiljshus i förorten
Salinas
Kalifornien
Den amerikanska välfärdsstaten var 1999–2005 en av de minst omfattande i den industrialiserade världen, vilket minskade både relativ fattigdom och
absolut fattigdom
betydligt mindre än medelvärdet för rika nationer.
127
136
Cirka 12
procent av arbetstagarna var 2005 fackligt organiserade vilket kan jämföras med Västeuropa där motsvarande siffror var 30
procent.
137
År 2006 rankade
Världsbanken
USA först vad gällde lätthet att anställa och avskeda arbetare.
138
Enligt
United States Census Bureau
var medianvärdet för hushållsinkomster före skatt 49
777 dollar under 2007. Medianvärdet varierade från 65
469 dollar bland asiat-amerikanska hushåll till 32
584 bland afroamerikanska hushåll.
121
En
Unicefstudie
2007 om barns välbefinnande i 21 industrialiserade nationer rankades USA näst sist.
139
Enligt uppgifter från 00-talet bidrog den amerikanska välfärdsstaten till att minska fattigdomen bland de äldre
140
medan unga fick relativt lite hjälp.
141
Genom
köpkraftsparitets
växelkurser är den övergripande medianen liknande den av de mest välbärgade klungorna i industriländerna. Efter att ha sjunkit kraftigt under mitten av 1900-talet har fattigdomen planat ut sedan början av 1970-talet, med 11–15
procent av amerikanerna som lever under
fattigdomsgränsen
varje år och 58,5 procent som har tillbringat minst ett år i fattigdom mellan 25 och 75 års ålder.
142
143
År 2008 inträffade en
finanskris i USA
som spred sig över hela världen. Finanskrisen berodde främst på att centralbankerna höll styrräntorna låga villet ledde till att många finansinstitut lånade ut med hög risk.
Lehman Brothers
var den första banken som gick i konkurs i krisen. Regeringen hade sänkt räntan på lånen och pengar lånades ut till personer som ibland var låginkomsttagare och utan möjlighet att betala tillbaka. Den globala spridningen kom eftersom de amerikanska bankerna hade placerat om lånen i andra länders banker ifall det skulle gå dåligt.
144
Krisen ledde bland annat till att regeringen stöttade bankerna ekonomiskt för att försöka rädda bankerna. Arbetslösheten ökade också.
145
Enligt
Internationella valutafonden
(IMF) 2009 utgjorde USA:s
BNP
på 14,799 biljoner dollar 24
procent av
bruttovärldsprodukten
på marknadsmässiga växelkurser och nästan 21
procent av bruttovärldsprodukten i
köpkraftsparitet
(PPP).
146
Landet hade då det största nationella BNP i världen men det var cirka 5 procent lägre än
Europeiska unionens
BNP i PPP under 2008. Landet rankades nia i världen i nominell BNP per capita och sexa i
BNP per capita i PPP
146
Under 2009 beräknades den
privata sektorn
utgöra 55,3
procent av ekonomin där den
federala statsmaktens
verksamhet stod för 24,1
procent och den delstatliga och lokala verksamheten (inklusive federala överföringar) resterande 20,6
procent.
147
År 2009 hade USA den tredje högsta arbetskraftsproduktiviteten per person i världen efter Luxemburg och Norge. Man var fjärde i produktivitet per timme bakom de två länderna och Nederländerna.
148
Samma år levde 43,6 miljoner amerikaner i fattigdom.
121
I augusti 2010 bestod den amerikanska arbetskraften av 154,1 miljoner människor. Av dessa var 21,2 miljoner människor statsanställda. Den största privata arbetsmarknaden var vård och socialt stöd med 16,4 miljoner anställda.
118
USA:s statsskuld
1940–2015
Statsskuldens andel av BNP ökade enormt mellan 2007 och 2010, från 46,7 procent till 76,1 procent år 2010.
149
Ekonomin växte från en BNP på strax under 6
000 miljarder US dollar år 1990 till lite drygt 16
000 miljarder US dollar år 2012.
150
USA var 2013 den ledande ekonomin i världen, och hade då varit det sedan 1920-talet. Landets ekonomi utgjorde 24 procent av världens samlade BNP, bruttovärldsproduktion. Trots en ledande position i världen var arbetslösheten relativt hög, över 9 procent, och statsskulderna är mycket höga, ungefär 17 biljoner dollar.
151
Ekonomer har pekat på att landet dock står inför stora ekonomiska problem, då
statsskulden
och
budgetunderskottet
under lång tid ökat.
Budgetunderskottet
förväntas växa till nya nivåer, till följd av att myndigheterna finansierade ett antal skattesänkningar under 2017.
39
Samtidigt fick
skattesänkningarna
positiva effekter för landets
ekonomiska tillväxt
och
BNP
40
41
och bekämpandet av
arbetslöshet
som i slutet av 2018 var på sin lägsta nivå sedan 1969.
42
Näringsliv
redigera
redigera wikitext
USA har en
kapitalistisk
blandekonomi
som drivs av rika
naturresurser
, en väl utbyggd infrastruktur och hög produktivitet.
152
Ekonomin är
postindustriell
med en
tjänstesektor
som bidrar med 67,8
procent av BNP, trots att USA fortfarande är en industriell stormakt.
153
De ledande affärsområdet efter bruttointäkt är parti- och detaljhandel; efter nettoresultat är det tillverkning.
154
Kemiska produkter är det ledande tillverkningsindustriområdet.
155
USA är världens tredje största producent av olja samt dess största importör.
156
Man är världens främsta producent av el- och kärnkraft samt flytande naturgas, svavel, fosfater och salt. Medan jordbruket står för knappt 1
procent av BNP
153
är USA världens största producent av majs
157
och sojabönor.
158
Energi och råvaror
redigera
redigera wikitext
En kolgruva i
Wyoming

USA har 27
procent av världens kolreserver.
159
USA:s energianvändning är 29
000
terawattimmar
per år. Energianvändning per capita är 7,8 ton oljeekvivalenter per år jämfört med Tysklands 4,2 ton och Kanadas 8,3 ton. År 2005 kom 40
procent av denna energi från olja, 23
procent från kol och 22
procent från naturgas. Resten levereras av kärnkraft och
förnybara energikällor
160
USA är världens största konsument av olja.
161
Under årtionden har kärnkraften spelat en begränsad roll i förhållande till många andra i-länder, delvis på grund av allmänhetens uppfattning i kölvattnet av
Harrisburgolyckan
1979. Under 2007 har flera ansökningar om nya kärnkraftverk lämnats in.
162
Industri
redigera
redigera wikitext
USA är fortfarande ledande inom flyg- och rymdbranschen, försvarsindustri och läkemedelsindustri. Vidare var år 2010 mer än en fjärdedel av de ledande 500 företagen i världen placerade i USA.
163
Tjänster och turism
redigera
redigera wikitext
Wall Street
och
New York Stock Exchange
New York
New York Stock Exchange
är världens största
börs
efter dollarvolym.
164
Handel
redigera
redigera wikitext
År 2004 stod USA inför samma problem som Europa vad gällde globaliseringen. Allt fler varor kom från Kina, som konkurrerade ut de ledande länderna med billigare varor. Produktionen var billigare i Kina och därför placerade många amerikanska och europeiska företag sin produktion där.
165
År 2007 utgjorde fordon både den ledande import- och den ledande exportvaran.
166
USA var 2008 den största importören av varor och tredje största exportören även om exporten per capita var relativt låg. Samma år var det totala amerikanska handelsunderskottet 696 miljarder dollar.
167
Kanada, Kina, Mexiko, Japan och Tyskland var dess största handelspartners.
168
USA rankades 2009 på andra plats i
Global Competitiveness Report
169
År 2010 blev Japan den största utländska innehavaren av amerikanska statsskuldspapper efter gått om Kina i början av året.
170
Exporten låg samma år på 13 procent av BNP och importen på 16 procent av BNP. Exporten ökade åren 1961–2010 från 5 till 13 procent. Under samma period ökade importen från 4 till 16 procent.
171
När ett land importerar mer än de exporterar blir det ett handelsunderskott och detta underskott sjönk lite i USA under början av 2010-talet. Exporten för USA ökade till 194,9 miljarder dollar och importen minskade till 229,1 miljarder dollar i november 2013.
172
Det fanns alltså fortfarande en skillnad på 34,2 miljarder dollar. Också handelsunderskottet med Kina minskade, i oktober 2013 låg handelsunderskottet med Kina på 28,9 miljarder dollar och i slutet av 2013 hade det minskat till 26,9 miljarder dollar. USA var 2014 med i frihandelsorganisationen
World Trade Organization
(WTO), och hade dessutom ett antal bilaterala avtal för handel med många länder.
173
USA handlade 2014 med länder från hela världen och var då den största importören av varor. Kanada, Kina, Mexiko, Japan och Tyskland var de största handelspartnerna. Tyngdpunkten för handeln hade flyttats från Europa till Asien. USA exporterade även mycket och var den tredje största exportören i världen.
171
Infrastruktur
redigera
redigera wikitext
Transporter
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Transport i USA
Interstate Highway System
som sträcker ut sig 75 440 km.
174
Dagliga persontransporter i USA domineras av bil som körs på en av de 13 miljoner vägarna.
175
Från och med 2003 fanns det 759 bilar per 1
000 amerikaner jämfört med 472 per 1
000 invånare i Europeiska unionen året därpå.
176
Cirka 40
procent av personfordonen är skåpbilar,
stadsjeepar
eller lätta lastbilar.
177
Den genomsnittlige vuxne amerikanen (redovisning av alla förare och icke-förare) spenderar 55 minuter med att köra varje dag och åker 47
km.
178
Den civila flygindustrin är helt privatägt medan de flesta stora flygplatser är offentligt ägda. De fyra största flygbolagen i världen efter passagerare är amerikanska;
Southwest Airlines
är störst.
179
Av världens trettio mest trafikerade flygplatser ligger sexton i USA, däribland den mest trafikerade,
Hartsfield–Jackson Atlanta International Airport
180
Trots att godstransport på järnväg är omfattande använder relativt få människor tåg för att resa inom eller mellan städer.
181
Kollektivtrafik står för 9
procent av USA:s arbetsresor jämfört med 38,8
procent i Europa.
182
Cykelanvändning är minimal, långt under europeisk nivå.
183
Utbildning och forskning
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Utbildning i USA
Harvard University
, landets äldsta institution för högre utbildning och medlem i
Ivy League
, är ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen.
Amerikansk offentlig utbildning drivs av statliga och lokala myndigheter reglerade av
USA:s utbildningsdepartement
genom restriktioner för federala bidrag. Barn måste i de flesta delstater gå i skolan från sex års ålder eller sju (i allmänhet,
förskola
eller första klass) tills de fyller arton (vanligen att föra dem igenom tolfte klass, i slutet av
high school
). Vissa stater tillåter studerande att lämna skolan vid sexton eller sjutton års ålder.
184
Cirka 12
procent av barnen är inskrivna i församlings- eller icke-sekteristiska
privatskolor
. Drygt två
procent av barnen är
hemskolade
185
USA har många konkurrerande privata och offentliga institutioner för högre utbildning samt
community colleges
med öppen antagning. Av amerikanerna tjugofem år och äldre avlade 84,6
procent examen från high school, 52,6
procent deltog i något
college
, 27,2
procent avlade
kandidatexamen
och 9,6
procent avlade akademisk examen.
186
Den grundläggande
läs- och skrivkunnigheten
är cirka 99
procent.
187
FN tilldelar USA ett utbildningsindex på 0,97 vilket är 12:a i världen.
188
Ett fotografi från
Apollo 11
av
Buzz Aldrin
på Månens yta.
USA har varit ledande inom forskning och teknisk innovation sedan slutet av 1800-talet. År 1876 tilldelades
Alexander Graham Bell
det första amerikanska patentet för
telefonen
Thomas Edisons
laboratorium utvecklade
grammofonen
, den första långvariga
glödlampan
och den första livskraftiga
filmkameran
Nikola Tesla
var först med
växelström
växelströmsmotor
och
radio
. I början av 1900-talet främjade bilföretagen
Ransom Eli Olds
och
Henry Ford
det
löpande bandet
. År 1903 gjorde
Bröderna Wright
den första ihållande och kontrollerade flygturen.
189
Uppgången av
nazismen
på 1930-talet ledde till att många europeiska forskare, bland annat
Albert Einstein
och
Enrico Fermi
, emigrerade till USA. Under andra världskriget utvecklade
Manhattanprojektet
kärnvapen och inledde atomåldern.
Rymdkapplöpningen
ledde till snabba framsteg i raketteknik,
materialvetenskap
och datorer. USA utvecklade i stort sett
ARPANET
och dess efterföljare
Internet
. Idag kommer merparten av forskningen och utvecklingsfinansiering, 64
procent, från den privata sektorn.
190
USA är världsledande i vetenskapliga forskningsrapporter och
impact factor
191
Amerikanerna har stora tekniska konsumentvaror
192
och nästan hälften av de amerikanska hushållen hade
bredbandsanslutning
till Internet 2007.
193
Landet är den främsta utvecklaren och odlaren av
genmodifierat livsmedel
som representerar hälften av världens biotekniska grödor.
194
Befolkning
redigera
redigera wikitext
USAs demografi
Folkmängd
340 110 988
2024-07-01
195
196
Födelsetal
11
2022
197
/1 000 invånare
Dödstal
9,8
2022
197
/1 000 invånare
Förväntad levnadslängd
77
år
2022
197
Summerad fruktsamhet
1,665
2022
197
barn/kvinna
Läskunnighet
99,4
procent
1979
198
Språk
Officiella språk
hawaiiska
och
spanska
Redigera Wikidata
Demografi
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
USA:s demografi
2010 års folkräkning rapporterade 308
745
538 invånare.
United States Census Bureaus
befolkningsklocka beräknar att landets befolkning nu är 313
606
000
199
inklusive uppskattningsvis 11,2 miljoner illegala invandrare.
200
USA är den tredje folkrikaste nationen i världen, efter Kina och Indien, och är det enda industrialiserade landet där en stor befolkningsökning förutses.
201
Med ett födelsetal på 13,82 per 1
000 invånare, 30
procent lägre än genomsnittet i världen, är dess
befolkningstillväxt
0,98
procent betydligt högre än i Västeuropa, Japan och Sydkorea.
202
Under räkenskapsåret 2010 beviljades över en miljon invandrare permanent uppehållstillstånd.
203
De flesta av dem kom genom familjeåterförening.
203
Minoriteter
redigera
redigera wikitext
Största ursprungsgrupper efter land, år 2000.
Ras/Etnicitet (2010)
204
Vit
72,4
Svarta/Afroamerikaner
12,6
Asiater
4,8
Amerikanska indianer
och
inuiter
0,9
Hawaiindianer och stillahavsbor
0,2
Övrigt
6,2
Två eller fler folkgrupper
2,9
Spansk/Latinsk (
av någon folkgrupp
16,3
Migration
redigera
redigera wikitext
Mexiko har varit den ledande källan till nya invånare i över två decennier. Sedan 1998 har Kina, Indien och Filippinerna varit i topp fyra varje år.
205
USA har en mycket internationell befolkning. 31 ursprungsgrupper har mer än en miljon medlemmar.
206
Vita amerikaner är den största
rasgruppen
. Tyska amerikaner, irländska amerikaner och engelska amerikaner utgör tre av landets fyra största ursprungsgrupper.
206
Afroamerikaner
är landets största
rasminoritet
och tredje största ursprungsgruppen.
206
Asiatiska amerikaner är landets näst största rasminoritet. De två största asiatisk amerikanska ursprungsgrupperna är kinesiska amerikaner och filippinska amerikaner.
206
År 2010 inkluderade den amerikanska befolkningen cirka 5,2 miljoner människor med vissa anor från
indianer
eller Alaskaindianer (endast 2,9 miljoner med sådana anor) och 1,2 miljoner med vissa anor från Hawaiianer eller Stillahavsbor (endast 0,5 miljoner).
207
Folkräkningen omfattar nu kategorin "annan ras" för "svarande kan inte identifiera sig med någon" av sina fem officiella raskategorier. Mer än 19 miljoner människor placerades i denna kategori under 2010.
207
Befolkningstillväxten av spansktalande och latinamerikaner (
Hispanic
och
Latino
, villkoren är officiellt utbytbara) är en stor
demografisk trend
. 50,5 miljoner amerikaner av spanskt ursprung
207
identifieras som att dela en distinkt "etnicitet" av Census Bureau. 64
procent av spansktalande amerikanerna är av mexikansk härkomst.
208
Mellan 2000 och 2010 ökade landets spansktalande befolkningen med 43
procent medan den icke-spansktalande befolkningen ökade endast med 4,9
procent.
204
Mycket av denna tillväxt kommer från invandringen. År 2007 var 12,6
procent av den amerikanska befolkningen utlandsfödda där 54
procent av den siffran är födda i
Latinamerika
209
Fertiliteten är också en faktor. Den genomsnittliga spansktalande kvinnan föder 3,0 barn under sin livstid jämfört med 2,2 för icke-spansktalande svarta kvinnor och 1,8 för icke-spansktalande vita kvinnor (under ersättningsnivån på 2,1).
201
Minoriteter (enligt Census Bureau, alla utom icke-spansktalande, icke-mångrasliga vita) utgör 34
procent av befolkningen. De beräknas vara i majoritet år 2042.
210
Urbanisering
redigera
redigera wikitext
Omkring 82
procent av amerikanerna bor i tätorter (
urban area
) (enligt Census Bureau, sådana områden inkluderar
förorter
). Ungefär hälften av dem bor i städer med en befolkning över 50 000.
211
År 2008 hade 273
inkorporerade platser
befolkningar på över 100
000, nio städer hade mer än en miljon invånare och fyra
världsstäder
hade över två miljoner (
New York
Los Angeles
Chicago
och
Houston
).
212
Det finns 52 storstadsområden med en befolkning på mer än en miljon.
213
Av de femtio snabbast växande storstadsområden ligger fyrtiosju i väst eller syd.
214
Dallas
, Houston,
Atlanta
och
Phoenixs
storstadsområden växte alla med mer än en miljon människor mellan 2000 och 2008.
213
Ledande tätorter
visa
redigera
Rank
Stad
Inv. storstadsområde
215
Metropolitan Statistical Area
Region
216
New York
Los Angeles
New York
18 897 109
New York-Northern New Jersey-Long Island, NY-NJ-PA MSA
Nordöstra
Los Angeles
12 828 837
Los Angeles-Long Beach-Santa Ana, CA MSA
Västra
Chicago
9 461 105
Chicago-Naperville-Joliet, IL-IN-WI MSA
Mellanvästern
Dallas
6 371 773
Dallas-Fort Worth-Arlington, TX MSA
Södra
Philadelphia
5 965 343
Philadelphia-Camden-Wilmington, PA-NJ-DE-MD MSA
Nordöstra
Houston
5 946 800
Houston-Sugar Land-Baytown, TX MSA
Södra
Washington, D.C.
5 582 170
Washington-Arlington-Alexandria, DC-VA-MD-WV MSA
Södra
Miami
5 564 635
Miami-Fort Lauderdale-Pompano Beach, FL MSA
Södra
Atlanta
5 268 860
Atlanta-Sandy Springs-Marietta, GA MSA
Södra
10
Boston
4 552 402
Boston-Cambridge-Quincy, MA-NH MSA
Nordöstra
baserat på folkräkningen 2010
Språk
redigera
redigera wikitext
Se även
Språk i USA
Språk (2007)
217
Engelska
endast
225,5 miljoner
Spanska
, inkl.
Kreol
34,5 miljoner
Kinesiska
2,5 miljoner
Franska
, inkl.
Kreol
2,0 miljoner
Tagalog
1,5 miljoner
Vietnamesiska
1,2 miljoner
Tyska
1,1 miljoner
Koreanska
1,1 miljoner
Engelska
är de facto det nationella språket. Även om det inte finns ett
officiellt språk
på federal nivå standardiseras engelska i vissa lagar, som till exempel USA:s naturaliseringskrav. År 2007 talade 226 miljoner eller 80 procent av befolkningen i åldern fem år och äldre bara engelska hemma.
Spanska
, som talas av 12 procent av befolkningen i hemmet, är det näst vanligaste språket och är det mest undervisade andraspråket.
217
218
Franska
är det fjärde mest talande och tredje mest undervisade språket. Vissa amerikaner förespråkar engelska som landets officiella språk som det är i minst 28 delstater.
219
Både
hawaiiska
och engelska är enligt lag officiella språk på Hawaii.
220
New Mexicos
lagar förespråkar användning av både engelska och spanska, och
Louisiana
gör detsamma för engelska och franska.
221
Andra delstater, såsom
Kalifornien
, förvaltar publiceringen av spanska versioner av vissa statliga dokument, däribland domstolsformulär.
222
Flera territorier ger officiellt erkännande till sina modersmål tillsammans med engelska.
Samoanska
och
chamorro
är erkända av Amerikanska Samoa och Guam.
Karoliniska
och chamorro är erkända av Nordmarianerna. Spanska är ett officiellt språk i Puerto Rico.
Religion
redigera
redigera wikitext
Se även
Religion i USA
En
presbyteriansk
kyrka; de flesta amerikaner identifierar sig som kristna.
USA är officiellt en sekulär stat. Det första tillägget till den amerikanska konstitutionen garanterar fritt religionsutövande och förbjuder inrättandet av någon
religiös styrning
223
Enligt en undersökning från 2007 sa 78,4
procent av de vuxna själva att de var kristna,
224
en minskning från 86,4
procent år 1990.
225
I en studie från 2002 sa 59
procent av amerikanerna att religionen spelar en "mycket viktig roll i deras liv", en betydligt högre siffra än för något annat i-land.
226
Protestantiska
samfund svarade för 51,3
procent medan
romersk katolicism
med 23,9
procent var den största enskilda kyrkosamfundet. Studien kategoriserar vita
evangelikaler
på 26,3
procent av befolkningen som landets största religiösa kohort.
224
En annan studie uppskattar evangelikaler av alla raser till 30-35
procent.
227
Den totala rapporteringen av icke-kristna religioner under 2007 var 4,7
procent, en ökning från 3,3
procent år 1990.
225
De ledande icke-kristna religionerna var
judendom
(1,7
procent),
buddhism
(0,7
procent),
islam
(0,6
procent),
hinduism
(0,4
procent) och
unitarian universalism
(0,3
procent).
224
Undersökningen rapporterar även att 16,1
procent av amerikanerna beskrev sig själva som icke-religiösa, vilket inkluderar
agnostiker
och
ateister
, en ökning från 8,2
procent år 1990.
224
225
En Gallup-undersökning ifrån 2012 visar att 46
% av amerikaner är
kreationister
, det vill säga att en gud skapade människan i nuvarande form.
228
Sociala förhållanden
redigera
redigera wikitext
År 2007 var 58
procent av amerikanerna åldern 18 och över gifta, 6
procent var änka, 10
procent var skilda och 25
procent hade aldrig varit gifta.
229
Kvinnor arbetar nu mestadels utanför hemmet och avlägger kandidatexamen.
230
Samkönat äktenskap
är en omtvistad fråga. Vissa delstater tillåter
registrerat partnerskap
eller inhemska partnerskap i stället för äktenskap. Sedan 2003 har flera delstater legaliserat homoäktenskap som ett resultat av dömande eller lagstiftande åtgärder. Samtidigt har den
federala regeringen
och en majoritet av delstater fastställt äktenskap mellan en man och en kvinna och/eller uttryckligt förbud mot samkönade äktenskap. Den allmänna opinionen i frågan har skiftat från ett generellt motstånd på 1990-talet till ett statistiskt dödläge år 2011.
231
Den amerikanska graden av tonårsgraviditeter, 79,8 per 1
000 kvinnor är den högsta bland OECD-länderna.
232
Abortpolitik lämnades åt delstaterna att bestämma tills Högsta domstolen
legaliserade bruket 1972
. Frågan är fortfarande mycket kontroversiell och den allmänna opinionen delad i många år. Många delstater förbjuder offentlig finansiering av förfarandet och begränsar sena aborter, kräver föräldrarnas anmälan för minderåriga och förordnar väntetid. Medan abortgraden faller är abortförhållandet 241 per 1000 levande födda och abortgrad på 15 per 1
000 kvinnor i åldern 15–44 fortfarande högre än de flesta västerländska länder.
233
Efter
ett nytt domstolsutslag 2022
som upphävde det från 1972 är det nu återigen upp till delstaterna att besluta i abortfrågor.
234
Hälsa
redigera
redigera wikitext
Se även
Sjukvård i USA
USA:s livslängd på 77,8 år vid födseln
235
är ett år kortare än den totala siffran i Västeuropa, och tre till fyra år lägre än i Norge, Schweiz och Kanada.
236
Under de senaste två decennierna har landets medellivslängd sjunkit från 11:e till 42:e plats i världen.
237
Barnadödligheten på 6,37 promille placerar också USA på 42:a plats av 221 länder vilket är bakom hela Västeuropa.
238
Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen är mycket överviktiga och ytterligare en tredjedel är överviktig.
239
Fetmagraderingen, den högsta i den industrialiserade världen, har mer än fördubblats under det senaste 25 åren.
240
Fetmarelaterad
typ 2-diabetes
anses epidemisk av sjukvårdspersonal.
241
Texas Medical Center
Houston
, världens största vårdcenter.
242
Den amerikanska graden av tonårsgraviditeter, 79,8 per 1
000 kvinnor, är nästan fyra gånger så stor som Frankrike och fem gånger så stor som Tyskland.
243
Abort, lagligt vid efterfrågan, är mycket kontroversiellt. Många delstater förbjuder offentlig finansiering av förfarandet och begränsar sena aborter, kräver föräldrarnas anmälan för minderåriga och förordnar väntetid. Medan abortgraden faller är abortförhållandet 241 per 1
000 födda och abortgraden med 15 per 1
000 kvinnor i åldern 15–44 fortfarande högre än de flesta västerländska länderna.
233
Det amerikanska sjukvårdssystemet spenderar mer än någon annat land, mätt i såväl utgifter per capita och andel av BNP.
244
Världshälsoorganisationen
rankade den amerikanska sjukvården år 2000 som först i lyhördhet, men 37:e i utförande. USA är ledande inom medicinsk innovation. År 2004 spenderade den icke industriella sektorn tre gånger så mycket som Europa per capita på biomedicinsk forskning.
245
Till skillnad från i alla andra i-länder är vårdtäckningen i USA inte universell. År 2004 betalade privata försäkringar för 36
procent av de personliga hälsoutgifterna, privata direktutlägg betalade för 15
procent och federala, statliga och lokala myndigheter betalade för 44
procent.
246
År 2005 var 46,6 miljoner amerikaner, 15,9
procent av befolkningen, oförsäkrade vilket var 5,4 miljoner fler än under 2001. Den främsta orsaken till denna ökning är nedgången i antalet amerikaner med sponsrade sjukförsäkringar från arbetsgivare.
247
Saken om oförsäkrade och underförsäkrade amerikaner är en stor politisk fråga.
248
En studie år 2009 uppskattade att avsaknaden av försäkringar är förknippad med nästan 45
000 dödsfall per år.
249
År 2006 blev
Massachusetts
den första delstaten att förordna universell sjukförsäkring.
250
Federal lagstiftning
som antogs i början av 2010 kommer att skapa ett nära-universellt sjukförsäkringssystem runt om i landet år 2014.
Kultur
redigera
redigera wikitext
USA är ett
mångkulturellt
land och hem till en mängd olika etniska grupper, traditioner och värderingar.
19
251
Bortsett från de nu små
indianska
och infödda hawaiianska populationerna invandrade nästan alla amerikaner eller deras förfäder under de senaste 500 åren.
252
Den kultur som hålls gemensamt av de flesta amerikaner – traditionell amerikansk kultur – är en
västerländsk kultur
som i hög grad härrör från de europeiska invandrarnas traditioner med influenser från många andra källor, såsom traditioner som förts av slavar från Afrika.
19
253
Senare tids invandring från Asien och särskilt Latinamerika har lagt till en kulturell mix som har beskrivits som både en homogeniserande
smältdegel
och en heterogen
salladsskål
där invandrare och deras ättlingar behåller utmärkande kulturella egenskaper.
19
Den amerikanska kulturen anses vara den mest
individualistiska
i världen.
254
Även om den
amerikanska drömmen
eller uppfattningen att amerikaner åtnjuter hög
social rörlighet
, som spelar en viktig roll för att locka invandrare, har andra i-länder en större social rörlighet.
255
Medan den traditionella kulturen anser att USA är ett
klasslöst samhälle
256
identifierar forskare viktiga skillnader mellan landets sociala klasser, som påverkar
socialisation
, språk och värderingar.
257
Den amerikanska medelklassen och den så kallade professionella klassen (
professional-managerial class
) har inlett många moderna sociala trender som modern
feminism
miljörörelsen
och mångkulturalism.
258
Amerikanernas självbilder, sociala synpunkter och kulturella förväntningar är förknippade med deras yrken till ett ovanligt nära grad.
259
Medan amerikaner tenderar att starkt värdera socioekonomiska prestationer ses
vanlig eller medelmåttig
allmänt som en positiv egenskap.
260
Massmedier
redigera
redigera wikitext
Radio och television
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Television i USA
Amerikanerna hade 2002 flest tv-tittare i världen.
261
Den genomsnittliga tittartiden fortsätter att stiga och nådde fem timmar per dag under 2006.
262
De fyra stora tv-bolagen (s.k.
networks
) är alla kommersiella enheter. Amerikaner lyssnar på radioprogram, som också i hög grad kommersialiserats, i genomsnitt drygt två och en halv timme om dagen.
263
Förutom
webbportaler
och
sökmotorer
är de mest populära webbplatserna
Wikipedia
Blogger
Ebay
, och
Craigslist
264
Konstarter
redigera
redigera wikitext
Musik och dans
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Musik i USA
Den rytmiska och lyriska stilarna i den
afroamerikanska musiken
har djupt påverkat
amerikansk musik
i stort, till skillnad från europeiska traditioner. Inslag från
folkidiomer
som
blues
och det som nu kallas
old-time music
, antogs och omvandlades till
populära genrer
med global publik.
Jazz
utvecklades av innovatörer som
Louis Armstrong
och
Duke Ellington
i början av 1900-talet.
Countrymusik
utvecklades på 1920-talet och
rhythm and blues
på 1940-talet.
Elvis Presley
och
Chuck Berry
var bland pionjärerna i mitten av 1950-talets
rock and roll
. Under 1960-talet framkom
Bob Dylan
från folkmusikens nypremiär för att bli en av USA:s mest hyllade låtskrivare och
James Brown
ledde utvecklingen av
funken
. Nyare amerikanska skapelser inkluderar
hiphop
och
house
. Amerikanska popstjärnor som Presley,
Michael Jackson
och
Madonna
har blivit globala kändisar.
265
Fast föga är känd om den tiden, etablerade
Charles Ives
verk på 1910-talet honom som den första stora amerikanska kompositören i den klassiska traditionen, medan experimentalister som
Henry Cowell
och
John Cage
skapade en distinkt amerikansk inställning till klassisk komposition.
Aaron Copland
och
George Gershwin
utvecklade en ny syntes av populär och klassisk musik.
Koreograferna
Isadora Duncan
och
Martha Graham
bidrog till att skapa
modern dans
, medan
George Balanchine
och
Jerome Robbins
var ledande inom 1900-talets balett.
Teater
redigera
redigera wikitext
En av de första stora främjarna av
amerikansk teater
var
impressarion
P.T. Barnum
som började driva ett nöjeskomplexet på nedre
Manhattan
1841. Teamet
Harrigan och Hart
producerade en serie populära
musikaliska
komedier i New York med början i slutet av 1870-talet. Under 1900-talet uppstod den moderna musikalen i form av
Broadway
. Sångerna av musikalkompositörer som
Irving Berlin
Cole Porter
och
Stephen Sondheim
har blivit
popstandarder
. Dramatikern
Eugene O'Neill
tilldelades Nobels litteraturpris 1936. Andra uppmärksammade amerikanska dramatiker inkluderar flera
Pulitzerprisvinnare
såsom
Tennessee Williams
Edward Albee
och
August Wilson
Bildkonst
redigera
redigera wikitext
I bildkonsten var
Hudson River School
i mitten av 1800-talet en rörelse i traditionen av europeisk
naturalism
. De realistiska målningarna av
Thomas Eakins
är nu allmänt prisade.
Armory Show
år 1913 i New York City, en utställning av den europeiska
modernistiska konsten
, chockade allmänheten och förvandlade den amerikanska konstscenen.
266
Georgia O'Keeffe
Marsden Hartley
och andra experimenterade med nya stilar och visade en mycket individualistisk känslighet. Stora konstnärliga rörelser som den
abstrakta expressionismen
av
Jackson Pollock
och
Willem de Kooning
och
popkonsten
av
Andy Warhol
och
Roy Lichtenstein
är i stort sett utvecklad i USA. Strömmen av modernism och sedan
postmodernism
har fört berömmelse till amerikanska arkitekter som
Frank Lloyd Wright
Philip Johnson
och
Frank Gehry
Amerikanerna har länge varit viktiga i det moderna konstnärliga mediet
fotografi
med stora fotografer såsom
Alfred Stieglitz
Edward Steichen
och
Ansel Adams
Litteratur
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Litteratur i USA
och
Amerikansk filosofi
Jack Kerouac
, en av de mest kända personerna i
Beat Generation
, en grupp författare som kom till framträdande på 1950-talet.
Under 1700- och början av 1800-talet tog amerikansk konst och litteratur det mesta från Europa. Författare som
Nathaniel Hawthorne
Edgar Allan Poe
och
Henry David Thoreau
etablerade en distinkt amerikansk litterär röst i mitten av 1800-talet.
Mark Twain
och poeten
Walt Whitman
var stora gestalter under århundradets andra hälft.
Emily Dickinson
, praktiskt taget okänd under sin livstid, är nu erkänd som en viktig amerikansk poet.
267
Ett verk som anses fånga grundläggande aspekter av den nationella erfarenheten och karaktären – som
Herman Melvilles
Moby Dick
(1851), Twains
Huckleberry Finns äventyr
(1885) och
F. Scott Fitzgeralds
Den store Gatsby
(1925) – kan dubbas "
Great American Novel
".
268
Elva amerikanska medborgare har tilldelats
Nobelpriset i litteratur
, senast var
Toni Morrison
1993.
William Faulkner
och
Ernest Hemingway
nämns ofta bland de mest inflytelserika författarna under 1900-talet.
269
Populära litterära genrer såsom
western
och
hårdkokta deckare
har utvecklats i USA. Författarna i
Beat Generation
öppnade upp nya litterära metoder, likaså gjorde postmodernistiska författare som
John Barth
Thomas Pynchon
och
Don DeLillo
Tidningens
tecknade serie
och serietidning är båda amerikanska innovationer.
Stålmannen
, själva sinnebilden för serietidningens
superhjälte
, har blivit en amerikansk ikon.
270
Transcendentalisterna
, ledda av Thoreau och
Ralph Waldo Emerson
, etablerade den första stora
amerikanska filosofiska rörelsen
. Efter inbördeskriget var
Charles Sanders Peirce
och sen
William James
och
John Dewey
ledare i utvecklingen av
pragmatism
. Under 1900-talet förde verk av
W.V. Quine
och
Richard Rorty
, byggda på av
Noam Chomsky
, fram
analytisk filosofi
i förgrunden av amerikanska akademiker.
John Rawls
och
Robert Nozick
ledde återupplivningen av dem
politiska filosofin
Film
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Film i USA
Hollywoodskylten
Världens första kommersiella filmutställning genomfördes i New York år 1894 med hjälp av
Thomas Edisons
Kinetoskop
. Året därpå sågs den första kommersiella visningen av en projicerad film, också i New York, och USA var i förgrunden för
ljudfilmsutveckling
under de följande decennierna. Sedan början av 1900-talet har den amerikanska filmindustrin i stort sett varit baserad i och runt
Hollywood
, Kalifornien. Regissören
D.W. Griffith
var central huvudperson för utvecklingen av filmgrammatik och
Orson Welles
En sensation
(1941) anges ofta som den bästa filmen genom tiderna.
271
Amerikanska
filmskådespelare
som
John Wayne
och
Marilyn Monroe
har blivit ikoner medan producent/entreprenören
Walt Disney
var ledande i både
animerad film
och
filmmerchandising
. De stora filmstudiorna i Hollywood har producerat de kommersiellt mest framgångsrika filmerna i historien, till exempel
Stjärnornas krig
(1977) och
Titanic
(1997), och produkter från Hollywood dominerar idag den globala filmindustrin.
272
Traditioner
redigera
redigera wikitext
Helgdagar och högtider
redigera
redigera wikitext
USA har tio federala helgdagar.
273
Nyårsdagen
(engelska: New Year's Day) -
1 januari
Martin Luther King-dagen
(engelska: Birthday of Martin Luther King, Jr.) - tredje måndagen i
januari
Washington's Birthday
- tredje måndagen i
februari
Memorial Day
- sista måndagen i
maj
USA:s självständighetsdag
(engelska: Independence Day) -
4 juli
Labor Day
- första måndagen i
september
Columbus Day
- andra måndagen i
oktober
Veterans Day
11 november
Thanksgiving
(officiellt engelskt namn: Thanksgiving Day) - fjärde torsdagen i
november
Juldagen
(engelska: Christmas Day) -
25 december
Dessutom är Presidentens installationsdag (engelska:
Inauguration Day
) den 20 januari vart fjärde år en helgdag för anställda i
Washington, D.C.s
storstadsområde.
Matkultur
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Amerikanska köket
Amerikanska kulturikoner: äppelpaj, baseboll och den
amerikanska flaggan
Det traditionella amerikanska köket är ungefär densamma som i andra västländer. Det traditionella amerikanska köket använder inhemska råvaror, såsom kalkon, hjort, potatis, sötpotatis, majs, squash och lönnsirap, som konsumerades av indianer och tidiga europeiska bosättare. Långsamt kokt fläsk och biffbarbecue, crab cakes, potatischips och chokladfyllda småkakor är typiska amerikanska livsmedel.
Soul food
, utvecklad av afrikanska slavar, är populär i södra USA och bland många afroamerikaner.
Synkretisk
mat som
Louisiana creole
Cajun
och
Tex-Mex
är viktiga regionalt.
Karakteristiska rätter som äppelpaj, stekt kyckling, pizza, hamburgare och varmkorv härrör från recept av olika invandrare. Pommes frites, mexikanska rätter som burritos och tacos samt pastarätter fritt anpassade från italienska källor, konsumeras ofta.
274
Amerikaner i allmänhet föredrar kaffe framför te. Den amerikanska industrins marknadsföring är till stor del ansvarig för att ha gjort apelsinjuice och mjölk till frukostdrycker som finns överallt.
275
Den amerikanska snabbmatsindustrin är den största i världen, sedan 1930-talet ofta i
drive-through
-format. Snabbmatskonsumtion påstås ofta ha utlöst hälsoproblem. Under 1980- och 1990-talet ökade amerikanernas kaloriintag med 24
procent.
274
Tendensen att ofta äta middag på snabbmatställen är socialt förknippad med vad tjänstemän inom folkhälsan kallar den amerikanska "fetmaepidemin".
276
Sötade läskedrycker är populära och sockrade drycker står för 9
procent av det amerikanska kaloriintaget.
277
Sport
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Sport i USA
En
quarterback
collegefotboll
Baseboll
har betraktats som
nationalsporten
sedan slutet av 1800-talet, även efter den överskuggats i popularitet av
amerikansk fotboll
Basket
och
ishockey
är landets två ledande professionella lagsporter.
Collegefotboll
och
basket
lockar stor publik. Amerikansk fotboll är nu genom flera mätningar den mest populära publiksporten.
278
Boxning och hästkapplöpning var en gång i tiden den mest sedda individuella sporten, men har överskuggats av
golf
och
biltävlingar
, speciellt
NASCAR
. Fotboll spelas mycket på ungdoms- och amatörnivå.
Tennis
och många utomhussporter är också populära.
Medan de flesta stora amerikanska sporter har utvecklats av europeisk praxis är basket,
volleyboll
skateboarding
snowboarding
och
cheerleading
amerikanska uppfinningar.
Lacrosse
och
surfing
uppstod från indianska och infödda hawaiianska aktiviteter som föregår den västerländska kontakten. Åtta
olympiska spel
har
ägt rum i USA
. USA har vunnit 2 301 medaljer i
olympiska sommarspelen
, mer än något annat land,
279
och 253 i de
olympiska vinterspelen
, näst mest.
280
Internationella rankningar
redigera
redigera wikitext
Organisation
Undersökning
Rankning
Heritage Foundation
The Wall Street Journal
Index of Economic Freedom 2019
12 av 180
Reportrar utan gränser
Pressfrihetsindex 2019
48 av 180
Transparency International
Korruptionsindex 2018
22 av 180
FN:s utvecklingsprogram
Human Development Index 2018
15 av 189
Economist Intelligence Unit
Demokratiindex 2018
25 av 167
Se även
redigera
redigera wikitext
The american way of life
Stand your ground
Anmärkningar
redigera
redigera wikitext
Engelska är
de facto
språket för den
federala statsmakten
och det enda språk som talas i hemmet av 80
procent av amerikanerna från fem års ålder och uppåt. Spanska är det näst mest talade språket.
Om USA eller
Kina
har störst area är
omtvistat
. Siffran är angiven från amerikanska
CIA
:s
The World Factbook
. Andra källor anger mindre siffror. Alla auktoritativa beräkningar av landets storlek innehåller endast 50 delstater och District of Columbia, inte territorierna.
Beräkningen av befolkning inkluderar personer vars vanliga vistelseort är i de femtio delstaterna och District of Columbia, inklusive icke-medborgare. Det omfattar inte dem som antingen bor i territorierna, som uppgår till mer än fyra miljoner amerikanska medborgare (de flesta i
Puerto Rico
), eller amerikanska medborgare som bor utanför USA.
Folkräkningen hölls den 1 april 2010 och avsåg befolkningen i de 50 delstaterna och District of Columbia.
Källor
redigera
redigera wikitext
”New York City's Population Is Shrinking: Demographic Trends”
. bloomberg.com
Läst 7 november 2025
Meridith McGraw
(28 februari 2025).
”Trump to Sign Executive Order Making English Official U.S. Language”
(på Engelska).
WSJ
Läst 28 februari 2025
”Official language of the United States”
(på engelska).
USA:s president
. usa.gov. 17 september 2025
Läst 7 november 2025
PDF
Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska
(10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid.
74
”United States”
(på engelska (yta anges i kvadratkilometer)).
The World Factbook
CIA
. 30 september 2009. Arkiverad från
originalet
den 26 december 2018
Läst 5 januari 2010
”U.S. and World Population Clock”
. U.S. Census Bureau
Läst 11 augusti 2015
”U.S. Census Bureau Announces 2010 Census Population Counts -- Apportionment Counts Delivered to President”
(på
Engelska
). United States Census 2010. Arkiverad från
originalet
den 24 december 2010
Läst 18 november 2016
”Download World Economic Outlook database: April 2023”
(på engelska).
Internationella valutafonden
Läst 16 april 2023
”Income, Poverty and Health Insurance Coverage in the United States: 2011”
(på engelska).
Newsroom
United States Census Bureau
. 12 september 2012
Läst 23 januari 2013
”Human Development Report 2021/2022”
(på engelska)
PDF
). United Nations Development Programme. sid.
284-287
Läst 3 december 2022
Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes
Internationella standardiseringsorganisationen
läs online
, läst: 15 september 2018.
[källa från Wikidata]
Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes
Internationella standardiseringsorganisationen
läs online
, läst: 15 september 2018.
[källa från Wikidata]
Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes
Internationella standardiseringsorganisationen
läs online
, läst: 15 september 2018.
[källa från Wikidata]
”Landsnummer”
. eniro.se
Läst 7 november 2025
Amerika
Nationalencyklopedins
nätupplaga. Läst 21 augusti 2019.
(på engelska)
The New York Times Guide to Essential Knowledge, Second Edition: A Desk Reference for the Curious Mind
. St. Martin's Press. 2007. sid.
632.
ISBN 978-0-312-37659-8
Onuf, Peter S.
(1983)
(på engelska).
The Origins of the Federal Republic: Jurisdictional Controversies in the United States, 1775–1787
. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.
ISBN 978-0-8122-1167-2
U.S. State Department, Common Core Document to U.N. Committee on Human Rights, December 30, 2011, Item 22, 27, 80.— and U.S. General Accounting Office Report, U.S. Insular Areas: application of the U.S. Constitution, November 1997, p. 1, 6, 39n.
Adams, J. Q.; Strother-Adams, Pearlie
(2001).
Dealing with Diversity
. Chicago: Kendall/Hunt.
ISBN 0-7872-8145-X
”Who was first? New info on North America's earliest residents”
(på engelska).
The Los Angeles Times
. 12 juli 2012
Greene, Jack P.; Pole, J.R., red
(2008)
(på engelska).
A Companion to the American Revolution
. sid.
352–361
Bender, Thomas
(2006)
(på engelska).
A Nation Among Nations: America's Place in World History
. New York: Hill & Wang. sid.
61.
ISBN 978-0-8090-7235-4
Carlisle, Rodney P.; Golson, J. Geoffrey
(2007)
(på engelska).
Manifest Destiny and the Expansion of America
. Turning Points in History Series. ABC-CLIO. sid.
238.
ISBN 978-1-85109-833-0
”The Civil War and emancipation 1861–1865”
(på engelska).
Africans in America
. Boston, MA: WGBH. Inget datum
Läst 26 mars 2013
Britannica Educational Publishing
(2009). Wallenfeldt, Jeffrey H.. red
(på engelska).
The American Civil War and Reconstruction: People, Politics, and Power
. America at War. Rosen Publishing Group. sid.
264.
ISBN 978-1-61530-045-7
White, Donald W.
(1996).
”1: The Frontiers”
(på engelska).
The American Century
. Yale University Press.
ISBN 0-300-05721-0
Läst 26 mars 2013
Maddison, Angus
(2006).
”Historical Statistics for the World Economy”
(på engelska). Nederländerna: The Groningen Growth and Development Centre, Economics Department of the University of Groningen. Arkiverad från
originalet
den 5 december 2020
Läst 6 november 2008
”World Economic Outlook Database: United States”
(på engelska).
Internationella valutafonden
. mars 2013
Läst 9 mars 2014
Europeiska unionen
har en större kollektiv ekonomi, men är inte en enda nation.
”U.S. Workers World's Most Productive”
(på engelska). CBS News. 11 februari 2009
Läst 23 april 2013
”Manufacturing, Jobs and the U.S. Economy”
(på engelska). Alliance for American Manufacturing. 2013. Arkiverad från
originalet
den 13 oktober 2012
Läst 24 februari 2017
”OECD Better Life Index”
(på engelska). OECD Publishing
Läst 25 november 2012
”Household Income”
(på engelska).
Society at a Glance 2011: OECD Social Indicators
. OECD Publishing. 12 april 2011.
doi
10.1787/soc_glance-2011-6-en
Läst 25 november 2012
”Crisis squeezes income and puts pressure on inequality and poverty”
(på engelska)
PDF
). OECD (2013)
Läst 26 juli 2013
”Income distribution and poverty”
(på engelska).
OECD
. Arkiverad från
originalet
den 13 oktober 2013
Läst 13 mars 2014
”Income and Poverty in the United States: 2016”
(på engelska).
United States Census Bureau
Läst 5 mars 2017
”Trends in world military expenditure, 2012”
(på engelska).
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
. 1 april 2013. Arkiverad från
originalet
den 15 april 2013
Läst 15 april 2013
Cohen, Eliot A.
(juli/augusti 2004).
”History and the Hyperpower”
(på engelska).
Foreign Affairs
Läst 14 juli 2006
”Country Profile: United States of America”
(på engelska).
BBC News
. 22 april 2008
Läst 18 maj 2008
”State Debt Ranking Percent GDP for 2018 - Charts”
www.usgovernmentdebt.us
. Arkiverad från
originalet
Läst 4 maj 2018
Mutikani, Lucia (29 november 2017).
"The U.S. economy grew faster than initially thought in the third quarter"
Reuters
. Läst 13 januari 2018.
”Real Gross Domestic Product”
StLouisFed
. 21 december 2017
Läst 3 augusti 2018
Rugaber, Christopher (5 oktober 2018).
”US Unenployment rate falls to 3.7 percent, lowest since 1969”
Fox Business
. Läst 6 mars 2019.
”Cartographer Put 'America' on the Map 500 years Ago”
(på engelska).
USA Today
. 24 april 2007
Läst 30 november 2008
”The Charters of Freedom”
(på engelska). National Archives
Läst 20 juni 2007
McClure, James
(12 juni 2008).
”A Primer: The 'First Capital' Debate”
(på engelska). YDR.com. Arkiverad från
originalet
den 25 september 2015
Läst 26 juli 2010
Wilson, Kenneth G
(1993).
The Columbia Guide to Standard American English
. New York: Columbia University Press. sid.
27–28.
ISBN 0-231-06989-8
Zimmer, Benjamin
(24 november 2005).
”Life in These, Uh, This United States”
(på engelska). University of Pennsylvania – Language Log
Läst 22 februari 2008
”Peopling of Americas”
(på engelska). Smithsonian Institution, National Museum of Natural History. juni 2004. Arkiverad från
originalet
den 28 november 2007
Läst 19 juni 2007
Butler, James Davie
(oktober 1896).
”British Convicts Shipped to American Colonies”
(på engelska).
American Historical Review 2
. Smithsonian Institution, National Museum of Natural History
Läst 21 juni 2007
Meltzer, D.J.
(1992).
”How Columbus Sickened the New World: Why Were Native Americans So Vulnerable to the Diseases European Settlers Brought With Them?”
(på engelska).
New Scientist
: sid.
38
Russell, David Lee
(2005)
(på engelska).
The American Revolution in the Southern Colonies
. Jefferson, N.C. & London: McFarland. sid.
12.
ISBN 0-7864-0783-2
Blackburn, Robin
(1998)
(på engelska).
The Making of New World Slavery: From the Baroque to the Modern, 1492–1800
. London & New York: Verso. sid.
460.
ISBN 1-85984-195-3
Morrison, Michael A.
(1999)
(på engelska).
Slavery and the American West: The Eclipse of Manifest Destiny and the Coming of the Civil War
. Chapel Hill: University of North Carolina Press. sid.
13–21.
ISBN 0-8078-4796-8
”1860 Census”
(på engelska)
PDF
). U.S. Census Bureau
Läst 10 juni 2007
Sida 7 listar en sammanlagd slavpopulation till 3 953 760.
De Rosa, Marshall L.
(1997)
(på engelska).
The Politics of Dissolution: The Quest for a National Identity and the American Civil War
. Edison, NJ: Transaction. sid.
266.
ISBN 1-56000-349-9
Vinovskis, Maris
(1990)
(på engelska).
Toward a social history of the American Civil War: exploratory essays
. Cambridge: University Press. sid.
6.
ISBN 0521395593
Gates, John M.
(1 augusti 1984).
”War-Related Deaths in the Philippines”
(på engelska).
Pacific Historical Review
. College of Wooster. Arkiverad från
originalet
den 29 juni 2014
Läst 27 september 2007
Foner, Eric; Garraty, John A.
(1991)
(på engelska).
The Reader's Companion to American History
. New York: Houghton Mifflin. sid.
576.
ISBN 0-395-51372-3
McDuffie, Jerome; Piggrem, Gary Wayne & Woodworth, Steven E.
(2005)
(på engelska).
U.S. History Super Review
. Piscataway, NJ: Research & Education Association. sid.
418.
ISBN 0-7386-0070-9
Burton, Jeffrey F., et al.
(juli 2000).
”A Brief History of Japanese American Relocation During World War II”
(på engelska).
Confinement and Ethnicity: An Overview of World War II Japanese American Relocation Sites
. National Park Service
Läst 2 april 2010
Kennedy, Paul
(1989)
(på engelska).
The Rise and Fall of the Great Powers
. New York: Vintage. sid.
358.
ISBN 0-679-72019-7
”The United States and the Founding of the United Nations, August 1941
– October 1945”
(på engelska). U.S. Dept. of State, Bureau of Public Affairs, Office of the Historian. oktober 2005. Arkiverad från
originalet
den 12 juni 2007
Läst 11 juni 2007
Pacific War Research Society
(2006)
(på engelska).
Japan's Longest Day
. New York: Oxford University Press.
ISBN 4-7700-2887-3
Voyce, Bill
(21 augusti 2006).
”Why the Expansion of the 1990s Lasted So Long”
(på engelska). Iowa Workforce Information Network. Arkiverad från
originalet
den 7 november 2015
Läst 16 augusti 2007
”Many Europeans Oppose War in Iraq”
(på engelska).
USA Today
. 14 februari 2003
Läst 1 september 2008
Springford, John
(1 december 2003).
”‘Old’ and ‘New’ Europeans United: Public Attitudes Towards the Iraq War and US Foreign Policy”
(på engelska)
PDF
). Centre for European Reform
Läst 1 september 2008
”BP Oil Spill Is Now The Largest Ever In Gulf”
(på engelska). CBS/Associated Press. 1 juli 2010. Arkiverad från
originalet
den 25 maj 2012
Läst 1 juli 2010
Milman, Oliver; Smith, David; Carrington, Damian
(1 juni 2017).
”Donald Trump confirms US will quit Paris climate agreement”
(på brittisk engelska).
The Guardian
ISSN
0261-3077
Läst 24 mars 2025
Peltier, Elian; Sengupta, Somini
(19 februari 2021).
”U.S. formally rejoins the Paris climate accord.”
(på amerikansk engelska).
The New York Times
ISSN
0362-4331
Läst 24 mars 2025
Perez, Nate
(21 januari 2025).
”Trump is withdrawing from the Paris Agreement (again), reversing U.S. climate policy”
(på engelska).
NPR
Läst 24 mars 2025
Lubowski, Ruben, Marlow Vesterby & Shawn Bucholtz
(21 juli 2006).
”AREI Chapter 1.1: Land Use”
(på engelska). Economic Research Service. Arkiverad från
originalet
den 17 februari 2009
Läst 9 mars 2009
”United States”
(på engelska (yta anges i kvadratmile)). Encyclopædia Britannica
Läst 25 mars 2008
”Population by Sex, Rate of Population Increase, Surface Area and Density”
(på engelska (yta anges i kvadratkilometer))
PDF
).
Demographic Yearbook 2005
. UN Statistics Division
Läst 25 mars 2008
”World Factbook: Area Country Comparison Table”
(på engelska). Yahoo Education. Arkiverad från
originalet
den 26 maj 2007
Läst 28 februari 2007
O'Hanlon, Larry.
”Supervolcano: What's Under Yellowstone?”
(på engelska). Discovery Channel. Arkiverad från
originalet
den 25 maj 2012
Läst 13 juni 2007
Perkins, Sid
(11 maj 2002).
”Tornado Alley, USA”
(på engelska).
Science News
. Arkiverad från
originalet
den 1 juli 2007
Läst 20 september 2006
Morin, Nancy.
”Vascular Plants of the United States”
(på engelska)
PDF
).
Plants
. National Biological Service. Arkiverad från
originalet
den 24 juli 2013
Läst 27 oktober 2008
”Global Significance of Selected U.S. Native Plant and Animal Species”
(på engelska). SDI Group. 9 februari 2001. Arkiverad från
originalet
den 18 januari 2009
Läst 20 januari 2009
”Numbers of Insects (Species and Individuals)”
(på engelska). Smithsonian Institution
Läst 20 januari 2009
”National Park Service Announces Addition of Two New Units”
(på engelska). National Park Service. 28 februari 2006. Arkiverad från
originalet
den 1 oktober 2006
Läst 13 juni 2006
”Federal Land and Buildings Ownership”
(på engelska)
PDF
). Republican Study Committee. 19 maj 2005. Arkiverad från
originalet
den 24 maj 2010
Läst 9 mars 2009
Scheb, John M.; Scheb II, John M.
(2002)
(på engelska).
An Introduction to the American Legal System
. Florence, KY: Delmar. sid.
6.
ISBN 0-7668-2759-3
”Branches of the U.S. Government”
(på engelska).
usa.gov
. 28 juli 2021
Läst 20 augusti 2021
Raskin, James B.
(2003)
(på engelska).
Overruling Democracy: The Supreme Court Vs. the American People
. London och New York: Routledge. sid.
36–38.
ISBN 0-415-93439-7
Davies Boren, Zachary.
”The US is an oligarchy, study concludes”
News - North America
The Telegraph
Läst 18 april 2014
”What is the G8?”
(på engelska). University of Toronto
Läst 11 februari 2012
Chapman, James
(26 maj 2011).
”Brotherhood of the Burger Kings: Obama and Cameron Hail 'Stronger than Ever' Special Relationship”
(på engelska).
Mail Online
(London)
Läst 28 augusti 2011
Ek, Carl; Fergusson, Ian F.
(3 september 2010).
”Canada–U.S. Relations”
(på engelska)
PDF
). Congressional Research Service. Arkiverad från
originalet
den 24 september 2015
Läst 28 augusti 2011
Vaughn, Bruce
(8 augusti 2008).
”Australia: Background and U.S. Relations”
(på engelska). Congressional Research Service
Läst 28 augusti 2011
Vaughn, Bruce
(27 maj 2011).
”New Zealand: Background and Bilateral Relations with the United States”
(på engelska)
PDF
). Congressional Research Service
Läst 28 augusti 2011
Lum, Thomas
(3 januari 2011).
”The Republic of the Philippines and U.S. Interests”
(på engelska)
PDF
). Congressional Research Service
Läst 3 augusti 2011
Chanlett-Avery, Emma, et al.
(8 juni 2011).
”Japan-U.S. Relations: Issues for Congress”
(på engelska)
PDF
). Congressional Research Service
Läst 28 augusti 2011
Manyin, Mark E.; Chanlett-Avery, Emma; Nikitin, Mary Beth
(8 juli 2011).
”U.S.–South Korea Relations: Issues for Congress”
(på engelska)
PDF
). Congressional Research Service
Läst 28 augusti 2011
Addis, Casey L.
(14 februari 2011).
”Israel: Background and U.S. Relations”
(på engelska)
PDF
). Congressional Research Service. Arkiverad från
originalet
den 10 maj 2012
Läst 28 augusti 2011
Shah, Anup
(13 april 2009).
”US and Foreign Aid Assistance”
(på engelska). GlobalIssues.org. Arkiverad från
originalet
den 3 februari 2010
Läst 11 oktober 2009
”The Air Force in Facts and Figures (Armed Forces Manpower Trends, End Strength in Thousands)”
(på engelska)
PDF
).
Air Force Magazine
. maj 2009
Läst 9 oktober 2009
”Base Structure Report, Fiscal Year 2008 Baseline”
(på engelska)
PDF
).
USA:s försvarsdepartement
Läst 9 oktober 2009
”Active Duty Military Personnel Strengths by Regional Area and by Country (309A)”
(på engelska)
PDF
).
USA:s försvarsdepartement
. 31 mars 2010. Arkiverad från
originalet
den 24 juli 2013
Läst 7 oktober 2010
Ikenberry, G. John
(mars/april 2004).
”Illusions of Empire: Defining the New American Order”
(på engelska).
Utrikesministeriet
. Arkiverad från
originalet
den 20 juli 2011
Kreisler, Harry & Johnson, Chalmers
(29 januari 2004).
”Conversations with History”
(på engelska).
University of California, Berkeley
. Arkiverad från
originalet
den 10 juni 2007
Läst 21 juni 2007
”The Fifteen Major Spender Countries in 2008”
(på engelska).
Stockholm International Peace Research Institute
. Arkiverad från
originalet
den 28 mars 2010
Läst 9 oktober 2009
”Fiscal Year 2011 Budget Request Overview”
(på engelska)
PDF
).
USA:s försvarsdepartement
. februari 2010. Arkiverad från
originalet
den 16 februari 2013
Läst 19 augusti 2010
Hennessey, Kathleen & Sly, Liz
(2 augusti 2010).
”U.S. Combat Forces To Be out of Iraq by Aug. 31”
(på engelska).
The Seattle Times
/Tribune Washington Bureau
Läst 18 augusti 2010
”Operation Iraqi Freedom”
(på engelska). Iraq Coalition Casualty Count. 5 januari 2011. Arkiverad från
originalet
den 21 mars 2011
Läst 5 januari 2011
”Operation Enduring Freedom”
(på engelska). Iraq Coalition Casualty Count. 5 januari 2011. Arkiverad från
originalet
den 29 december 2010
Läst 5 januari 2011
”Federal Court System in the United States”
(på engelska).
Administrative Office of the United States Courts
. 2016
Läst 7 oktober 2021
”Eighth United Nations Survey of Crime Trends and Operations of Criminal Justice Systems (2001–2002)”
(på engelska)
PDF
). United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC). 31 mars 2005
Läst 18 maj 2008
”Murder”
(på engelska).
Crime in the United States 2009
FBI
. 1 september 2010
Läst 23 juli 2011
”New Incarceration Figures: Thirty-Three Consecutive Years of Growth”
(på engelska)
PDF
). Sentencing Project. 1 december 2006. Arkiverad från
originalet
den 10 april 2016
Läst 10 juni 2007
Walmsley, Roy
(24 april 2005).
”World Prison Population List”
(på engelska)
PDF
). King's College London, International Centre for Prison Studies. Arkiverad från
originalet
den 28 juni 2007
Läst 19 oktober 2007
För de senaste uppgifterna, se
”Prison Brief for United States of America”
(på engelska). King's College London, International Centre for Prison Studies. 21 juni 2006. Arkiverad från
originalet
den 4 augusti 2007
Läst 19 oktober 2007
För andra uppskattningar av graden fängslade i Kina och Nordkorea, se
Adams, Cecil
(6 februari 2004).
”Does the United States Lead the World in Prison Population?”
(på engelska). The Straight Dope
Läst 11 oktober 2007
”Pew Report Finds More than One in 100 Adults are Behind Bars”
(på engelska). Pew Center on the States. 28 februari 2008. Arkiverad från
originalet
den 3 mars 2008
Läst 2 mars 2008
”Incarceration Rate, 1980–2005”
(på engelska). U.S. Dept. of Justice, Bureau of Justice Statistics. 24 april 2006. Arkiverad från
originalet
den 11 juni 2007
Läst 10 juni 2007
”World Prison Population List (8th edition)”
(på engelska)
PDF
). King's College London, International Centre for Prison Studies. 24 april 2009. Arkiverad från
originalet
den 26 juli 2011
Läst 23 juli 2011
”The Impact of the War on Drugs on U.S. Incarceration”
(på engelska). Human Rights Watch. maj 2000
Läst 10 juni 2007
Boglind, Kajsa (21 december 2018).
”Fängelsereform klubbad i USA”
Sveriges Radio
. Läst 15 mars 2019.
Lartey, Jamiles (21 december 2018).
”Trump signs bipartisan criminal justice overhaul First Step Act into law”
The Guardian
. Läst 15 mars 2019.
”Executions in the United States in 2007”
(på engelska). Death Penalty Information Center. Arkiverad från
originalet
den 7 september 2008
Läst 15 juni 2007
”Executions Around the World”
(på engelska). Death Penalty Information Center. 24 april 2010
Läst 23 juli 2011
”Quinn Signs Death Penalty Ban, Commutes 15 Death Row Sentences to Life”
(på engelska).
Chicago Tribune
. 9 mars 2011
Läst 9 mars 2011
”Employment Situation Summary”
(på engelska). U.S. Dept. of Labor. 6 december 2019
Läst 30 december 2019
”Gross Domestic Product, First Quarter 2011 (Second Estimate)”
(på engelska). Bureau of Economic Analysis. 26 maj 2011
Läst 12 juni 2011
Förändringen är baserad på
chained dollars
2005. Kvartalstillväxten uttrycks som en årstakt.
”Consumer Price Index: April 2011”
(på engelska). Bureau of Labor Statistics. 13 maj 2011
Läst 12 juni 2011
”Income, Poverty, and Health Insurance Coverage in the United States: 2009”
(på engelska)
PDF
).
United States Census Bureau
. 16 september 2010
Läst 16 september 2010
”Debt Statistics”
(på engelska).
USA:s finansdepartement
. Arkiverad från
originalet
den 18 april 2011
Läst 19 september 2012
”Flow of Funds Accounts of the United States”
(på engelska)
PDF
).
Federal Reserve
. 11 mars 2010
Läst 31 maj 2010
Bartels, L. M.
(2008)
(på engelska).
Unequal Democracy: The Political Economy of the New Gilded Age
. Princeton, NJ: Princeton University Press
Hartman, C.
(24 april 2008).
”By the Numbers: Income”
(på engelska). Demos.org. Arkiverad från
originalet
den 29 september 2011
Läst 24 juli 2008
Henderson, David R.
(24 april 1998).
”The Rich – and Poor – Are Getting Richer”
(på engelska).
Hoover Digest
Läst 19 juni 2007
Smeeding, T. M.
(24 april 2005).
”Public Policy: Economic Inequality and Poverty: The United States in Comparative Perspective”
(på engelska).
Social Science Quarterly
"86": ss.
955–983.
Yellen, J.
(2006).
”Speech to the Center for the Study of Democracy 2006–2007 Economics of Governance Lecture University of California, Irvine”
(på engelska). San Francisco: Federal Reserve Board. Arkiverad från
originalet
den 5 december 2010
Läst 24 juli 2008
Shapiro, Isaac
(17 oktober 2005).
”New IRS Data Show Income Inequality Is Again on the Rise”
(på engelska). Center on Budget and Policy Priorities
Läst 16 maj 2007
Gilbert, D.
(1998)
(på engelska).
The American Class Structure
. Belmont, CA: Wadsworth.
ISBN 0-534-50520-1
Johnston, David Cay
(29 mars 2007).
”Income Gap Is Widening, Data Shows”
(på engelska).
The New York Times
Läst 16 maj 2007
Saez, E.
(oktober 2007).
”Table A1: Top Fractiles Income Shares (Excluding Capital Gains) in the U.S., 1913–2005”
(på engelska)
xls
).
University of California, Berkeley
Läst 24 juli 2008
”Field Listing – Distribution of Family Income – Gini Index”
(på engelska).
The World Factbook
CIA
. 14 juni 2007. Arkiverad från
originalet
den 13 juni 2007
Läst 17 juni 2007
”Shares of Federal Tax Liabilities, 2004 and 2005”
(på engelska). Congressional Budget Office
Läst 2 november 2008
Domhoff, G. William
(1 december 2006).
”Table 4: Percentage of Wealth Held by the Top 10% of the Adult Population in Various Western Countries”
(på engelska).
Power in America
. University of California at Santa Cruz, Sociology Dept. Arkiverad från
originalet
den 20 oktober 2011
Läst 21 augusti 2006
Kennickell, Arthur B.
(2 augusti 2006).
”Table11a: Amounts (Billions of 2004 Dollars) and Shares of Net Worth and Components Distributed by Net Worth Groups, 2004”
(på engelska)
PDF
).
Currents and Undercurrents: Changes in the Distribution of Wealth, 1989–2004
. Federal Reserve Board
Läst 24 juni 2007
Fishback, Price V.
(1 maj 2010).
”Social Welfare Expenditures in the United States and the Nordic Countries: 1900–2003”
(på engelska).
NBER Working Paper series
"15982"
Gumbel, Peter
(11 juli 2004).
”Escape from Tax Hell”
(på engelska).
Time
. Arkiverad från
originalet
den 7 januari 2010
Läst 28 juni 2007
Kenworthy, L.
(24 april 1999).
”Do Social-Welfare Policies Reduce Poverty? A Cross-National Assessment"
Social Forces
77(3), 1119–1139. Bradley, D., E. Huber, S. Moller, F. Nielsen, and J. D. Stephens (2003). "Determinants of Relative Poverty in Advanced Capitalist Democracies”
(på engelska).
American Sociological Review
"68"
(1): ss.
22–51.
Fuller, Thomas
(15 juni 2005).
”In the East, Many EU Work Rules Don't Apply”
(på engelska).
International Herald Tribune
Läst 28 juni 2007
”Doing Business in the United States (2006)”
(på engelska).
Världsbanken
Läst 28 juni 2007
Unicef
(24 april 2007).
”Child Poverty in Perspective: An Overview of Child Well-Being in Rich Countries”
(på engelska)
PDF
).
BBC
Läst 10 september 2007
Orr, D.
(2007)
[2004].
”Social Security Isn't Broken: So Why the Rush to 'Fix' It?”. i
C. Sturr & R. Vasudevan (red.)
(på engelska).
Current Economic Issues
. Boston: Economic Affairs Bureau
Starr, Paul
(25 februari 2008).
”A New Deal of Their Own”
(på engelska).
American Prospect
. Arkiverad från
originalet
den 5 maj 2008
Läst 24 juli 2008
DeNavas-Walt, Carmen, Bernadette D. Proctor, och Jessica Smith
(1 augusti 2008).
”Income, Poverty, and Health Insurance Coverage in the United States: 2007”
(på engelska)
PDF
).
United States Census Bureau
Läst 13 november 2008
Hacker, Jacob S.
(2006)
(på engelska).
The Great Risk Shift: The New Economic Insecurity and the Decline of the American Dream
. New York: Oxford University Press.
ISBN 0195335341
Carlgren, Fredrik
(21 oktober 2008).
”Vad är finanskrisen?”
Näringslivets ekonomifakta
. Arkiverad från
originalet
den 13 april 2014
Läst 30 april 2014
”Finanskrisen i USA 2008”
. Finanshistoria.n.nu
Läst 30 april 2014
”World Economic Outlook Database”
(på engelska).
Internationella valutafonden
. oktober 2009
Läst 27 april 2010
”Government Spending Overview”
(på engelska). Usgovernmentspending.com
Läst 9 maj 2009
”Total Economy Database, Summary Statistics, 1995–2010”
(på engelska).
The Conference Board Total Economy Database
. The Conference Board. 1 september 2010
Läst 20 september 2009
”Statsskuldens andel av BNP (procent)”
Landguiden
. Arkiverad från
originalet
den 17 maj 2014
Läst 5 maj 2014
”Total BNP (miljoner US dollar)”
Landguiden
. Arkiverad från
originalet
den 17 maj 2014
Läst 5 maj 2014
Johannesson, Martina
(24 oktober 2013).
”Ekonomi”
Landguiden
. Arkiverad från
originalet
den 17 maj 2014
Läst 22 april 2014
Wright, Gavin; Czelusta, Jesse
(2007).
”Resource-Based Growth Past and Present”. i
Daniel Lederman och William Maloney
(på engelska).
Natural Resources: Neither Curse Nor Destiny
. Världsbanken. sid.
185.
ISBN 0-8213-6545-2
”USA Economy in Brief”
(på engelska).
USA:s utrikesdepartement
, International Information Programs. Arkiverad från
originalet
den 12 mars 2008
Läst 12 mars 2008
”Table 724 – Number of Tax Returns, Receipts, and Net Income by Type of Business and Industry: 2005”
(på engelska)
xls
).
United States Census Bureau
Läst 12 oktober 2009
”Table 964 – Gross Domestic Product in Current and Real (2000) Dollars by Industry: 2006”
(på engelska)
xls
).
United States Census Bureau
. maj 2008
Läst 12 oktober 2009
”Rank Order – Oil (produktion)”
(på engelska).
The World Factbook
CIA
. Arkiverad från
originalet
den 12 maj 2012
Läst 12 oktober 2009
”Rank Order – Oil (konsumtion)”
(på engelska).
The World Factbook
CIA
. Arkiverad från
originalet
den 13 maj 2012
Läst 12 oktober 2009
”Crude Oil and Total Petroleum Imports Top 15 Countries”
(på engelska). U.S. Energy Information Administration. 29 september 2009
Läst 12 oktober 2009
”Corn”
(på engelska). U.S. Grains Council. Arkiverad från
originalet
den 12 januari 2008
Läst 13 mars 2008
”Soybean Demand Continues to Drive Production”
(på engelska).
Worldwatch Institute
. 6 november 2007. Arkiverad från
originalet
den 16 mars 2008
Läst 13 mars 2008
”BP Statistical Review of World Energy”
(på engelska)
xls
).
BP
. juni 2007. Arkiverad från
originalet
den 6 februari 2009
Läst 22 februari 2010
”Diagram 1: Energy Flow, 2007”
(på engelska)
PDF
).
EIA Annual Energy Review 2007
. U.S. Dept. of Energy, Energy Information Administration
Läst 25 juni 2008
”Rank Order – Oil (Consumption)”
(på engelska).
The World Factbook
CIA
. 6 september 2007. Arkiverad från
originalet
den 13 maj 2012
Läst 14 september 2007
”Atomic Renaissance”
(på engelska).
The Economist
. 6 september 2007
Läst 6 september 2007
”USA: Näringsliv och ekonomi”
Nationalencyklopedin
. Arkiverad från
originalet
den 17 maj 2014
Läst 28 april 2014
”New Release/Ultra Petroleum Corp.,”
(på engelska).
NYSE Euronext
. 3 juli 2007. Arkiverad från
originalet
den 9 april 2013
Läst 3 augusti 2007
Stiglitz, Joseph
(9 maj 2004).
”Alla tjänar inte på globaliseringen”
Dagens Nyheter
Läst 28 april 2014
”Table 1267 – U.S. Exports and General Imports by Selected SITC Commodity Groups”
(på engelska)
xls
).
United States Census Bureau
Läst 12 oktober 2009
Crutsinger, Martin
(10 juli 2009).
”May trade deficit falls to lowest in almost 10 years”
(på engelska).
USA Today
Läst 18 juni 2011
”Top Ten Countries with which the U.S. Trades”
(på engelska).
United States Census Bureau
. 1 augusti 2009. Arkiverad från
originalet
den 9 februari 2010
Läst 12 oktober 2009
”Table 4: The Global Competitiveness Index 2009–2010 Rankings and 2008–2009 Comparisons”
(på engelska)
PDF
).
World Economic Forum
. Arkiverad från
originalet
den 30 oktober 2010
Läst 9 september 2009
”Japan surpasses China as largest holder of U.S. Treasury securities”
(på engelska).
Nya Kina
. 16 februari 2010
Läst 4 april 2010
”USA”
. Globalis.se. Arkiverad från
originalet
den 17 maj 2014
Läst 28 april 2014
”USA”
. Globalis.se. Arkiverad från
originalet
den 17 maj 2014
Läst 28 april 2014
TT-REUTERS
(7 januari 2014).
”USA:s handelsunderskott krymper”
Svenska Dagbladet
(Washington, D.C.)
Läst 13 maj 2014
”Utrikeshandel”
Landguiden
. Arkiverad från
originalet
den 17 maj 2014
Läst 28 april 2014
”Interstate FAQ (Question #3)”
(på engelska). Federal Highway Administration. 24 april 2006
Läst 4 mars 2009
”Number of Highways”
(på engelska). WikiSPEEDia, som härrör från
United States Census Bureau
Läst 10 juni 2010
”Car Free Day 2006: Nearly One Car per Two Inhabitants in the EU25 in 2004”
(på engelska). Europa, Eurostat Press Office. 19 september 2006
Läst 15 augusti 2007
”Household, Individual, and Vehicle Characteristics”
(på engelska).
2001 National Household Travel Survey
. U.S. Dept. of Transportation, Bureau of Transportation Statistics. Arkiverad från
originalet
den 29 september 2007
Läst 15 augusti 2007
”Daily Passenger Travel”
(på engelska).
2001 National Household Travel Survey
. U.S. Dept. of Transportation, Bureau of Transportation Statistics. Arkiverad från
originalet
den 29 september 2007
Läst 15 augusti 2007
”Scheduled Passengers Carried (2008 data)”
(på engelska).
International Air Transport Association
(IATA). Arkiverad från
originalet
den 23 mars 2010
Läst 27 juni 2009
”Passenger Traffic 2006 Final”
(på engelska). Airports Council International. 18 juli 2007. Arkiverad från
originalet
den 29 april 2012
Läst 15 augusti 2007
”Intercity Passenger Rail: National Policy and Strategies Needed to Maximize Public Benefits from Federal Expenditures”
(på engelska). U.S. Government Accountability Office. 13 november 2006
Läst 20 juni 2007
Renne, John L. & Wells, Jan S.
(24 april 2003).
”Emerging European-Style Planning in the United States: Transit-Oriented Development (s. 2)”
(på engelska)
PDF
). Rutgers, The State University of New Jersey. Arkiverad från
originalet
den 12 september 2014
Läst 11 juni 2007
Pucher, John & Dijkstra, Lewis
(februari 2000).
”Making Walking and Cycling Safer: Lessons from Europe”
(på engelska)
PDF
).
Transportation Quarterly
. Transportation Alternatives. Arkiverad från
originalet
den 16 februari 2008
Läst 15 augusti 2007
”Ages for Compulsory School Attendance...”
(på engelska). USA:s utbildningsdepartement, National Center for Education Statistics
Läst 10 juni 2007
”Statistics About Non-Public Education in the United States”
(på engelska). USA:s utbildningsdepartement, Office of Non-Public Education
Läst 5 juni 2007
”Educational Attainment in the United States: 2003”
(på engelska)
Portable Document Format
).
United States Census Bureau
Läst 1 augusti 2006
För mer information om den amerikanska läskunnigheten, se
A First Look at the Literacy of America’s Adults in the 21st century
, USA:s utbildningsdepartement (2003).
”Human Development Indicators”
(på engelska)
Portable Document Format
). United Nations Development Programme, Human Development Reports. 24 april 2005. Arkiverad från
originalet
den 20 juni 2007
Läst 14 januari 2008
Benedetti, François
(17 december 2003).
”100 Years Ago, the Dream of Icarus Became Reality”
(på engelska). Fédération Aéronautique Internationale (FAI). Arkiverad från
originalet
den 12 september 2007
Läst 15 augusti 2007
”Research and Development (R&D) Expenditures by Source and Objective: 1970 to 2004”
(på engelska)
xls
).
United States Census Bureau
. Arkiverad från
originalet
den 2 januari 2011
Läst 19 juni 2007
MacLeod, Donald
(21 mars 2006).
”Britain Second in World Research Rankings”
(på engelska).
The Guardian
(London)
Läst 14 maj 2006
”Media Statistics: Televisions (per capita) by Country”
(på engelska). NationMaster. 1 december 2003. Arkiverad från
originalet
den 17 mars 2007
”Media Statistics > Personal Computers (per capita) by Country”
(på engelska). NationMaster. 1 december 2003
”Media Statistics > Radios (per capita) by Country”
(på engelska). NationMaster. 1 december 2003. Arkiverad från
originalet
den 22 december 2006
Läst 3 juni 2007
”Download 2007 Digital Fact Pack”
(på engelska).
Advertising Age
. 23 april 2007
Läst 10 juni 2007
”ISAAA Brief 39-2008: Executive Summary – Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2008”
(på engelska)
PDF
). International Service for the Acquisition of Agri-Biotech Applications. sid.
15
Läst 16 juli 2010
Annual Estimates of the Resident Population for the United States, Regions, States, District of Columbia, and Puerto Rico: April 1, 2020 to July 1, 2024 (NST-EST2024-POP)
(på engelska),
United States Census Bureau
, december 2024,
läs online
, läst: 24 december 2024.
[källa från Wikidata]
QuickFacts
: United States
(på engelska),
United States Census Bureau
läs online
, läst: 24 december 2024.
[källa från Wikidata]
World Bank Open Data, läst: 30 september 2024.
[källa från Wikidata]
National Center for Education Statistics
läs online
, läst: 25 november 2019.
[källa från Wikidata]
”U.S. POPClock Projection”
(på engelska).
United States Census Bureau
Siffra uppdateras automatiskt.
Camarota, Steven A. & Jensenius, Karen
(juli 2008).
”Homeward Bound: Recent Immigration Enforcement and the Decline in the Illegal Alien Population”
(på engelska)
Portable Document Format
). Center for Immigration Studies. Arkiverad från
originalet
den 19 april 2013
Läst 6 augusti 2008
”Executive Summary: A Population Perspective of the United States”
(på engelska). Population Resource Center. maj 2000. Arkiverad från
originalet
den 4 juni 2007
Läst 20 december 2007
”Rank Order – Birth Rate”
(på engelska).
The World Factbook
CIA
. 24 april 2009. Arkiverad från
originalet
den 10 mars 2013
Läst 11 oktober 2009
Monger, Randell & Yankay, James
(24 april 2010).
”U.S. Legal Permanent Residents: 2010”
(på engelska)
Portable Document Format
).
Annual Flow Report
. Office of Immigration Statistics
Läst 19 juni 2011
”2010 Census Data”
(på engelska).
United States Census Bureau
. Arkiverad från
originalet
den 6 juli 2011
Läst 29 mars 2011
”Persons Obtaining Legal Permanent Resident Status by Region and Country of Birth: Fiscal Years 1998 to 2007 (Table 3)”
(på engelska).
USA:s inrikessäkerhetsdepartement
Läst 6 september 2008
”Ancestry 2000”
(på engelska)
Portable Document Format
).
United States Census Bureau
. juni 2004. Arkiverad från
originalet
den 4 december 2004
Läst 13 juni 2007
Humes, Karen R., Nicholas A. Jones & Roberto R. Ramirez
(mars 2011).
”Overview of Race and Hispanic Origin: 2010”
(på engelska)
Portable Document Format
).
United States Census Bureau
. Arkiverad från
originalet
den 29 april 2011
Läst 29 mars 2011
”B03001. Hispanic or Latino Origin by Specific Origin”
(på engelska).
2007 American Community Survey
United States Census Bureau
. Arkiverad från
originalet
den 12 februari 2020
Läst 26 september 2008
”Tables 41 and 42 – Native and Foreign-Born Populations”
(på engelska)
Portable Document Format
).
Statistical Abstract of the United States 2009
United States Census Bureau
Läst 11 oktober 2009
”An Older and More Diverse Nation by Midcentury”
(på engelska).
United States Census Bureau
. 14 augusti 2008. Arkiverad från
originalet
den 22 augusti 2008
Läst 6 september 2008
”United States – Urban/Rural and Inside/Outside Metropolitan Area (GCT-P1. Population, Housing Units, Area, and Density: 2000)”
(på engelska).
United States Census Bureau
. 1 april 2000. Arkiverad från
originalet
den 17 januari 2010
Läst 23 september 2008
”Table 1: Annual Estimates of the Resident Population for Incorporated Places Over 100,000, Ranked by July 1, 2008 Population: April 1, 2000 to July 1, 2008”
(på engelska)
Portable Document Format
).
2008 Population Estimates
United States Census Bureau
, Population Division. 1 juli 2009. Arkiverad från
originalet
den 7 december 2009
Läst 11 oktober 2009
”Table 5. Estimates of Population Change for Metropolitan Statistical Areas and Rankings: July 1, 2007 to July 1, 2008”
(på engelska)
Portable Document Format
).
2008 Population Estimates
United States Census Bureau
. 19 mars 2009. Arkiverad från
originalet
den 7 december 2009
Läst 11 oktober 2009
”Raleigh and Austin are Fastest-Growing Metro Areas”
(på engelska).
United States Census Bureau
. 19 mars 2009. Arkiverad från
originalet
den 25 december 2010
Läst 11 oktober 2009
”2010 Census National Summary File of Redistricting Data”
(på engelska).
United States Census Bureau
Läst 5 maj 2011
”Figure A–3. Census Regions, Census Divisions, and Their Constituent States”
(på engelska)
Portable Document Format
).
United States Census Bureau
Läst 17 juni 2007
”Table 53 – Languages Spoken at Home by Language: 2007”
(på engelska)
Portable Document Format
).
Statistical Abstract of the United States 2010
United States Census Bureau
. Arkiverad från
originalet
den 27 mars 2010
Läst 21 september 2009
”Foreign Language Enrollments in United States Institutions of Higher Learning”
(på engelska)
Portable Document Format
). MLA. höst 2002. Arkiverad från
originalet
den 27 november 1999
Läst 16 oktober 2006
Feder, Jody
(25 januari 2007).
”English as the Official Language of the United States – Legal Background and Analysis of Legislation in the 110th Congress”
(på engelska)
PDF
). Ilw.com (Congressional Research Service)
Läst 19 juni 2007
”The Constitution of the State of Hawaii, Article XV, Section 4”
(på engelska). Hawaii Legislative Reference Bureau. 7 november 1978. Arkiverad från
originalet
den 5 juli 2007
Läst 19 juni 2007
Dicker, Susan J.
(2003)
(på engelska).
Languages in America: A Pluralist View
. Clevedon, UK: Multilingual Matters. sid.
216, 220–25.
ISBN 1853596515
”California Code of Civil Procedure, Section 412.20(6)”
(på engelska). Legislative Counsel, State of California. Arkiverad från
originalet
den 22 juli 2010
Läst 17 december 2007
”California Judicial Council Forms”
(på engelska). Judicial Council, State of California
Läst 17 december 2007
”Freedom of Religion: Crash Course Government and Politics #24”
(på engelska). CrashCourse. 24 juli 2015
Läst 3 juli 2022
”Religious Composition of the U.S.”
(på engelska)
Portable Document Format
).
U.S. Religious Landscape Survey
. Pew Forum on Religion & Public Life. 24 april 2007
Läst 23 oktober 2008
”American Religious Identification Survey”
(på engelska). CUNY Graduate Center. 24 april 2001. Arkiverad från
originalet
den 19 december 2006
Läst 17 juni 2007
”Among Wealthy Nations...U.S. Stands Alone in its Embrace of Religion”
(på engelska).
Pew Global Attitudes Project
. Pew Research Center. 19 december 2002. Arkiverad från
originalet
den 22 augusti 2011
Läst 23 oktober 2008
Green, John C.
”The American Religious Landscape and Political Attitudes: A Baseline for 2004”
(på engelska)
Portable Document Format
). University of Akron Ray C. Bliss Institute of Applied Politics. Arkiverad från
originalet
den 7 december 2009
Läst 18 juni 2007
”In U.S., 46
% Hold Creationist View of Human Origins”
(på engelska).
Gallup
. 1 juni 2012
Läst 5 februari 2014
”Table 55 – Marital Status of the Population by Sex, Race, and Hispanic Origin: 1990 to 2007”
(på engelska)
Portable Document Format
).
Statistical Abstract of the United States 2009
United States Census Bureau
Läst 11 oktober 2009
”Women's Advances in Education”
(på engelska). Columbia University, Institute for Social and Economic Research and Policy. 24 april 2006. Arkiverad från
originalet
den 9 juni 2007
Läst 6 juni 2007
”For First Time, Majority of Americans Favor Legal Gay Marriage”
(på engelska). Gallup.com
Läst 10 juli 2011
”Teenage birth rate statistics – countries compared – NationMaster People”
(på engelska). Nationmaster.com
Läst 10 juli 2011
Strauss, Lilo T., et al.
(24 november 2006).
”Abortion Surveillance – United States, 2003”
(på engelska).
MMWR
. Centers for Disease Control, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Division of Reproductive Health
Läst 17 juni 2007
Karpmyr/TT, Martina
(28 juni 2022).
”Expert om USA:s abortbeslut: Fler kommer att dö”
Svenska Dagbladet
ISSN
1101-2412
Läst 2 juli 2022
”Health, United States, 2006”
(på engelska)
Portable Document Format
). Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Health Statistics. 1 november 2006
Läst 15 augusti 2007
Eberstadt, Nicholas och Hans Groth
(19 april 2007).
”Healthy Old Europe”
(på engelska).
International Herald Tribune
Läst 19 juni 2007
MacAskill, Ewen
(13 augusti 2007).
”US Tumbles Down the World Ratings List for Life Expectancy”
(på engelska).
The Guardian
(London)
Läst 15 augusti 2007
”Rank Order – Infant Mortality Rate”
(på engelska).
The World Factbook
CIA
. 14 juni 2007. Arkiverad från
originalet
den 7 februari 2018
Läst 19 juni 2007
”Prevalence of Overweight and Obesity Among Adults: United States, 2003–2004”
(på engelska). Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Health Statistics
Läst 5 juni 2007
Schlosser, Eric
(2002)
(på engelska).
Fast Food Nation
. New York: Perennial. sid.
240.
ISBN 0060938455
”Fast Food, Central Nervous System Insulin Resistance, and Obesity”
(på engelska).
Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology
. American Heart Association. 2005
Läst 17 juni 2007
”2007 Facts & Figures”
(på engelska). Texas Medical Center. Arkiverad från
originalet
den 23 juni 2010
Läst 7 november 2008
”Adolescent Sexual Health in Europe and the U.S. – Why the Difference?”
(på engelska). Advocates for Youth. oktober 2001. Arkiverad från
originalet
den 20 maj 2007
Läst 17 juni 2007
OECD Health Data 2000: A Comparative Analysis of 29 Countries
[CD-ROM] (OECD: Paris, 2000). Se även
”The U.S. Healthcare System: The Best in the World or Just the Most Expensive?”
(på engelska)
Portable Document Format
).
University of Maine
. 24 april 2001. Arkiverad från
originalet
den 18 november 2006
Läst 29 november 2006
Groves, Trish, T
(24 april 2008).
”Stronger European Medical Research”
(på engelska).
British Medical Journal
"336"
(7640): ss.
341–342.
doi
10.1136/bmj.39489.505208.80
ISSN
0959-8138
PMID 18276671
”Health, United States, 2006”
(på engelska)
Portable Document Format
). Centers for Disease Control, National Center for Health Statistics
Läst 24 november 2006
”Poverty Remains Higher, and Median Income for Non-Elderly Is Lower, Than When Recession Hit Bottom: Poor Performance Unprecedented for Four-Year Recovery Period”
(på engelska). Center for Budget and Policy Priorities. 1 september 2006
Läst 24 juni 2007
Abelson, Reed
(10 juni 2008).
”Ranks of Underinsured Are Rising, Study Finds”
(på engelska).
The New York Times
Läst 25 oktober 2008
Blewett, Lynn A. et al., LA
(24 april 2006).
”How Much Health Insurance Is Enough? Revisiting the Concept of Underinsurance”
(på engelska).
Medical Care Research and Review
"63"
(6): ss.
663–700.
doi
10.1177/1077558706293634
ISSN
1077-5587
PMID 17099121
Park, Madison
(18 september 2009).
”45,000 American Deaths Associated with Lack of Insurance”
(på engelska).
CNN
Läst 1 oktober 2009
Fahrenthold, David A.
(5 april 2006).
”Mass. Bill Requires Health Coverage”
(på engelska).
The Washington Post
Läst 19 juni 2007
Thompson, William; Joseph Hickey
(2005)
(på engelska).
Society in Focus
. Boston: Pearson.
ISBN 0-205-41365-X
Fiorina, Morris P.; Paul E. Peterson
(2000)
(på engelska).
The New American Democracy
. London: Longman. sid.
97.
ISBN 0-321-07058-5
Holloway, Joseph E.
(2005)
(på engelska).
Africanisms in American Culture
(2:a upplagan). Bloomington: Indiana University Press. sid.
18–38.
ISBN 0-253-34479-4
Johnson, Fern L.
(1999)
(på engelska).
Speaking Culturally: Language Diversity in the United States
. Thousand Oaks, Kalif., London & New Delhi: Sage. sid.
116.
ISBN 0-8039-5912-5
”Individualism”
(på engelska). Clearly Cultural. Arkiverad från
originalet
den 11 mars 2009
Läst 28 februari 2009
”A Family Affair: Intergenerational Social Mobility across OECD Countries”
(på engelska)
PDF
).
Economic Policy Reforms: Going for Growth
OECD
. 24 april 2010
Läst 20 september 2010
Blanden, Jo, Paul Gregg & Stephen Malchin
(1 april 2005).
”Intergenerational Mobility in Europe and North America”
(på engelska)
PDF
). Centre for Economic Performance. Arkiverad från
originalet
den 23 juni 2006
Läst 21 augusti 2006
Gutfield, Amon
(2002)
(på engelska).
American Exceptionalism: The Effects of Plenty on the American Experience
. Brighton & Portland: Sussex Academic Press. sid.
65.
ISBN 1903900085
Zweig, Michael
(2004)
(på engelska).
What's Class Got To Do With It, American Society in the Twenty-First Century
. Ithaca, NY: Cornell University Press.
ISBN 0801488990
”Effects of Social Class and Interactive Setting on Maternal Speech”
(på engelska). Education Resource Information Center
Läst 27 januari 2007
Ehrenreich, Barbara
(1989)
(på engelska).
Fear of Falling, The Inner Life of the Middle Class
. New York: HarperCollins.
ISBN 0060973331
Eichar, Douglas
(1989)
(på engelska).
Occupation and Class Consciousness in America
. Westport, CT: Greenwood Press.
ISBN 0313261113
O'Keefe, Kevin
(2005)
(på engelska).
The Average American
. New York: PublicAffairs.
ISBN 158648270X
”Media Statistics > Television Viewing by Country”
(på engelska). NationMaster
Läst 3 juni 2007
”Broadband and Media Consumption”
(på engelska). eMarketer. 7 juni 2007. Arkiverad från
originalet
den 19 juli 2009
Läst 10 juni 2007
”TV Fans Spill into Web Sites”
(på engelska). eMarketer. 7 juni 2007. Arkiverad från
originalet
den 24 juni 2010
Läst 10 juni 2007
”Top Sites in United States”
(på engelska).
Alexa Internet
. 24 april 2010. Arkiverad från
originalet
den 9 april 2016
Läst 27 mars 2010
Biddle, Julian
(2001)
(på engelska).
What Was Hot!: Five Decades of Pop Culture in America
. New York: Citadel. sid.
ix.
ISBN 0-8065-2311-5
Brown, Milton W.
(1988, 1963)
(på engelska).
The Story of the Armory Show
. New York: Abbeville.
ISBN 0-89659-795-4
Bloom, Harold
(1999)
(på engelska).
Emily Dickinson
. Broomall, PA: Chelsea House Publishers. sid.
9.
ISBN 0-7910-5106-4
Buell, Lawrence
(24 april 2008).
”The Unkillable Dream of the Great American Novel:
Moby-Dick
as Test Case”
(på engelska).
American Literary History
"20"
(1–2): ss.
132–155.
doi
10.1093/alh/ajn005
ISSN
0896-7148
Quinn, Edward
(2006)
(på engelska).
A Dictionary of Literary and Thematic Terms
. Infobase. sid.
361.
ISBN 0-8160-6243-9
Seed, David
(2009)
(på engelska).
A Companion to Twentieth-Century United States Fiction
. Chichester, West Sussex: John Wiley and Sons. sid.
76.
ISBN 1-4051-4691-5
Meyers, Jeffrey
(1999)
(på engelska).
Hemingway: A Biography
. New York: Da Capo. sid.
139.
ISBN 0-306-80890-0
Daniels, Les
(1998)
(på engelska).
Superman: The Complete History
(1:a). Titan Books. sid.
11.
ISBN 1-85286-988-7
”100 Best Films of the 20th century”
(på engelska).
Village Voice
. Filmsite.org. 24 april 2001. Arkiverad från
originalet
den 13 juni 2016
”Top Ten Poll 2002”
(på engelska).
Sight and Sound
. British Film Institute (BFI). Arkiverad från
originalet
den 15 maj 2012
Läst 19 juni 2007
”World Culture Report 2000 Calls for Preservation of Intangible Cultural Heritage”
(på engelska).
Unesco
. 17 november 2000
Läst 14 september 2007
”Summary: Does Globalization Thwart Cultural Diversity?”
(på engelska).
Världsbanken
. Arkiverad från
originalet
den 17 oktober 2007
Läst 14 september 2007
”Federal, State & Local Holidays”
(på engelska). U.S. Departement of Commerce, Office of Human Rights Management. Arkiverad från
originalet
den 26 januari 2016
Läst 19 februari 2017
Klapthor, James N.
(23 augusti 2003).
”What, When, and Where Americans Eat in 2003”
(på engelska). Institute of Food Technologists. Arkiverad från
originalet
den 8 september 2012
Läst 19 juni 2007
Smith, Andrew F.
(2004)
(på engelska).
The Oxford Encyclopedia of Food and Drink in America
. New York: Oxford University Press. sid.
131–32.
ISBN 0-19-515437-1
Levenstein, Harvey
(2003)
(på engelska).
Revolution at the Table: The Transformation of the American Diet
. Berkeley, Los Angeles & London: University of California Press. sid.
154–55.
ISBN 0-520-23439-1
Boslaugh, Sarah
(2010).
”Obesity Epidemic”. i
Chapman, Roger (red.)
(på engelska).
Culture Wars: An Encyclopedia of Issues, Viewpoints, and Voices
. Armonk, N.Y.: M. E. Sharpe. sid.
413–14.
ISBN 978-0-7656-1761-3
”Fast Food, Central Nervous System Insulin Resistance, and Obesity”
(på engelska).
Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology
. American Heart Association. 24 april 2005
Läst 9 juni 2007
”Let's Eat Out: Americans Weigh Taste, Convenience, and Nutrition”
(på engelska)
PDF
).
USA:s jordbruksdepartement
. Arkiverad från
originalet
den 20 april 2015
Läst 9 juni 2007
Krane, David K.
(30 oktober 2002).
”Professional Football Widens Its Lead Over Baseball as Nation's Favorite Sport”
(på engelska). Harris Interactive. Arkiverad från
originalet
den 9 juli 2010
Läst 14 september 2007
Maccambridge, Michael
(2004)
(på engelska).
America's Game: The Epic Story of How Pro Football Captured a Nation
. New York: Random House.
ISBN 0-375-50454-0
”All-Time Medal Standings, 1896–2004”
(på engelska). Information Please
Läst 14 juni 2007
”Distribution of Medals – 2008 Summer Games”
(på engelska). Fact Monster
Läst 2 september 2008
”All-Time Medal Standings, 1924–2006”
(på engelska). Information Please
Läst 14 juni 2007
”Olympic Medals”
(på engelska). Vancouver Organizing Committee. Arkiverad från
originalet
den 25 december 2010
Läst 2 mars 2010
Norge ligger etta.
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Federala statsmakten
Official U.S. Government Web Portal
– portal till webbplatser rörande USA:s federala statsmakt
House.gov
– USA:s representantshus webbplats
U.S. Senate
– USA:s senats webbplats
The White House
– USA:s presidents officiella webbplats
Supreme Court of the United States
– USA:s högsta domstols webbplats
Historia
USA:s nationella motton: Historia och konstitution
– analyser från Ontario Consultants on Religious Tolerance
Kartor
Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till USA
Kartor
Länkar till relaterade artiklar
USA:s delstater
Alabama
Alaska
Arizona
Arkansas
Colorado
Connecticut
Delaware
Florida
Georgia
Hawaii
Idaho
Illinois
Indiana
Iowa
Kalifornien
Kansas
Kentucky
Louisiana
Maine
Maryland
Massachusetts
Michigan
Minnesota
Mississippi
Missouri
Montana
Nebraska
Nevada
New Hampshire
New Jersey
New Mexico
New York
North Carolina
North Dakota
Ohio
Oklahoma
Oregon
Pennsylvania
Rhode Island
South Carolina
South Dakota
Tennessee
Texas
Utah
Vermont
Virginia
Washington
West Virginia
Wisconsin
Wyoming
Territorier utanför delstatsindelningen
Amerikanska Jungfruöarna
Amerikanska Samoa
Columbiadistriktet
Guam
Nordmarianerna
Puerto Rico
Mindre öar
Lista över USA:s delstater och territorier
Nordamerika
Självständiga stater
Antigua-Barbuda
Bahamas
Barbados
Belize
Costa
Rica
Dominica
Dominikanska
republiken
El
Salvador
Grenada
Guatemala
Haiti
Honduras
Jamaica
Kanada
Kuba
Mexiko
Nicaragua
Panama
Saint
Kitts och Nevis
Saint
Lucia
Saint
Vincent-Grenadinerna
Trinidad-Tobago
USA
Särskilda områden
Grönland
(Danmark)
Clippertonön
Guadeloupe
Martinique
Saint-Barthélemy
Saint-Martin
Saint-Pierre
och
Miquelon
(Frankrike)
Aruba
Bonaire
Curaçao
Saba
Sint Eustatius
Sint Maarten
(Nederländerna)
Anguilla
Bermuda
Brittiska
Jungfruöarna
Caymanöarna
Montserrat
Turks-
och
Caicosöarna
(Storbritannien)
Navassaön
Puerto
Rico
Amerikanska
Jungfruöarna
(USA)
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
Australien
Belgien
Chile
Danmark
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Israel
Italien
Island
Japan
Kanada
Luxemburg
Mexiko
Nederländerna
Norge
Nya Zeeland
Polen
Portugal
Schweiz
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Sydkorea
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ungern
USA
Österrike
Nato
Symboler
Animus in consulendo liber
Natos flagga
Natohymnen
Natodagen
Natomedaljen
Natostjärnan
Historia
Nordatlantiska fördraget
Natotoppmötet
Operationer
Utvidgning
Utträde ur Nato
Organisation
Natos högkvarter
Nordatlantrådet
Supreme Headquarters Allied Powers Europe
Flygkommandot
Armékommandot
Marinkommandot
JFC Brunssum
JFC Naples
Naval Striking and Support Forces Nato
JFCNF
United States Naval Forces Europe-Africa
Joint Support and Enabling Command
Allied Command Transformation
Natodelegationen
Standardization Agreement
Natos militärkommitté
Befattningar
Generalsekreteraren
Miliärkommitténs ordförande
Supreme Allied Commander Europe
Supreme Allied Commander Transformation
Medlemsstater
Albanien
Belgien
Bulgarien
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Island
Italien
Kanada
Kroatien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Montenegro
Nederländerna
Nordmakedonien
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ungern
USA
Multilaterala relationer
Atlantic Treaty Association
Euroatlantiska partnerskapsrådet
Medelhavsdialogen
Istanbulinitiativet
Partnerskap för fred
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Albanien
Andorra
Armenien
Azerbajdzjan
Belarus
Belgien
Bosnien och Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Georgien
Grekland
Heliga stolen
Irland
Island
Italien
Kanada
Kazakstan
Kirgizistan
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Malta
Moldavien
Monaco
Montenegro
Nederländerna
Nordmakedonien
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Ryssland
San Marino
Schweiz
Serbien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tadzjikistan
Tjeckien
Turkiet
Turkmenistan
Tyskland
Ukraina
Ungern
USA
Uzbekistan
Österrike
Group of Seven (G7)
(tidigare: G8)
Medlemmar
Frankrike
Italien
Japan
Kanada
Ryssland
suspenderad medlem
Storbritannien
Tyskland
USA
Relaterade
grupperingar
G5
G6
G10
G20
G30
North American Free Trade Agreement (NAFTA)
Kanada
Mexiko
USA
Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC)
Amerikas
förenta
stater
Australien
Brunei
Darussalam
Chile
Filippinerna
Hongkong,
Kina
Indonesien
Japan
Kanada
Folkrepubliken
Kina
Republiken
Korea
Malaysia
Mexiko
Nya
Zeeland
Papua
Nya
Guinea
Peru
Ryssland
Singapore
Kinesiska
Taipei
Thailand
Vietnam
betecknar
Republiken Kina
(Taiwan)
Organization of American States (OAS)
Antigua och Barbuda
Argentina
Bahamas
Barbados
Belize
Bolivia
Brasilien
Chile
Colombia
Costa Rica
Dominica
Dominikanska republiken
Ecuador
El Salvador
Förenta staterna
Grenada
Guatemala
Guyana
Haiti
Jamaica
Kanada
Kuba
Mexiko
Nicaragua
Panama
Paraguay
Peru
Saint
Lucia
Saint Vincent och Grenadinerna
Saint Kitts och Nevis
Surinam
Trinidad och Tobago
Uruguay
Venezuela
Auktoritetsdata
WorldCat
VIAF
130168302
LCCN
n78095330
ISNI
0000 0001 2331 5230
GND
4078704-7
Libris XL
xv8b9vvg52nbbxp
Katalogiserade verk.
Andra katalogiserade bidrag.
SUDOC
026376598
BNF
cb118636082
(data)
BIBSYS
90178739
HDS
003380
NLA
35562417
NDL
00871907
NKC
ge128584
ICCU
BVEV001855
BNE
XX4575366
CiNii
DA00701402
Kulturnav
acc64e80-fc14-4253-a96c-75e91a291b55
CANTIC
a11444253
Hämtad från ”
Kategorier
USA
Stater och territorier bildade 1776
Federationer
Akronymer
Nordamerikas länder
Engelskspråkiga länder och territorier
Medlemmar i Nato
Dolda kategorier:
Wikipedia:Språkvård-samtliga
Wikipedia:Språkvård 2022-04
Artiklar med text på latin
Artiklar med text på engelska
Alla artiklar som behöver källor
Alla artiklar som behöver enstaka källor
Artiklar som behöver enstaka källor 2024-12
Artiklar med ifrågasatta uppgifter-samtliga
Artiklar med ifrågasatta uppgifter 2024-12
Artiklar med ifrågasatta uppgifter 2022-04
Wikidataetiketter på norskt bokmål
Wikidataetiketter på främmande språk för egenskapen P123
Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF
Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI
Wikipediaartiklar med identifierare från GND
Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL
Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS
Wikipediaartiklar med identifierare från NLA
Wikipediaartiklar med identifierare från BNE
Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav
Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC
Wikipedia:Basartiklar
USA
Nytt ämne